Motion till riksdagen
1988/89 :Kr317

av Jan Hyttring (c)

Ett bergshistoriskt museum i Värmland

Vår svenska historia under de senaste århundradena är till stor del präglad av
de naturtillgångar som Sverige har haft i form av järnet och skogen. Grunden
för det svenska välståndet har legat i den industriella utvecklingen och
produktionen inom dessa sektorer. För många svenskar är begreppet
bergslagen synonymt med uppkomsten av Sverige som industrination.

1 Sveriges teknik- och industrihistoria har Värmland en viktig roll. Den
stora betydelse som Värmlands bergslag har haft i detta sammanhang
grundlädes redan på 1400-talet. Under perioden från 1500-talet till 1800talets
mitt skedde en oerhörd expansion inom bergshanteringen i detta
område. Orsakerna till denna expansion var flera. I Värmlands bergslag finns
de naturliga förutsättningarna väl samlade: råvaran i malmen, bränslet i
skogarna och drivkraften i många vattendrag.

I dagens svenska näringsliv med sin kraftigt strukturrationaliserade profil
och ytterligt centraliserade produktion är det viktigt att levandegöra den
teknik- och industrihistoriska utveckling som lett från äldsta tid fram till idag.
Värmland äger i detta avseende unika förutsättningar. De rikhaltiga
lämningarna av vilka flera fortfarande är synliga i terrängen, av olika typer av
produktion, bergsmansgårdar, hamrar, hyttor, gruvor och stora industriella
anläggningar. Det värmländska landskapet, framförallt Värmlands bergslag,
har likaså format och präglat många uppfinnare. Ett exempel på detta är
bröderna Nils och John Ericsson från Långban, av vilka den sistnämnde
också har internationell ryktbarhet.

Mot bakgrund av ovanstående finns det anledning att överväga ett
inrättande av ett bergshistoriskt museum i Värmland. Redan idag finns
rudiment till ett sådant bergshistoriskt center i Värmland. I detta ingår dels
den välbevarade gruv- och bergshanteringsmiljön i Långban i Filipstads
kommun, en intressant uppbyggd bergshistorisk och industrihistorisk utställning,
f.n. placerad i Alsters herrgård. Karlstads kommun, ett stort antal
föremål av teknikhistoriskt och bergshistoriskt intresse i Värmlands Museum,
Karlstad, ett stort och rikhaltigt arkivmaterial från flera av de i
Värmland verksamma bolagen samlat i Värmlandsarkiv, samt sist men inte
minst den kompetens bl.a. i form av landets enda industriminnesantikvarietjänst
som finns representerad vid Värmlands Museum i Karlstad. Dessa
exceptionellt goda förutsättningar gör det möjligt att med ett begränsat
resurstillskott bygga upp ett bergshistoriskt museum inom ramen för
länsmuseiorganisationen i Värmland, strukturmässigt i likhet med kopplingen
mellan glasmuseet och länsmuseet i Kronobergs län. För att bygga upp

denna verksamhet fordras dock både en personell och ekonomisk resursuppbyggnad.

Genom att knyta an till befintlig museiorganisation och de goda förutsättningar
som redan idag finns blir emellertid dessa resurstillskott väsentligt
lägre än om en helt ny museiorganisation skulle byggas upp.

Långban i Filipstads kommun med sina exceptionellt goda förutsättningar
skulle kunna vara platsen för ett sådant bergshistoriskt centrum. Här bedrivs
redan idag en begränsad museal verksamhet med bergshistoriska förtecken,
integrerad med Värmlands Museum. En sådan utbyggnad skulle innebära
inte bara en stimulans för länets museiväsen utan också för denna del av
Värmland ur både regionalekonomisk, turistisk och kulturell synvinkel.

Hemställan

Med anledning av ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anföres om resurstillskott för att inrätta ett bergshistoriskt
museum i Värmland.

Stockholm den 25 januari 1989

Jan Hyttring (c)

Mot. 1988/89
Kr317

5