Motion till riksdagen
1988/89: Kr354
av Jan Hyttring m. fl, (c)
Radio- och TV-frågor
Tidigare under allmänna motionstiden har centern i en partimotion föreslagit
en förstärkning av Sveriges Radio-koncernens finasiering dels genom
värdesäkring av licensen, dels genom att en av TV-kanalerna öppnas för
reklam. Vi har också krävt att regler nu utformas som möjliggör utnyttjande
av de frekvensutrymmen som står till Sveriges förfogande till television
på regional och lokal grund. I anslutning till den proposition om Sveriges
Radios verksamhet som regeringen nu aviserar kommer vi ta ställning till
anslagstilldelningen på radio och TV-området.
Lokalradion
Lokalradion befinner sig för närvarande i ett expansivt skede eftersom det
så kallade FM4-nätet nu håller på att tas i bruk. Under hösten 1989 skall
denna övergång vara klar för samtliga stationer. SR-koncernens anslagsframställning
visar att denna övergång till eget sändamät har möjliggjort
en kraftig expansion av sändningstiden.
Utökad sändningstid
Under 1987/88 var den genomsnittliga sändningstiden per station och
vecka 33,5 timmar. Under 1989 beräknas denna sändningstid ha ökat med
närmare 50% till 49,8 timmar per vecka. Det bör särskilt noteras att denna
expansion sker med oförändrat antal tjänster, dvs. ett 25-tal per station
(som jämförelse kan nämnas att länsomfattande dagstidningar normalt
kan ha 5—10 gånger så många anställda för motsvarande uppgifter).
Många av stationerna har klarat expansionen genom personalens entusiasm
för att utveckla verksamheten. Det finns emellertid flera indikationer
på svårigheter att behålla pionjärandans glöd. Det är angeläget att statsmakterna
nu är observanta på denna utveckling.
Etablering och utbyggnad av lokalradion i eget sändarnät är uttryck för
centrala ambitioner på såväl det mediapolitiska som det kulturpolitiska
området. Fullföljandet av dessa ambitioner får inte äventyras genom en
orealistiskt låg resurstilldelning. Regeringen har aviserat en särskild proposition
om finansiering av SR-koncernen till slutet av mars. Det är angeläget
att denna innehåller förslag till åtgärder som också säkerställer utvecklingen
för lokalradion.
Enligt centerns mening måste beslutet om att ge lokalradion ett eget
sändarnät nu fullföljas genom att de tekniska åtgärderna följs av mediaoch
kulturpolitiskt betingade åtgärder för att förstärka och utveckla detta
medium. Bland annat bör följande åtgärder vidtas:
— En plan för höjd grundbemanning bör utformas. Det synes rimligt att
ingen station har färre än 40 anställda 1993.
— Stationer som arbetar under särskilda betingelser bör kunna tilldelas
ytterligare medel för extra bemanning. Utgångspunkten för dessa bedömningar
bör vara bland annat behovet av att täcka ett mycket stort
geografiskt område eller om uppgiften som allmän serviceradio kräver
extra insatser exempelvis för trafikinformation. Sändningsverksamhet
på flera invandrarspråk bör också utgöra grund för resursförstärkning.
— Lokalradion måste spela en aktiv roll i regionens kulturliv. Det är
därför viktigt att goda resuser avsätts för beställningsarbeten och engagemang
av frilansmedarbetare.
— Samverkan mellan regionala kulturinstitutioner och loklaradion måste
förbättras.
— Samverkan mellan lokalradion och Riksradions distrikt måste kraftigt
förbättras.
Lokalradions tappningsrätt
Lokalradion har för närvarande rätt att efter vissa regler på sina frekvenser
återutsända något av riksradions tre program. På kvällstid får P2 sändas
och från midnatt till 0600 kan P3 sändas. Enligt centerns mening är den
rådande ordningen inte helt tillfredsställande. Lokalradions tappningsrätt
bör vara helt fri. Det är den enda rimliga lösningen mellan två företag i
samma koncern.
Lokalradions beredskapsfunktioner
Flera lokalradiostationer har lyckats upparbeta en betydande färdighet i
sin funktion som serviceradio till allmänheten. Vid flera olyckstillbud har
man kunnat gå ut med varningar till allmänheten. För närvarande är det
en mycket komplicerad procedur om man från lokalradions sida också
skall bryta de tre riksprogrammen för att nå ut med varningen. Medgivande
krävs från riksradions centrala ledning i varje särskilt fall. Enligt vår
mening bör tekniska och adminstrativa lösningar nu tillskapas för att
lokalradion skall kunna gör lokala inbrytningar i de tre riksprogrammen
när det förligger allvarligt nödläge som kräver att viktig information utan
onödigt dröjsmål kan förmedlas direkt till allmänheten. Detta bör ges
regeringen tillkänna.
Permanenta finska TV-sändningar
Enligt centern mening utgör de finska TV-sändningarna via Nacka-sändaren
nu ett permanent inslag i huvudstadens mediabild. Den successiva
Mot. 1988/89
Kr354
10
förlängningen av lagen bör därför upphöra. Lagen bör formuleras så att
den gäller utan tidsgräns.
Det är angeläget att arbetet på att sprida de finska sändningarna till fler
orter bedrivs skyndsamt. Enligt centerns mening bör under 1989 och 1990
finska sändningar inledas från sändarna i Västerås, Uppsala (?), Örebro,
Norrköping, Skövde och Göteborg. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Kabel-TV
Enligt kabel-TV-lagstiftningen är anläggningar som når fler än hundra
bostäder tillståndspliktiga. Enligt centern mening bör gränsen för tillståndsplikt
höjas till 250 bostäder. Vidare bör kommunala vårdinstitutioner
och studentbostäder helt undantas från tillståndskravet
Radio och TV för utbildning
Utbildningsradion ger sedan några år tillbaka distanskurser på högskolenivå
i radio och TV tillsamman med universitet och högskolor. Exempel
härpå är 10-poängskurserna i Datakunskap, Idehistoriska miljöer och Vardagsjuridik.
Kurserna vänder sig till såväl personer med avsikt att tentera
för högskolepoäng som till personer som utan dessa ambitioner följer delar
av kursen i t. ex. studiecirklar eller genom radio och TV. Kursmaterialet är
så utformat att det innehåller speciella böcker och handledningar för
folkbildningen.Den gemensamma komponenten i kurserna är TV-programmen
som måste kunna vara användbara såväl för poängstuderande
som för TV-publiken i allmänhet.
Ett betydande antal studerande har följt kurserna. Ca 37 000 poängstuderande
anmälde sig sålunda till kusen i Datakunskap. Motsvarande siffror
för Idehistoriska miljöer och Vardagsjuridik är ca 3 500. Antalet personer
som tenterat är dock lägre. Kursmaterialet utnyttjas i stor omfattning i
studieförbunden och vid folkhögskolorna. Glädjande nog lockar TV-programmen
betydande tittarskaror. De tolv TV-programmen till Vardagsjuridik
sågs av 300000—500000 personer trots den sena sändningstiden.
De utvärderingar som utförts visar att en stor andel av de poängstuderande
saknar erfarenhet av högre studier. För Vardagsjuridik gällde detta
ca 60%.
Samarbetet med universiteten och högskolorna innebär att kursplanerna
på sedvanligt sätt godkänns av linjenämnderna samt att dessa svarar för
tentamen och utfärdande av utbildningsbevis.
UR utvecklar för närvarande flera kurser som i första hand vänder sig
till bestämda personalgrupper som fort- och vidareutbildning. Det gäller
bl. a. en 1 O-poängskurs i Omvårdnad — om konsten att vårda som ges i
samarbete med vårdhögskolorna och som riktar sig till skilda vårdpersonalsgrupper.
En 5-poängskurs i matematik sänds hösten 1990 för fortbildning
av låg- och mellanstadielärare.
Inom universitet och högskolor finns f. n. ett utbud av ca 500 distanskurser
som samlar ca 15 000 studerande. Utomlands har distansundervisningen
ofta en större omfattning än i Sverige. Det beror ofta på att de reguljära
Mot. 1988/89
Kr354
11
utbildningarna inte är utbyggda så att de svarar mot efterfrågan. I vissa
länder utnyttjas dock distansundervisningen som komplement till den
övriga högskoleutbildningen. Det gäller t. ex. i Canada och Australien. Ett
annat exempel är Open University och Open College i Storbritannien.
Under senare år har utvecklingen av mediatekniken påverkat distansundervisningen.
Ofta ingår ljud- och videokassetter. Ibland ingår också dataprogram.
På flera håll utnyttjas även satelliter för distansundervisning.
Den svenska högskoleutbildningen är väl utbyggd bland annat genom
satsningarna på de små och medelstora högskolorna. Även den kommunala
vuxenutbildning når många. Det står dock helt klart att utbildningsbehovet
kommer att öka under 90-talet. Det gäller inte minst fort- och
vidareutbildning. Det har också visat sig att distansundervisning framförallt
lämpar sig för vuxna människor. Detta sammanhänger med att studieformen
är krävande. Den fungerar bäst för kortare kurser. Distansundervisningen
har visat sig mindre lämpad för ungdomsutbildning.
Distansundervisningen är ett lämpligt komplement till den reguljära
verksamheten i högskolan och vuxenutbildningen. För att den skall bli
effektiv är det dock nödvändigt med samverkan mellan de olika aktörerna
på området. Det är särskilt angeläget att UR, universitet och högskolor,
studieförbund och intresserade folkhögskolor kan utveckla en svensk modell
för distansundervisning som kan bli ett attraktivt komplement för
många studerande. Vad som krävs är bl. a. insatser för att utveckla kursplaner
som kan accepteras vid olika universitet och högskolor. Frågan om
studierådgivning till distansstuderande måste också lösas. Samverkan och
god organisation är särskilt viktiga när distanskurser skall ges samtidigt
över hela landet. De studerande måste kunna få del av föreläsningar och
gruppstudier som komplement till självstudierna för att nå goda studieresultat.
Vid UR:s distanskurser finansierar deltagaren själv kursmaterial, studierådgivning,
föreläsningar m. m. Radio- och TV-programmen beskostas
däremot med licensmedel. UR:s verksamhet, vid sidan av produktionen
av radio- och TV-program, skall vara självbärande. För lärarfortbildningsinsatserna
utgår dock särskilda anslag. Det är naturligtvis möjligt att
vidareutveckla distansundervisningen i Sverige genom att mer permanent
tilldela UR medel för bl. a. kursutveckling och studierådgivning.
Som framgår av ovanstående kan Utbildningsradion spela en central roll
i utbildningsväsendet. Samtidigt är dess funktion i mediasammanhang
mycket betydelsefull. Enligt centerns mening är det angeläget att en ingående
analys nu kommer till stånd rörande skilda mediers roll i utbildningssammanhang.
En central utgångspunkt för en sådan analys måste självfallet
vara att det även i framtiden skall ingå i det så kallade public serviceuppdraget
hos SR-koncernen att genom ett särskilt företag - Utbildningsradion
— erbjuda ett kvalitativt utbildningsutbud. Det kan emellertid
konstateras att den tekniska utvecklingen — framförallt videoteknik samt
satellit- och kabeldistribution — nu erbjuder väsentligt vidgade möjligheter
att erbjuda utbildningsinsatser via media. Dessa nya möjligheter är
mycket bristfälligt analyserade för svenskt vidkommande trots att många
delar av denna utveckling varit känd eller förutsedd sedan lång tid. Det är
Mot. 1988/89
Kr354
12
mot denna bakgrund angeläget att en framtidsinriktad översyn av den
moderna mediateknikens möjligheter i utbildningssammanhang snarast
kommer till stånd. I detta arbete måste sjävfallet Utbildningsradion delta.
Vidare måste företrädare för skolväsendet, högskolan, folkbildningen och
folkhögskolorna engageras i arbetet. Med tanke på frågans centrala politiska
betydelse är det också naturligt att parlamentariker deltar. Översynen
bör resultera i utformningen av ett nationellt program för utnyttjande av
såväl gamla media — eterburen radio och TV — som nya media —
framförallt satellit- och kabel-TV, video och bildskivor — i utbildningsväsendets
och folkbildningens tjänst.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförs rörande utveckling av lokalradion genom bland
annat höjd grundbemanning, extra bemanning för vissa uppgifter,
resurser för beställningsarbeten och engagemang av frilansmedarbetare,
samverkan med regionala kulturinstitutioner och samverkan
med riksradions distrikt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförs rörande fri tappningsrätt av riksradions tre programkanaler
för återutsändning i lokalradion,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om
möjlighet för lokalradion att göra lokala inbrytningar i de tre riksprogrammen
för att nå allmänheten med viktiga varningsmeddelanden,
4. att riksdagen beslutar anta sådan lydelse av lagen (1986:3) om
rundradiosändning av finländska televisionsprogram att dess tidsbegränsade
giltighet upphävs,
5. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen
anföres rörande utbyggnad av de finländska TV-sändningarna till
nya områden,
[att riksdagen beslutar om sådan ändring av kabel-TV-lagstiftningen
att gränsen för tillståndspliktigt nät höjs till 250 bostäder
samtidigt som kommunala och landstingskommunala institutioner
och studentbostäder undantas från tillståndsplikt,1]
[att riksdagen hos regeringen begär att ett nationellt program
utarbetas för utnyttjande av eterburen radio- och TV, kabel- och
Mot. 1988/89
Kr354
13
satellit-TV, video och bildskivor för utbildning och folkbildning
enligt de riktlinjer som anges i motionen.2]
Stockholm den 25 januari 1989
Jan Hyttring (c)
Stina Gustavsson (c) Larz Johansson (c)
Stina Eliasson (c) Marianne Andersson (c)
Bengt Kindbom (c) Marianne Jönsson (c)
Görel Thurdin (c) Pär Granstedt (c)
1 1988/89: K445
- 1988/89: Ub838
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989
Mot. 1988/89
Kr354