Motion till riksdagen
1988/89: Kr245

av Berndt Ekholm och Jan-Erik Wikström (s, fp)
Naturhistoriska riksmuseet

Redan vid riksmuseets omorganisation vid mitten av 1960-talet konstaterade
regeringen att en ombyggnad av museet erfordrades. Lokalerna hade
uppenbara brister ur miljö- och transportsynpunkt. Utställningarna var
utformade efter en gången tids ideal. Kraven på ett modernt naturhistoriskt
riksmuseum var självklara att ställa efter 50 års verksamhet i Frescati.

Museet redovisade en funktionsplan för nya utställningar. I denna rymdes
såväl nuvarande systematiska utställningar som ekologiskt uppbyggda.

I de ritningsförslag som alltsedan 60-talet utarbetats finns utrymmen för
såväl tillfälliga utställningar som för olika typer av föreläsningslokaler;
något som museet saknar idag.

Det är ett viktigt skäl till varför museet behöver en om- och tillbyggnad.

Med tiden har kraven på en god arbetsmiljö skärpts. Trots det arbetar
fortfarande många inom museet under närmast skandalösa förhållanden. I
en beskrivning från Statshälsan konstateras följande:

Arbetsmiljön för museets personal, speciellt publika avdelningens, har
många gånger kritiserats av Yrkesinspektionen och Statshälsan. Kritiken
rör sig huvudsakligen om inomhusklimatet (dålig ventilation, drag och
kyla, särskilt i museiavdelningens utställningssalar där vaktmästarna arbetar),
omoderna, nerslitna och till verksamheten illa anpassade lokaler samt
bristfälliga varuintag och kommunikationsvägar, speciellt vertikalt. Vidare
råder besvärande utrymmesbrist, inte minst för lokalvårdarna.

Erfarenheterna av åtta år som företagsläkare för NRM är således att
arbetsmiljön är grovt otillfredsställande, inte minst för publika avdelningen
och dess vaktmästare. De sistnämnda är särskilt utsatta, eftersom de
ofta har ett dåligt hälsotilltånd.

Under tiden 1 januari 1987 till 30 november 1988 gjordes 153 läkarbesök
(35/100 anställda och år, att jämföra med 11/100 för Stockholms
universitet. Ca 30% av läkarbesöken kommer från publika avdelningen).

Detta är ett andra skäl till varför museet behöver nya lokaler.

Den ständigt ökande medvetenheten hos allt större grupper i samhället
om miljöfrågornas betydelse kräver att riksmuseet kan presentera de ekologiska
sambanden. För att tillgodose detta behov och i avvaktan på
ombyggnaden har museet i tillfälliga utställningar presenterat ekologiska
frågor och resultaten av den miljöforskning som bedrivs bl. a. vid riksmuseet.
Då lämpliga lokaler saknats har någon mera utvecklad pedagogisk
verksamhet och information om miljöfrågorna inte kunnat ske.

Detta är ett tredje skäl till varför museet och en medveten opinion
kräver nya lokaler.

I planerna på ett modernt och ändamålsenligt naturhistoriskt museum
ingår också förslag om landets forsta omniteater. Runt om i världen skapas
omniteatrar med möjligheter att med modern teknik presentera stjärnhimlen
och jordens natur. Den nya omniteatern skulle bli ett fönster mot
rymden.

Detta är ett fjärde skäl till varför museet önskar en om- och tillbyggnad.

Regeringen har fastställt ekonomiska ramar för om- och tillbyggnaderna.
Därtill har regeringen från denna ram avsatt resurser för en första
etapp som möjliggör att det gamla valmuseet omvandlas till en modem
utställning om polartrakternas fauna och flora. Utställningen skall invigas
innevarande år, vilket passar väl in i museets jubileumsfirande. Naturhistoriska
riksmuseet firar nämligen 250 år samtidigt med Kungl. Vetenskapsakademien.
Museet har också erhållit en ram på 50 miljoner kronor
för nya basutställningar. Delar av tekniken i den framtida omniteatern är
dessutom beställd med regeringens godkännande. En rad konstruktiva
åtgärder har således vidtagits.

Men lokalerna för de nya basutställningarna, för tekniken och för den
publika verksamheten i övrigt finns inte, liksom ej heller tillräckliga resurser
för nödvändiga förbättringar av de undermåliga arbetsmiljöerna. Något
som mycket snart kan visa sig ödesdigert. Den helhetslösning som
museet väntat på i drygt 20 år kräver en lösning nu.

I årets budgetproposition behandlas endast omniteatern. Övriga lokaloch
miljöbehov bedöms inte som möjliga att realisera under den närmaste
treårsperioden. Det innebär att en stor del av den tidigare samlade andra
byggnad setappen nu skjuts på framtiden, vilket inte är acceptabelt.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att tillgodose Naturhistoriska riksmuseets
samlade till- och ombyggnadsbehov.

Stockholm den 23 januari 1989

Berndt Ekholm (s) Jan-Erik Wikström (fp)

Mot. 1988/89
Kr245

■«

12