Motion till riksdagen
1988/89: Kr341

av Karin Starrin (c)
Naturhistoriska riksmuseet

Redan vid riksmuseets omorganisation vid mitten av 1960-talet konstaterade
regeringen att en ombyggnad av museet erfordrades. Lokalerna hade
uppenbara brister ur miljö- och transportsynpunkt. Utställningarna var
utformade efter en gången tids ideal. Kraven på ett modernt naturhistoriskt
riksmuseum var självklara att ställa efter 50 års verksamhet i Frescati.

Museet redovisade en funktionsplan för nya utställningar. I denna rymdes
såväl nuvarande systematiska utställningar som ekologiskt uppbyggda. 1 de
ritningsförslag som alltsedan 60-talet utarbetats finns utrymmen för såväl
tillfälliga utställningar som för olika typer av föreläsningslokaler; något som
museet saknar i dag.

Det är ett viktigt skäl till varför museet behöver en om- och tillbyggnad.

Med tiden har kraven på en god arbetsmiljö skärpts. Trots det arbetar
fortfarande många inom museet under närmast skandalösa förhållanden. I
en beskrivning från Statshälsan konstateras följande:

”Arbetsmiljön för museets personal, speciellt publika avdelningens, har
många gånger kritiserats av Yrkesinspektionen och Statshälsan. Kritiken rör
sig huvudsakligen om inomhusklimatet (dålig ventilation, drag och kyla,
särskilt i museiavdelningens utställningssalar där vaktmästarna arbetar),
omoderna, nerslitna och till verksamheten illa anpassade lokaler samt
bristfälliga varuintag och kommunikationsvägar, speciellt vertikalt. Vidare
råder besvärande utrymmesbrist, inte minst för lokalvårdarna.

Erfarenheterna av åtta år som företagsläkare för NRM är således att
arbetsmiljön är grovt otillfredsställande, inte minst för publika avdelningen
och dess vaktmästare. De sistnämnda är särskilt utsatta, eftersom de ofta har
ett dåligt hälsotillstånd.”

Under tiden 1 januari 1987 till 30 november 1988 gjordes 153 läkarbesök
(35/100 anställda och år, att jämföra med 11/100 för Stockholms universitet.
Ca 30 % av läkarbesöken kommer från publika avdelningen).

Detta är ett andra skäl till varför museet behöver nya lokaler.

Den ständigt ökande medvetenheten hos allt större grupper i samhället om
miljöfrågornas betydelse kräver att riksmuseet kan presentera de ekologiska
sambanden. För att tillgodose detta behov och i avvaktan på ombyggnaden
har museet i tillfälliga utställningar presenterat ekologiska frågor och
resultaten av den miljöforskning som bedrivs bl.a. vid riksmuseet. Då
lämpliga lokaler saknats har någon mera utvecklad pedagogisk verksamhet
och information om miljöfrågorna inte kunnat ske.

Detta är ett tredje skäl till varför museet och en medveten opinion kräver
nya lokaler.

I planerna på ett modernt och ändamålsenligt naturhistoriskt museum
ingår också förslag om landets första omniteater. Runt om i världen skapas
omniteatrar med möjligheter att med modern teknik presentera stjärnhimlen
och jordens natur. Den nya omniteatern skulle bli ett fönster mot rymden.
Detta är ett fjärde skäl till varför museet önskar en om- och tillbyggnad.
Regeringen har fastställt ekonomiska ramar för om- och tillbyggnaderna.
Därtill har regeringen från denna ram avsatt resurser för en första etapp som
möjliggör att det gamla valmuseet omvandlas till en modern utställning om
polartrakternas fauna och flora. Utställningen skall invigas innevarande år,
vilket passar väl in i museets jubileumsfirande. Naturhistoriska riksmuseet
firar nämligen 250 år samtidigt med Kungl. Vetenskapsakademien. Museet
har också erhållit en ram på 50 miljoner kronor för nya basutställningar.
Delar av tekniken i den framtida omniteatern är dessutom beställd med
regeringens godkännande. En rad konstruktiva åtgärder har således gjorts.

Men lokalerna för de nya basutställningarna, för tekniken och för den
publika verksamheten i övrigt finns inte, liksom ej heller tillräckliga resurser
för nödvändiga förbättringar av de undermåliga arbetsmiljöerna. Något som
mycket snart kan visa sig ödesdigert. Den helhetslösning som museet väntat
på i drygt 20 år kräver en viljeyttring nu.

I årets budgetproposition behandlas endast omniteatern. Övriga lokal- och
miljöbehov bedöms inte som möjliga att realisera under den närmaste
treårsperioden.

Hemställan

Med stöd av ovanstående hemställs

att riksdagen uppmärksammar riksmuseets 250-årsjubileum genom
att besluta att riksmuseets hela behov av bättre och ändamålsenligare
lokaler och anläggningar skall tillgodoses under den närmaste treårsperioden.

Stockholm den 25 januari 1989

Karin Starrin (c)

Mot. 1988/89
Kr341

4