Motion till riksdagen
1988/89: Kr280
av Åke Wictorsson m. fl. (s, c)
Stöd åt regional/lokal konstnärlig verksamhet
Det räcker inte med att dugliggöra sig för livets praktiska uppgifter. Människan
vill också tillfredsställa sin skönhetslängtan, sin konstnärliga åtrå,
sitt behov av det som övergår tidens och rummets gränser. Hon vill lösas
och hjälpas ut ur det vardagliga, det trista och det grå. Konstverket, boken,
scenens skapelser, tonerna och de eviga budskapet utfylla, ge mening och
lyftning åt hennes liv.
Så formulerade sig dåvarande ecklesiastikministern Artur Engberg i broschyren
”En demokratisk kulturpolitik” 1938 — för mer än 50 år sedan.
Folkrörelsernas verksamhet är grunden för vår demokrati. I folkrörelserna
finner miljontals medlemmar och andra hemvist för sina behov av
kultur och nöjen; tillsammans med andra tillfredsställs de individuella
behoven. Dessa verksamheter når företrädesvis de breda folklagren.
På konstens område skulle folkrörelserna och i synnerhet samlingslokalorganisationerna
kunna göra mer över hela landet för att i någon mån
bidra till ett närmande till Artur Engbergs femtio år gamla visioner.
De senaste 15 åren har i det närmaste all form av undermåligt massproducerad
s.k. Hötorgskonst utrotats som utbud i landets allmänna samlingslokaler
och även tvingats till reträtt på andra håll i samhället. Nasarna och
reproduktörerna har kunnat ersättas med konstutställningar av hög kvalité,
sammansatt av ortens/regionens yrkesverksamma konstnärer genom
samlingslokalorganisationernas KONST ÅT ALLA-verksamhet. Statsbidraget
som utgått som stöd till inköp av konst för samlingslokalorganisationernas
lokaler är dessvärre för fjärde budgetåret i rad oförändrat och
har således inte erhållit den normala kostnadskompensationen som utgått
för annat statligt kulturstöd.
Samlingslokalorganisationernas konstinköp i form av inköpsutställningar
KONST ÅT ALLA är en för landets konstnärer mycket viktig regional
kulturverksamhet. En särskild betydelse har verksamheten för konstnärer
utanför storstadsområdena, som på detta sätt får en bra möjlighet att få sin
konst såld och utplacerad på orter långt utanför den egna verksamhetsregionen.
Den nödvändiga inskränkning i konstinköp, som har framtvingats
av den kraftigt försämrade inköpskapaciteten, har för många av landets
konstnärer inneburit en ytterligare försämring av en redan tidigare svår
yrkessituation. En stor besvikelse över minskade konstinköp har uttryckts
av många konstnärer vid KONST ÅT ALLA-arrangemangen landet runt
de senaste åren.
Antalet utställningar är nu hälften mot 1980, vilket drabbar såväl de
yrkesutövande konstnärerna som besökare och publik. Dessvärre har det
ju i samhället inte tillkommit någon ersättande konstverksamhet. Möjligheterna
för folkflertalet att ”tillfredsställa sin skönhetslängtan, sin konstnärliga
åtrå, sitt behov av det som övergår tidens och rummets gränser” är
alltför begränsade.
I folkparkerna har den konstnärliga utsmyckningen inneburit både nya
upplevelsevärden och spännande arbetsmöjligheter för ett stort antal
konstnärer. Det är också viktigt att detta arbete kan fortsätta och förstärkas.
De kulturpolitiska målen, som riksdagen med stor samstämmighet lade
fast 1974, kan förverkligas endast genom en målmedveten satsning från
stat och kommuner. ”Privata initiativ” är hopplöst otillräckliga för att
förhållandena på konstens område och situationen för konstnärerna skall
kunna anses tillfredsställande.
Verksamhet av regional/lokal typ som KONST ÅT ALLA i samlingslokalorganisationernas
regi är angelägen att slå vakt om. Statens stöd- och
stimulansåtgärder på konstens område bör ses över med den inriktningen,
att det skall utformas som ett stöd för hela landet.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anges i motionen om behovet av stöd till KONST ÅT ALLAverksamhet
i samlingslokalorganisationernas regi,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anges i motionen om behovet av översyn av statens stöd och stimulansåtgärder
på konstens område.
Stockholm den 24 januari 1989
Åke Wictorsson (s)
Elving Andersson (c) Göran Magnusson (s)
Mot. 1988/89
Kr280
6