Motion till riksdagen
1988/89: Kr289
av Lars Hedfors m. fl. (s)
Ett landsarkiv till Växjö
1. Bakgrund
I betänkandet ”Öppenhet och minne”, SOU 1988:11, redovisas förslag till
den framtida arkivorganisationen i Sverige. En utbyggnad av den regionala
landsarkivorganisationen föreslås som ett medel för att utöka tillgängligheten.
I kombination med aktiv marknadsföring och informationsspridning
skall detta öka intresset för och utnyttjandet av arkiven.
Förslagen innebär att nya landsarkiv inrättas i Karlstad och Umeå. I
betänkandet övervägs också inrättande av ett landsarkiv i södra Sverige,
närmare bestämt i Jönköping, Växjö eller Kalmar. Något förslag härom
läggs inte fram ”i frånvaro av regionala initiativ på området”.
Som utgångspunkt för betänkandets överväganden anses närhetsfaktorn
vara av en avgörande betydelse. Utbyggnaden skall ske stegvis och motiveras
med de behov och möjligheter till samverkan som finns på orten.
Viktiga faktorer är därför om universitet eller högskola finns på orten och
om livaktig kulturverksamhet förekommer i regionen. Andra viktiga faktorer
är ortens övriga utbud av arkivinstitutioner med vilka samverkan kan
ske samt den regionala viljan att bidra ekonomiskt. Dessutom spelar
avståndsfaktom en viktig roll ur såväl kultur- och forskningspolitisk som
demokratisk synvinkel. Vi anser att Växjö väl fyller dessa krav och föreslår
att ett nytt landsarkiv lokaliseras till denna kommun. Som skäl för vårt
förslag vill vi anföra följande:
2. Motiv för lokalisering av ett landsarkiv till Växjö
Växjö har gamla anor som kultur- och lärdomsstad. Lokaliseringen av ett
landsarkiv till Växjö skulle ytterligare stimulera det lokala och regionala
kulturlivet, samt skapa förutsättningar för ökad akademisk forskning och
amatörforskning. Genom samverkan med befintliga institutioner kan
landsarkivet få en helt ny och integrerad karaktär. Växjös centrala läge i
Sydsverige och utmärkta kommunikationer underlättar dessutom såväl
besök som insamling av material.
2.1 Forskningsanknytning
I Växjö finns flera institutioner med forskningsverksamhet inom det humanistiska
området. Genom närheten till dessa skapas en bra forskarmiljö
med stora samordningsvinster.
Högskolan i Växjö är den största och mest dynamiska högskolan i
Smålandsregionen. För närvarande finns det cirka 4000 elever knutna till
denna högskola. Av dessa läser närmare 1 600 ämnen med anknytning till
det humanistiska och samhällsvetenskapliga området.
Om ett landsarkiv lokaliseras till Växjö bör möjligheterna vara stora att
anordna en 20-poängs arkivkurs. Behovet av kunnig personal kommer
därmed att tillgodoses i nära anslutning till landsarkivet.
Riksinstitutionen Emigrantinstitutet finns placerat i Utvandrarnas Hus i
Växjö. På Emigrantinstitutet finns samlat ett unikt källmaterial om den
svenska emigrationen. Cirka 1 000 hyllmeter arkiv (till stor del i form av
mikrofilm), forskningsbibliotek med cirka 30000 fasta bokvolymer samt
ett stort antal fotografier och utställningsföremål utgör grunden i samlingarna.
Smålands Museum i Växjö är äldst av landets landsortsmuseer. Lokalisering
av ett landsarkiv skulle stimulera versamheten vid museet, då
källmaterial som används i det dagliga arbetet kan forvaras i museets
närhet.
I Smålands Museums lokaler finns landets största glassamling. Här finns
också ett unikt arkivmaterial från de småländska glasbruken som tillsammans
med övriga utspridda glasbruksarkiv skulle kunna samordnas med
landsarkivet.
Växjö Stifts- och Landsbibliotek har förutom en mycket omfattande
boksamhling om Småland en stor samling av unika handskrifter. Detta
källmaterial utnyttjas flitigt av forskare och är på flera sätt ett värdefullt
komplement till de handlingar som förvaras på landsarkivet.
Det regionala folkrörelsearkivet i Växjö tillkom på hösten 1984 och har
efter fyra års verksamhet insamlat, ordnat och förtecknat cirka 400 hyllmeter
arkivhandlingar. Dessutom förvaras 90 fanor och standar, fotografier
samt ett referensbibliotek.
Folkrörelsearkivets positiva utveckling har inneburit att lokalerna blivit
för små, varför en samlokalisering med landsarkivet skulle vara en bra
lösning ur många perspektiv.
Till detta kan läggas, att landstinget Kronoberg i sitt kulturpolitiska
program 1988 föreslår, att ett näringslivsarkiv för länet skall inrättas. Det
får anses mycket angeläget att ett sådant arkiv kommer till stånd. Arkivhandlingar
från industriell verksamhet är utspridda över hela länet, oftast
förvarade i kalla, fuktiga och brandfarliga lokaler. Att samlokalisera ett
nybildat näringslivsarkiv med landsarkivet synes vara en mycket tillfredsställande
lösning, både vad gäller ekonomi och möjligheter till forskning.
2.2 Aktiva föreningar och organisationer
Det historiska material och den kompetens som finns samlad vid Växjös
kulturinstitutioner utnyttjas flitigt av den historieintresserade allmänheten,
såväl på akademisk som amatörnivå. Det historiska intresset kanaliseras
genom de föreningar och sällskap som finns i Växjö och övriga länet.
När det gäller intresset för och utnyttjandet av arkiv och dess handlingar
torde kronobergarna tillhöra de mest intresserade. Några exempel:
Mot. 1988/89
Kr289
10
Historiska föreningen i Kronobergs län, en hembygdsrörelse med ca 75 Mot. 1
hembygdsföreningar, Stiftshistoriska Sällskapet, Kronobergs läns Huma- Kr289
nistiska Forskningsråd och Kronobergs läns Genealogiska Förening.
2.3 Samverkansmöjligheter
Ett landsarkiv i Växjö, omfattande de tre Smålandslänen, skall naturligtvis
i första hand vara en arkivdepå och arkivmyndighet för de statliga arkivbildarna
i regionen. Men det finns samtidigt goda möjligheter till och
starka skäl för att ge detta landsarkiv en mera integrerad och samordnande
funktion för samtliga typer av arkivbildare i regionen.
Landstinget i Kronobergs län har markerat ett stort intresse för att efter
hand överföra sitt arkiv till ett nyskapat landsarkiv. Detsamma har Växjö
kommun gjort och från ett flertal andra kommuner finns också ett påtagligt
intresse. Det expansiva folkrörelsearkivet i Kronobergs län är också i
hög grad intresserat av att låta sina samlingar integreras med ett nytt
landsarkiv. Detsamma kan med stor fördel ske vad gäller de stora arkivsamlingar
som finns hos ett flertal andra stiftelser och institutioner, däribland
Högskolan i Växjö, Landsbiblioteket, Smålands Museum och Emigrantinstitutet
i Växjö.
Dessutom finns utspridda i regionen ett stort antal mycket gamla och
unika företagsarkiv (Kosta glasbruksarkiv, Orrefors järnbruks- och glasbruksarkiv,
Åryds bruksarkiv, ett stort antal mindre glasbruks arkiv m. fl.),
ofta förvarade på ett mycket otillfredsställande sätt. Skälet till detta förhållande
är en kombination av landsarkivets i Vadstena oförmåga på grund
av lokalbrist att ta emot dem och en motvilja från lokala intressenter mot
att leverera material till en avsides liggande arkivdepå. Ett nytt landsarkiv
i Växjö skulle erbjuda helt andra möjligheter att ta hand om talrika,
värdefulla enskilda arkiv i Smålandsregionen som annars löper uppenbar
risk att skingras eller förstöras.
Med en här skisserad modell skulle ett nytt landsarkiv i Växjö få en helt
ny och integrerad karaktär. Landsarkivet skulle inom sina väggar rymma
samtliga typer av arkivbildare inom regionen. Fördelarna med en sådan
modell är ur forskningssynpunkt uppenbara. Den ger också påtagliga fördelar
vad gäller det fältarbete som det nya landsarkivet kan bedriva inom
en samlad arkivsektor. Slutligen ger den skisserade modellen stora rationaliseringsvinster
för såväl staten som övriga intressenter vid sidan av de
effektivitetsvinster som uppnås för såväl forskningen som den samlade
arkivvården.
2.4 Växjös centrala läge
Växjö ligger centralt i Sydsverige och är lätt tillgängligt för besökare
oavsett färdmedel. Ett flertal huvudvägar strålar samman i staden. Genom
närheten till jämvägsknutpunkten Alvesta nås Växjö enkelt och bekvämt
av tågresenärer. Växjö flygplats erbjuder snabba förbindelser för mer
långväga besökare.
Personbilstrafik
Växjö är knutpunkt för flera huvudvägar av hög standard. De riksvägar
som passerar Växjö är Riksväg 25 mellan Kalmar och Halmstad, Riksväg
23 mellan Malmö och Oskarshamn, Riksväg 30 mellan Ronneby och
Jönköping samt Riksväg 27 mellan Växjö och Borås.
Kollektiv trafik med buss
Länstrafiken ansvarar för kollektivtrafiken på väg. Trafiken har successivt
byggts ut i takt med ökad efterfrågan. Huvuddelen av Smålands större
orter har direkta bussförbindelser med Växjö. En lång rad mindre orter har
anslutningstrafik med linjer till Växjö.
Järn vägsförbindelser
Följande större orter i Småland har tågförbindelser med Växjö:
Ort |
Förbindelser per dag (vard) |
Restid (tim) |
Kalmar |
8 |
1,5 |
Nybro |
8 |
1 |
Jönköping |
10 |
2 |
Nässjö |
14 |
1,3 |
Tranås |
14 |
1.8 |
Värnamo |
5 |
1 |
Almhult |
11 |
1 |
Om även bussanslutningar från Alvesta medräknas blir antalet förbindelser
ännu fler.
Flygtrafik
Från Växjö flygplats finns daglig trafik med Stockholm och Köpenhamn.
Antalet dagliga avgångar till Stockholm är sju. Restiden uppgår till 45
minuter. Till Köpenhamn finns det tre dagliga förbindelser med 35 minuters
restid.
Genom anslutningar kan besökare nå Växjö från alla större orter i
Sverige samt flera europeiska storstäder och återkomma till hemorten
samma dag.
3. Arkivmängder och utrymmesbehov
Nedanstående beräkningar av arkivmängder och utrymmesbehov för ett
landsarkiv i Växjö bygger på uppskattningar. Detta gäller särskilt det
beräknade behovet av accessionsutrymmen för framtida leveranser.
Beräkningen utgår från att landsarkivet i Växjö betjänar hela Småland.
Magasinsutrymmen uttrycks i hyllmeter och översätts därefter till behövlig
golvyta.
Huvudregeln för statliga myndigheter är att dessa levererar till landsarkiv
material som är cirka 100 år gammalt. Från denna huvudregel finns ett
Mot. 1988/89
Kr289
12
väsentligt undantag. Arkivbildare som avslutar sin verksamhet levererar
sitt material i samband med att arkivbildaren upphör. En aktuell fråga i
detta sammanhang är kyrkoarkiven, när kyrkan inom kort upphör att vara
folkbokforingsinstitution. Detta kommer sannolikt att innebära inleverans
av större delen av kyrkoarkivens stora bestånd av arkivalier.
Aktuellt förstahandsbehov Uppskattade nytillskott |
||
Statligt arkivmaterial m. m. |
16000 |
|
Folkrörelsearkivet Kronoberg |
400 |
2000 |
Högskolan i Växjö |
140 |
|
Smålands museum |
50 |
|
Emigrantinstitutet |
50 |
|
Växjö kommun |
1500 |
500 |
Övriga närliggande |
1000 |
400 |
Landstinget Kronoberg |
1 100 |
400 |
Diverse enskilda arkiv |
1000 |
500 |
Regionala och lokala |
|
4000 |
Icke särskilt specificerade |
2000 |
3000 |
Totalt |
23190 |
10850 hyllmeter |
Vid beräkning av ytor har använts uppgifter från projekterat landsarkiv
i Uppsala, som överensstämmer i utförande med planerna för ett landsarkiv
i Växjö.
De dimensionerade uppgifterna vid ytberäkning är uppskattat antal
hyllmeter. I Uppsala är hyllorna i arkivet till 3/4 utförda som tätpackningssystem
och till 1/4 som fasta.
Proportionellt för Växjö med kända ytor i Uppsala som grund, blir ytan
för arkiv i nybyggnad cirka 5 400 m2 bruttoarea och ytan för administrationslokaler
i ombyggt hus cirka 2 600 m2 bruttoarea.
4. Lokalmässiga förutsättningar
Lokaliseringen av landsarkivet är en central fråga för att få till stånd en
samordning av arkivverksamheten. Närheten till befintliga arkiv-, kulturoch
forskningsinstitutioner är därför ett viktigt motiv vid valet av lokalisering.
Arbetsgruppens utgångspunkt har varit att försöka finna en lokalisering
av ett landsarkiv för Småland och befintliga byggnader inom S:t Sigfrids
sjukhusområde.
Området har en mycket fördelaktig lokalisering för inrättande av ett
landsarkiv. Det är beläget nära högskoleområdet cirka 1 km från Växjö
centrum, där flertalet av övriga kulturinstitutioner finns. Miljön är naturskön
och området är lätt tillgängligt för besökare.
Mot. 1988/89
Kr289
13
Byggnaderna på området utnyttjas för närvarande till viss del för sjukvård
men kommer inom en nära framtid att kunna användas till andra
ändamål. Landstinget äger byggnaderna.
En ombyggnad till lokaler för arkiv kräver en genomgripande renovering.
Klimatanläggningar, bärighetshöjande åtgärder, brandskydd och säkerhetsanordningar
är några viktiga krav i ett landsarkiv.
En preliminär kostnadsbedömning, där jämförelser gjorts med motsvarande
ombyggnader till landsarkiv på andra håll i landet, har genomförts
av landstinget Kronobergs byggnadsavdelning. Slutsatsen av dessa bedömningar
är att ett nybyggnadsaltemativ eller en kombination av om- och
tillbyggnad är den långsiktigt bästa lösningen.
Kostnaden för att iordningställa vissa befintliga byggnader till administrationslokaler
är ekonomiskt fördelaktigare än att bygga nytt visar erfarenheter
från bl. a. Uppsala.
Ett fortsatt utredningsarbete bör därför sannolikt inriktas på att administrationslokalerna
placeras i någon av de befintliga byggnaderna och att
arkivlokalerna placeras i en nyuppförd byggnad.
5. Sammanfattning
Man kan alltså konstatera, att Växjö har alla de förutsättningar som krävs
för etablerandet av ett landsarkiv för Småland, nämligen
— En medelstor högskola med ca 4000 studenter och en omfattande
forskningsverksamhet.
— Flera institutioner med forskningsverksamhet inom det humanistiska
och samhällsvetenskapliga området.
— Aktiva föreningar och organisationer med starkt intresse för bl. a. släktoch
hembygdsforskning.
— Goda möjligheter till samverkan med övriga arkivinstitutioner och
därmed förutsättningar för samlokaliseringar av arkivverksamheten.
— Centralt läge och goda kommunikationer.
— Förslag till lokaler med mycket bra läge och goda förutsättningar att nå
lösningar beträffande huvudmannaskap och finansiering.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att ett nytt landsarkiv i södra Sverige lokaliseras
till Växjö.
Stockholm den 24 januari 1989
Lars Hedfors (s)
Ulla Johansson (s) Kjell Nilsson (s)
Mot. 1988/89
Kr289
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989
14