Motion till riksdagen
1988/89 :Kr274

av Kjell-Arne Welin m.fl. (fp)
Kultur i Skåne

Ett vitalt och mångsidigt kulturliv har större betydelse för en regions
utveckling än man hittills beaktat. Ett varierat kulturutbud visar sig vara en
viktig förutsättning för ett företags etablering på en viss ort eller i en viss
region.

Att delta i kulturskapande och ha tillgång till kulturupplevelser stimulerar
den skaparförmåga som alla människor har.

I en region med ett aktivt kulturliv som engagerar många, finns den
kreativa miljö i vilken nya idéer föds och utvecklas.

Som helhet betraktat kan Skåne ge intryck av att ha ett jämförelsevis väl
utvecklat kulturliv. Landskapet har ett flertal museer, teatrar, musikinstitutioner,
konsthallar och gallerier.

Problemet är att institutionerna är koncentrerade till de större kommunerna
på västsidan. De många små kommunernas invånare, särskilt i de östra
och sydliga delarna av landskapet, har svårigheter att få del av utbudet bl.a.
på grund av dåliga kommunikationer.

De stora institutionerna har ett regionalt ansvar för betydligt fler
människor än kommunens egna invånare. De statliga anslagen är dock
otillräckliga för att man på ett tillfredsställande sätt ska kunna uppfylla de
angivna målen om spridning av kulturverksamheten. Teatrarna, orkestrarna
och de fria grupperna saknar resurser för en ökning av turnéverksamheten.
Kristianstads län har inte någon fast teaterensemble och är därför helt
beroende av turnerande teatrar.

De statliga bidragen till teatrarna i Helsingborg och Malmö har varit
oförändrade de senaste åren medan kostnaderna stigit kraftigt. Samma
problem har symfoniorkestrarna i Helsingborg och Malmö.

Museerna behöver ökade resurser för att kunna ge stöd och rådgivning åt
kommunerna i deras kulturminnesvårdande uppgifter. Dessa uppgifter är
särskilt betydelsefulla men också krävande i ett landskap som har så många
fornlämningar, byggnader och miljöer av kulturhistoriskt värde som Skåne.
Allvarligt är luft- och vattenföroreningarnas nedbrytande inverkan på
kulturminnen av olika slag. I Skåne har denna påverkan ökat kraftigt under
senare år. Resurser har hittills saknats för inventering av skadorna, men ett
stort antal skulpturer, byggnadsfasader och utsmyckningar är allvarligt
skadade. Även föremål som förvaras inne i museerna angrips av förorenad
luft. Man befarar t.o.m. att ännu ej uppgrävda föremål av fornminneskaraktär
kan förstöras av den försurade jorden.

I våra Skånemotioner 1986/87 och 1987/88 begärde vi en översyn av

fördelningen av grundbeloppen till de regionala kulturinstitutionerna.
Riksdagen beslutade om en sådan våren 1987. Det är önskvärt att denna
översyn görs färdig.

Kulturskapare

Allt fler kulturskapare och konstnärer söker sig från Skåne till utlandet eller
till Stockholm. Särskilt bildkonstnärer har svårt att försörja sig i de mindre
kommunerna.

Konstnärernas villkor och förslag till förbättringar för dem behandlas i
särskild motion.

Helsingborgs museum

Museisituationen i Skåne är mycket speciell och skiljer sig på flera sätt från
situationen i resten av landet.

Den främsta skillnaden har länge varit att båda Skånelänen har saknat
länsmuseum. Förutom ett antal lokala museer kan landskapet däremot
uppvisa fyra stora museer, nämligen Kulturen i Lund, Malmö museum,
Kristianstads museum och Helsingborgs museum.

Av dessa är det endast Helsingborgs museum som ännu inte åtnjuter
statligt stöd. När statsbidragen för regional museiverksamhet inrättades 1977
destinerades de till landets länsmuseer. Eftersom Skåne inte hade några
länsmuseer fick man skapa sådana. Genom särskilda avtal med Skånes
hembygdsförbund, som svarar för huvuddelen av kulturminnesvården i
Skåne, tilldelades museet i Kristianstad och Kulturen i Lund roller som
länsmuseer i respektive län. Vid sidan av detta system fick även Malmö
museum statsbidrag. Frågan om statsbidrag till Helsingborgs museum sköts
på framtiden. Detta fördelningssystem missgynnar inte bara Helsingborgs
museum utan också nordvästra Skåne vars 10 kommuner från båda länen har
Helsingborg som ett naturligt centrum.

Helsingborgs museum består av Stadsmuseet, Fredriksdals friluftsmuseum,
Vikingsbergs konstmuseum, Kärnan och Pålsjö mölla. Stadsmuseet har
basutställningar om Helsingborgs historia och vissa tillfälliga utställningar.
Vikingsbergs konstmuseum har samlingar av både svensk och utländsk
konst. Museet har också stora samlingar av nutida skånsk konst och
konsthantverk. På grund av platsbrist kan de ännu inte visas permanent. Det
finns långt framskridna planer på uppförandet av ett nytt museum med
betydligt större utrymmen.

Fredriksdals friluftsmuseum består av en herrgård och park från 1700talets
slut, nordvästskånska allmogebyggnader, stadskvarter från gamla
Helsingborg och en stor landskapsbotanisk trädgård med Skånes vegetation
och flora. Till området hör ett rosarium samt en fruktträdgård med 100 för
Skåne typiska fruktsorter. Museet är på 35 hektar och därmed landets största
friluftsmuseum.

Den botaniska trädgården är unik för Sverige och utgör ett betydande
centrum för studiet av Skånes flora, vegetation och artskydd. Den utnyttjas
intensivt av skolor i hela Skåne. Genom det internationella fröutbytet
upprätthåller trädgården kontinuerliga internationella kontakter. En plane

Mot. 1988/89

Kr274

6

rad fortsatt intressant utveckling av den unika landskapsbotaniska trädgården
är beroende av att statsbidrag kan erhållas.

En betydande del av verksamheten vid Helsingborgs museum är regional.

I vissa avseenden täcker den hela Skåne, huvudsakligen vänder den sig till
nordvästra Skåne. Sedan 1978 producerar och distribuerar museet vandringsutställningar
för bibliotek, vårdinstitutioner, skolor och arbetsplatser i
företrädesvis nordvästra Skåne.

Vi anser det väl motiverat att Helsingborgs museum erhåller statsbidrag
som regionalt museum och föreslår att 15 grundbelopp tilldelas museet
fr.o.m. budgetåret 1989/90.

Skånska teatern

Skånska teatern har nu funnits i mer än 10 år i Landskrona. Det har varit en
tid av intensivt konstnärligt skapande, för att inte säga nyskapande, och
teatergruppens verksamhet har givit genklang långt utanför Landskrona. I
dag är Skånska teatern en av vår mest kända och lovordade fria grupper.
Deras föreställningar har väckt stor uppmärksamhet och varit en inspirationskälla
både för publik och andra teatrar i Skåne och i landet. Men
verksamheten har inneburit hårt arbete för medlemmarna, ständig penningbrist
och återkommande permitteringar. År 1982 var gruppen i en krissituation
som hotade att sluta med nedläggning. Flera av gruppens medlemmar
sökte sig till andra teatrar. Men Skånska teatern kom igen med nya succéer.
Arbetet med att nå en ännu större publik med många nya teaterbesökare har
intensifierats.

Skånska teatern bedriver en omfattande utåtriktad verksamhet i förskolor,
skolor, föreningar och företag. Teaterns två dramapedagoger arbetar
ständigt med förskole- och lågstadiebarn. I många år har gruppen också
samarbetat med amatörteaterföreningar och arbetslösa ungdomar. Både
elever från teaterhögskolan och ambitiösa amatörer har fått en stor del av sin
grundläggande utbildning hos Skånska teatern. Ett stort antal etablerade
scenkonstnärer har arbetat med gruppen för att utveckla sin konst.

Nu är teatern i kris igen. Risken för nedläggning var överhängande våren
-88 om inte ytterligare bidrag kunde erhållas. Teatern erhöll från många håll
bidrag och kunde fortsätta verksamheten. Men den ekonomiska krisen
kvarstår.

Gruppen erhåller ett stort bidrag från statens kulturråd och har dessutom
erhållit tilläggsbidrag. Landstinget har höjt sitt bidrag kraftigt, likaså
Landskrona kommun. Formellt sett har alltså alla instanser ökat sina
insatser. Men anslagen räcker ändå inte för att ge gruppen drägliga
arbetsvillkor och möjligheter till planering av verksamheten.

Staten har en gång tagit ansvaret för de fria grupperna. Vissa av dem har nu
en väl etablerad och mångårig verksamhet bakom sig. De uppfyller alla krav
på konstnärlighet, regionalt ansvar och uppsökande verksamhet. Men de är
för stora för att räknas som fri grupp enligt gängse regler. Vi anser att
reglerna måste anpassas efter den förändrade situation dessa grupper arbetar

i.

Skånska teaterns fortsatta verksamhet är inte enbart ett regionalt intresse.
Det måste vara av riksintresse att en av våra bästa, om inte den bästa, fria

Mot. 1988/89

Kr274

7

Mot. 1988/89
Kr274

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att den år 1987 av riksdagen
beslutade utredningen av de statliga bidragen till regionala kulturinstitutioner
snarast redovisas,

2. att riksdagen hos regeringen begär att statens kulturråd i sin
fördelning av anslaget till fria teatergrupper ökar idraget till Skånska
teatern,

3. att riksdagen till anslaget Bidrag till regionala museer (F 34) för
budgetåret 1989/90 anvisar 15 grundbelopp utöver vad regeringen
föreslagit tilldelas Helsingborgs museum.

Stockholm den 25 januari 1989

Kjell-Arne Welin (fp)

Bengt Harding Olson (fp) Siw Persson (fp)

Karin Ahrland (fp)

gruppen kan fortsätta sitt arbete med att skapa teater av hög kvalitet och stor
konstnärlighet och som samtidigt är publikvänlig.

Vi föreslår att statens kulturråd i sin fördelning av anslag tar ett större
ansvar för Skånska teatern än hittills.

8