Motion till riksdagen
1988/89 :Kr316

av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp, m, c)
Svenska UNESCO-rådets kansli

Svenska UNESCO-rådet har till uppgift att för Sveriges del vara ett sådant
nationellt samarbetsorgan som enligt stadgan för Förenta Nationernas
organisation för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO) förutsätts
finnas för att samordna de viktigaste nationella organen inom UNESCOs
område med organisationens verksamhet.

Rådet skall främja UNESCOs verksamhet i Sverige och stödja svenska
insatser inom ramen för organisationens program.

Så lyder första paragrafen av SFS 1988:1462 ”Förordning med instruktion för
svenska UNESCO-rådet”.

I förordningens 4 § står vidare: ”Kansligöromål, föredragandeuppgifter
och utredningar utförs av personal inom utbildningsdepartementet eller
genom departementets försorg.”

Svenska UNESCO-rådet har ett arbetsutskott samt fyra fackutskott;
Utbildningsutskottet, Vetenskapsutskottet, Kulturutskottet och Kommunikationsutskottet.

Samtliga utskott är mycket aktiva och arbetar med konkreta planer som för
att kunna förverkligas fordrar bra kansliresurser. Neddragningar på dessa
under senare tid försvårar dock arbetet. Vetenskapsutskottet framförde
detta den 23 november 1988.

Med anledning av uppgifter om minskning av personalen vid UNESCOrådets
sekretariat, önskar Vetenskapsutskottet framföra sina synpunkter på
den föreslagna förändringen. En sådan minskning av personalen måste,
enligt utskottets uppfattning, ses i relation till de arbetsuppgifter som kan
förutses i samband med UNESCO-rådets åtaganden under den närmaste
tiden.

Vetenskapsutskottet förutser under det närmaste året följande uppgifter som
kräver extra insatser från rådets sekretariat:

- miljöutbildningsdag (tillsammans med utbildningsutskottet)

- vidarearbete avseende samhällsvetenskapernas ställning inom
UNESCO

- förberedelsearbete med UNESCOs kommande tvåårsprogram och budget
liksom med kommande sexårsplan

- projekt avseende Sidenvägen (tillsammans med kulturutskottet).

En nedskärning av personalen vid rådets sekretariat måste få konsekvenser
för genomförandet av dessa idéer. Vi bedömer att vi inte kan genomföra mer
än högst tre av dessa uppgifter.

Mot.
1988/89
Kr316-323

1 Riksdagen 1988/89.3sami. Nr Kr316-323

Utskottet känner också oro inför det intryck en ev. begränsning av
sekretariatets personal kommer att ge utåt, framför allt mot UNESCO i
Paris.

Ett annat exempel på arbetet inom Svenska UNESCO-rådet kan tas från
Utbildningsutskottet. Bokstaven E i UNESCO står för Education. Vad slags
education/undervisning UNESCO åsyftar framgår tydligt av den rekommendation
rörande utbildning för internationell förståelse, samarbete, fred
och undervisning om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna
som UNESCO antog vid sin 18:e generalkonferens om utbildningens
internationalisering 1974 (sv. ö. 1976).

Liksom FN självt ser UNESCO-rekommendationen utbildning som ett
oumbärligt instrument när det gäller att "Främja rättvisa, frihet, mänskliga
rättigheter och fred" (s. 1). I inledningen till rekommendationen noteras
dock att det "fortfarande finns en viss skillnad mellan proklamerade ideal,
deklarerade avsikter och den faktiska situationen” (s. 1). Längre fram heter
det: "Medlemsstaterna bör i samarbete med den nationella UNESCOkommissionen
vidta åtgärder för att säkerställa samarbete mellan departement
och verkställande organ och samordning av dessas ansträngningar att
planera och genomföra gemensamma handlingsprogram för internationell
utbildning.” (s. 5).

I Sverige har det senaste året en utveckling kommit i gång i många skolor
präglad av en starkare koncentration på de stora frågor rörande mänsklighetens
framtid och överlevnad som rekommendationen talar om. Det är frågor
som oroar många unga och det finns forskningsresultat som visar på en
ganska utbredd pessimism bland ungdomen om världens framtid, liksom på
känslan av övergivenhet och för litet engagemang från vuxenvärldens sida. I
det samarbete som skolöverstyrelsen etablerat de senaste åren med t.ex.
SIDA, Röda Korset, Rädda Barnen, Svenska FN-förbundet och Amnesty
International är syftet att öka skolans kompetens när det gäller att undervisa
om dessa frågor och att stödja det engagemang som finns bland många lärare
och elever. Viktigt i sammanhanget är det handlingsprogram för skolans
internationalisering som SÖ på regeringens uppdrag nyligen utarbetat och
som ger vissa riktlinjer för det kommande arbetet med inriktning på
internationell solidaritet, rättvisa, mänskliga rättigheter och fred.

Svenska UNESCO-rådet finns med i detta samarbete men ingalunda på
någon tätplats och inte heller med den pådrivande och initierande kraft som
den inledningsvis åberopade rekommendationen om utbildning för internationell
förståelse förpliktigar till. Visserligen finns den s.k. ASPROverksamheten,
som är ett UNESCO-projekt (Associated Schools project)
som Sverige för sin del blåste liv i på nytt för fem år sedan. Men dels omfattar
den blott ett tiotal skolor, dels är det tack vare SIDAs finansiella stöd som
dessa skolor kan ha en årlig sammankomst och bedriva ett utvecklings- och
kontaktsamarbete med UNESCO-begreppet internationell förståelse som
ledmotiv.

Svenska UNESCO-rådet står inför många viktiga uppgifter de närmaste
åren. Bl.a. skall det av FNs generalförsamling proklamerade internationella
läskunnighetsåret ILY (International Literacy Year) planeras där UNESCO
har utsetts till ledande FN-organ.

Mot. 1988/89

Kr316

2

Sverige har tillsammans med de övriga nordiska länderna engagerat sig i
UNESCO för att det internationella läskunnighetsåret skall innebära
intensifierade ansträngningar att minska analfabetismen. UNESCOs mål är
att utrota analfabetismen till år 2000.

Svenska UNESCO-rådet behöver på ett bättre sätt än hittills profilera sig
och vara pådrivande i frågor inom dess arbetsområde. En grundförutsättning
för detta är att rådet har ett fungerande och väl bemannat kansli. De
neddragningar, byten och bristande kontinuitet kansliet fått vidkännas
verkar hämmande på arbetet och förrycker viktig planering. Det är därför av
största vikt att en minimiorganisation för kansliet garanteras.

Vår bedömning är att den måste bestå av minst 2,5 tjänster som
handläggare samt 1,5 tjänst biträdande personal för att ett fullgott och
kontinuerligt arbete skall kunna uträttas av Svenska UNESCO-rådet.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om minimiorganisationen för svenska UNESCOrådets
kansli.

Stockholm den 25 januari 1989

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Pär Granstedt (c) Birgitta Rydle (m)

Mot. 1988/89

Kr316

3