Motion till riksdagen
1988/89: Kr244

av Stina Eliasson och Gunhild Bolander (båda c)
Inrättande av naturvårdstjänster vid länsmuseerna

Utredningen För en bättre miljö (SoU 1987:32) visar behovet av informationsåtgärder
och utbildning rörande naturvård, miljövård och ekologi.
Det är viktigt att alla tillgängliga resurser utnyttjas. Vi vill peka på möjligheterna
att göra länsmuseernas resurser tillgängliga för miljövården och
därigenom skapa en ny och betydelsefull bas för informationsarbetet.

Länsmuseernas verksamhet kännetecknas av en bred kontaktyta. Inom
kommunerna samverkar länsmuseerna med kulturnämnder, byggnadsnämnder,
skola och turistorganisationer. På länsplanet har man nära förbindelser
med länsinstitutioner, länsorganisationer och länsmyndigheter,
med möjlighet att genomföra gemensamma projekt och samordna verksamheten.
Särskilt nära kontakter har länsmuseerna med hembygdsrörelsen,
som genom sina lokalföreningar ger museerna ett vittutgrenat kontaktnät
ända till de enskilda byarna. I regel fungerar länsmuseet också som
kansli för hembygdsförbundet. På sikt Finns möjligheter att ge naturvårdsorganisationerna
motsvarande service.

I delar av naturvårdsverkets verksamhet finns tydliga kopplingar mellan
naturvård och kulturminnesvård. I det svenska landskapet finns också ett
nära samband mellan hoten mot natur- och kulturmiljön. Ur ren naturvårdssynpunkt
är det, och kommer att bli, alltmer väsentligt att få en
dialog till stånd med allmänheten beträffande den omstrukturering av
landskapet som kommer att ske framöver till följd av ändringar i jordbrukspolitiken.

En samverkan mellan naturvården och kulturminnesvården öppnar
mycket intressanta möjligheter till kommunikation med skolan, föreningar
och organisationer på lokal och regional nivå. Här bör särskilt understrykas
de fackliga organisationernas alltmer ökande intresse för miljövårdsfrågor.

Naturvårdsverket har inga egna regionala informationsresurser av nu
aktuell karaktär. Länsstyrelserna är pressade i sina dagliga arbetsuppgifter
och har inga möjligheter för närvarande att ta på sig nya sådana.

Trots den överbelastning som f. n. kännetecknar länsmuseernas resursutnyttjande,
upplever man det som alltmer otillfredsställande att man inte
kunnat komplettera verksamheten med naturhistoria och ekologi. Det blir
alltmer uppenbart att museernas viktigaste uppgift borde vara att skildra
växelspelet mellan människa och miljö och mot denna bakgrund bidra till
den kontinuerliga debatten om vår framtid.

Inom länsmuseerna upplever man att museerna på sikt skulle kunna bli
av lika stor betydelse för naturvårdsverket och länsstyrelsernas naturvårdsenheter
som de idag är för riksantikvarieämbetet och länsantikvarierna.

Det är uppenbart att rådande ekonomiska åtstramning inom kommuner
och landsting kommer att göra det svårt att förverkliga tanken på ekologisk
museiverksamhet i större skala. Ett genombrott kan därför bara komma
om staten initierar en utveckling mot breddad kompetens och verksamhet
vid länsmuseerna.

Vi föreslår därför att staten under den kommande treårsperioden inför
särskilda grundbelopp för inrättande av naturvårdstjänster vid länsmuseerna.

Härigenom får naturvården tillgång till hela länsmuseets kontaktnät
samt kompetens och resurser inom utställningar, skolverksamhet och annan
informationsverksamhet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av naturvårdstjänster vid länsmuseerna.

Stockholm den 20 januari 1989

Stina Eliasson (c) Gunhild Bolander (c)

Mot. 1988/89
Kr244

10