Motion till riksdagen
1988/89: Kr288
av Charlotte Branting m. fl. (fp, m, c)
Ett landsarkiv i Växjö
I betänkandet ”Öppenhet och minne”, SOU 1988:11, redovisas förslag till
den framtida arkivorganisationen i Sverige. En utbyggnad av den regionala
landsarkivorganisationen föreslås som ett medel för att utöka tillgängligheten.
I kombination med aktiv marknadsföring och informationsspridning
skall detta öka intresset för och utnyttjandet av arkiven. Förslagen
innebär att nya landsarkiv inrättas i Karlstad och Umeå. I betänkandet
övervägs också inrättande av ett landsarkiv i södra Sverige, närmare
bestämt i Jönköping, Växjö eller Kalmar. Något förslag härom läggs inte
fram ”i frånvaro av regionala initiativ på området”.
Sedan utredningen lagt sitt betänkande har frågan uppmärksammats på
flera sätt. I Växjö har bl. a. en arbetsgrupp bildats och flera artiklar i frågan
presenterats.
Motiv för lokalisering av ett landsarkiv till Växjö
Växjö har gamla anor som kultur- och lärdomsstad. Lokaliseringen av ett
landsarkiv till Växjö skulle ytterligare stimulera det lokala och regionala
kulturlivet samt skapa förutsättningar för ökad akademisk forskning och
amatörforskning. Genom samverkan med befintliga institutioner kan
landsarkivet få en helt ny och integrerad karaktär. Växjös centrala läge i
Sydsverige och goda kommunikationer underlättar dessutom såväl besök
som insamling av material.
I Växjö finns flera institutioner med forskningsverksamhet inom det
humanistiska området. Genom närheten till dessa skapas en bra forskarmiljö
med stora samordningsvinster.
Växjö har den största och mest dynamiska högskolan i Smålandsregionen.
För närvarande finns det ca 4000 elever knutna till Högskolan i
Växjö. Av dessa läser närmare 1 600 elever ämnen med anknytning till det
humanistiska och samhällsvetenskapliga området. Den framtida samverkan
mellan Högskolan och Landsarkivet är viktig och blir en stimulans för
den vetenskapliga forskningen, som gagnar verksamheten på bägge institutionerna.
Om ett landsarkiv lokaliseras till Växjö bör möjligheterna vara stora för
att anordna en 20-poängs arkivkurs. Behovet av kunnig personal kommer
därmed att tillgodoses i nära anslutning till Landsarkivet.
Riksinstitutionen Emigrantinstitutet finns placerat i Utvandrarnas Hus
i Växjö. På Emigrantinstitutet finns samlat ett unikt källmaterial om den
svenska emigrationen. Ca 1 000 hyllmeter arkiv (till stor del i form av
mikrofilm), forskningsbibliotek med ca 30000 fasta bokvolymer samt ett
stort antal fotografier och utställningsföremål utgör grunden i samlingarna.
Emigrantinstitutet och Utvandrarnas Hus besöks årligen av mellan
30000 — 35 000 personer.
Smålands Museum är äldst av landets landsortsmuséer. Lokaliseringen
av ett landsarkiv skulle stimulera verksamheten vid muséet, då källmaterial
som används i det dagliga arbetet kan forvaras i muséets närhet.
I Smålands Museums lokaler finns landets största glassamling. Här finns
också ett unikt arkivmaterial från de småländska glasbruken som tillsammans
med övriga utspridda glasbruksarkiv skulle kunna samordnas med
Landsarkivet.
Växjö Stifts- och Landsbibliotek har förutom en mycket omfattande
boksamling om Småland en stor samling av unika handskrifter. Detta
källmaterial utnyttjas flitigt av forskare och är på flera sätt ett värdefullt
komplement till de handlingar som förvaras på Landsarkivet.
I Växjö finns ett regionalt folkrörelsearkiv. Folkrörelsearkivet Kronoberg
tillkom hösten 1984 och har efter fyra års verksamhet insamlat,
ordnat och förtecknat ca 400 hyllmeter arkivhandlingar. Dessutom förvaras
90 fanor och standar, fotografier samt ett referensbibliotek.
Folkrörelsearkivets positiva utveckling har inneburit, att lokalerna blivit
för små, varför en samlokalisering med Landsarkivet skulle vara en bra
lösning ur många perspektiv.
1 Landstinget Kronobergs kulturpolitiska program 1988 föreslås inrättandet
av ett näringslivsarkiv för Kronobergs län. Arkivhandlingar från
industriell verksamhet är utspridda över hela länet, oftast förvarade i
kalla, fuktiga och brandfarliga lokaler. Att samlokalisera ett nybildat näringslivsarkiv
med Landsarkivet synes vara en mycket tillfredsställande
lösning både vad gäller ekonomi och möjligheter till forskning.
Det historiska material och den kompetens som finns samlad vid Växjös
kulturinstitutioner utnyttjas flitigt av den historieintresserade allmänheten,
såväl på akademisk som amatörnivå. Det historiska intresset kanaliseras
genom de föreningar och sällskap, som finns i Växjö och övriga länet.
När det gäller intresset för och utnyttjandet av arkiv och dess handlingar
torde kronobergama tillhöra de mest intresserade. Några exempel på
sådana föreningar är: Historiska föreningen, Hembygdsrörelsen, Stifthistoriska
Sällskapet, Humanistiska Forskningsrådet och Genealogiska föreningen.
Samverkansmöjligheter
Ett landsarkiv i Växjö, omfattande de tre Smålandslänen, skall naturligtvis
i första hand vara en arkivdepå och arkivmyndighet för de statliga arkivbildama
i regionen. Men det finns samtidigt goda möjligheter till, och
starka skäl för, att ge detta landsarkiv en mera integrerad och samordnande
funktion för samtliga typer av arkivbildare i regionen.
Landstinget i Kronobergs län har markerat ett stort intresse för att efter
hand överföra sitt arkiv till ett nyskapat landsarkiv. Detsamma har Växjö
Mot. 1988/89
Kr288
6
kommun gjort och från ett flertal andra kommuner finns också ett påtagligt
intresse. Det expansiva folkrörelsearkivet i Kronobergs län är också i
hög grad intresserat av att låta sina samlingar intregreras med ett nytt
landsarkiv. Detsamma kan med stor fordel ske vad gäller de stora arkivsamlingar
som finns hos ett flertal andra stiftelser och institutioner, däribland
Högskolan i Växjö, Landsbiblioteket, Smålands Museum och Emigrantinstitutet
i Växjö.
Dessutom finns utspridda i regionen ett stort antal mycket gamla och
unika företagsarkiv (Kosta glasbruksarkiv, Orrefors järnbruks- och glasbruksarkiv,
Åryds bruksarkiv, ett stort antal mindre glasbruks arkiv m. fl.),
ofta förvarade på ett mycket otillfredsställande sätt. Skälet till detta förhållande
är en kombination av landsarkivets i Vadstena oförmåga på grund
av lokalbrist att ta emot dem och en motvilja från lokala intressenter mot
att leverera material till en avsides liggande arkivdepå. Ett nytt landsarkiv
i Växjö skulle erbjuda helt andra möjligheter att ta hand om talrika,
värdefulla enskilda arkiv i Smålandsregionen som annars löper uppenbar
risk att skingras eller förstöras.
Med en här skisserad modell skulle ett nytt landsarkiv i Växjö få en helt
ny och integrerad karaktär. Landsarkivet skulle inom sina väggar rymma
samtliga typer av arkivbildare inom regionen. Fördelarna med en sådan
modell är ur forskningssynpunkt uppenbara. Den ger också påtagliga fördelar
vad gäller det fältarbete, som det nya landsarkivet kan bedriva inom
en samlad arkivsektor. Slutligen ger den skisserade modellen stora rationaliseringsvinster
för såväl staten som övriga intressenter vid sidan av de
effektivitetsvinster, som uppnås för såväl forskningen som den samlade
arkivvården.
Lokalmässiga förutsättningar
Lokaliseringen av Landsarkivet är en central fråga för att få till stånd en
samordning av arkivverksamheten. Närheten till befintliga arkiv-, kulturoch
forskningsinstitutioner är därför ett viktigt motiv vid valet av lokalisering.
En utgångspunkt har varit att försöka finna en lokalisering av ett
landsarkiv för Småland till befintliga byggnader inom S:t Sigfrids sjukhusområde.
Området har en mycket fördelaktig lokalisering för inrättande av
ett landsarkiv. Det är beläget nära högskoleområdet ca 1 km från Växjö
centrum, där flertalet av övriga kulturinstitutioner finns. Miljön är naturskön
och området är lätt tillgängligt för besökare.
Byggnaderna på området utnyttjas för närvarande till viss del för sjukvård
men kommer inom en nära framtid att kunna användas till andra
ändamål. Landstinget äger byggnaderna. Inom området finns flera tänkbara
byggnader för ett landsarkiv.
Att bedöma en total kostnad för landsarkiv i Växjö är svårt idag, då flera
frågor gällande programytor, nybyggnad och anpassning till befintlig byggnad
måste studeras vidare.
Det viktigaste är nu att beslutet om lokalisering till Växjö snarast tas, så
att projektering kan igångsättas.
Mot. 1988/89
Kr288
7
Hemställan
Med anledning av det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om lokalisering av ett landsarkiv till Växjö.
Stockholm den 23 januari 1989
Charlotte Branting (fp)
Anders G Högmark (m) Stina Gustavsson (c)
i
Mot. 1988/89
Kr288
8