Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Kr239

av Lars Werner m. fl. (vpk)
Konstnärsstödet

Konstnärernas ekonomi

Konstnärernas ekonomiska förhållanden kännetecknas sedan länge av en
olycksbådande kombination av låga inkomster och hög arbetslöshet. I
början av 70-talet låg arbetslösheten i musikernas och teateranställdas
arbetslöshetskassor obetydligt över genomsnittet för alla A-kassor, men
sedan har skillnaden ökat snabbt, år efter år. Det framgår av nedanstående
kurva.

Andelen arbetslösa i • teateranställdas och musikernas erkända arbetslöshetskassor
och i samtliga kassor Arén 1970-19Ö7.

Källa: AKS.

•*

66 87 AR

7*»

TeateranstölIdas arbetslöshetskassa

Musikernas arbetslöshetskassa

Cenomsnitt för samtliga arbetslöshetskassor

Också för 1988 redovisar AMS för dessa grupper siffror som inger
bekymmer. Så var under tiden januari —november i genomsnitt 9,7% av
medlemmarna i musikernas arbetslöshetskassa utan arbete. För teateran

ställda var siffran 14,4%. För musikerna hade därmed situationen i viss
mån förbättrats jämfört med 1987, men för teateranställda hade den
ytterligare försämrats. Arbetslösheten i musikerkassan är nästan sex
gånger och i teaterkassan mer än åtta gånger så hög som genomsnittet för
samtliga A-kassor (1,7%).

Också för bild- och formkonstnärema — som i egenskap av fritt verksamma
kulturarbetare inte är anslutna till någon A-kassa - är läget ytterst
bekymmersamt. Det framgår av följande siffror från kulturarbetsförmedlingen
som vaije kvartal rapporterar antalet sökande som inte fått arbete.

Budgetåret 1986/87 var antalet kvarstående individuellt sökande i genomsnitt
7 048, dvs. 212 fler än föregående år. Av dem var 29 % scenkonstnärer,
26 % bildkonstnärer och formgivare samt 22 % musiker. Bildkonstnärer
och formgivare svarar för den i absoluta tal största ökningen sedan
året före.

Detta är talande — och skrämmande — fakta, som är väl kända för
regeringen. Trots det är budgetpropositionens förstärkningar av konstnärsstödet
ytterst begränsade.

Den enda större ökningen utgörs av den höjning av biblioteksersättningen
som staten och författarförbundet redan avtalat om. I övrigt räknas
anslagen F 4 Visningsersättning och F 5 Bidrag till konstnärer upp med
4%. Det är liksom tidigare år mindre än vad som kan väntas motsvara
inflationen. Därutöver föreslås en höjning med en milj. kr. av anslaget F 5.
Den ska emellertid också täcka ca 100000 kr. i bortfallande tjänstebrevsrätt
för författarfonden och konstnärsnämnden.

En femtonprocentig anslagshöjning

Regeringens förslag innebär en fortsatt urholkning av konstnärsstödets
realvärde. Vi anser mot den bakgrund som ovan skisserats att situationen
motiverar betydligt kraftigare satsningar på konstnärsstödet än regeringen
föreslår.

Den 1 juli 1987 höjdes anslaget till visningsersättning åt bild- och
formkonstnärer med 10 milj. kr. Anslagets värde hade dittills minskat med
11 % sedan det infördes 1982. Realvärdet har emellertid redan på nytt
börjat urholkas, genom att höjningen den 1 juli 1988 inte kompenserar
inflationen.

Konstnärsnämnden föreslår att visningsersättningen höjs med 15%,
vilket motsvarar en ökning med 3488000 kr. jämfört med regeringens
förslag.

Vi ansluter oss härtill och föreslår att anslaget F 4 Visningsersättning åt
bild- och formkonstnärer för budgetåret 1989/90 utgår med 33000000 kr.

Konstnärs- och projektbidrag fördelas av författarfonden och konstnärsnämnden
uranslaget F 5 Bidrag till konstnärer. Både fonden och nämnden
hemställer att anslaget höjs.

Vi föreslår att anslaget höjs med 2 600000 kr., dvs. med 800000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit, vilket ungefärligen motsvarar en femtonprocentig
höjning, jämfört med föregående år.

Därutöver föreslår vi följande särskilda satsningar på konstnärsstöd.

Mot. 1988/89

Kr239

Bild- och formkonstnärer

Genom Sveriges bildkonstnärsfondj ger konstnärsnämnden bl. a. bidrag
till svenska och i Sverige bosatta konstnärers utställningar i utlandet.

Denna verksamhet är av stor betydelse för att sprida kunskap om svensk
konst i andra länder. För konstnärerna själva är det av stor vikt att direkt
få konfronteras med utländska kolleger och kritiker. Både antalet sökande
och antalet beviljade bidrag har ökat för vaije år sedan stödformen infördes
år 1982. Förra budgetåret uppgick dessa bidrag till 330000 kr. I år har
400000 kr. avsatts.

Vidare finansierar konstnärsnämnden tillsammans med konstakademin,
NUNSKU och Svenska institutet två ateljéstipendier som ger svenska
konstnärer tillfälle att under ett år arbeta i ateljer i två av det internationella
konstlivets viktiga metropoler, nämligen New York och Berlin.
Konstnärsnämndens bidrag, som svarar för lejonparten av kostnaderna,
uppgår innevarande budgetår till 190000 kr.

Vi föreslår att konstnärsnämnden — utöver vad regeringen föreslagit —
under anslaget F 5 Bidrag till konstnärer anvisas 1,0 milj. kr. att i första
hand användas för bidrag till utställningar i utlandet och till stipendier för
arbete i ateljer utomlands. Därigenom ökar möjligheterna att stödja konstnärer
i dessa viktiga avseenden, samtidigt som ca 600000 kr. av nuvarande
medel frigörs till andra angelägna insatser för bild- och formkonstnärer.

Tonkonstnärer

Upphovsmän till litterära verk får sedan drygt 30 år ersättning för att
böcker används på bibliotek. Önskemål om att också komponister skall få
en sådan ersättning framfördes första gången av STIM 1968.

Hösten 1985 framlade konstnärsnämnden i utredningsrapporten Ersättning
för biblioteksmusik ett konkret förslag om ersättning till såväl komponister
som musiker och sångare för att noter och fonogram används för
utlåning och som referensrexemplar (när det gäller fonogram också för
enskild avlyssning) på bibliotek. Först budgetåret 1988/89 avsattes en
miljon kronor för ändamålet. Det var ungefär en tredjedel av vad konstnärsnämnden
föreslagit.

Enligt konstnärsnämndens förslag skall en kollektiv ersättning till komponister,
musiker och sångare utgå med ett belopp per notexemplar och
fonogram som finns på biblioteken, motsvarande ersättningen för referensexemplar
av litterära verk. Om den tillämpas på nu kända uppgifter
om antal noter och fonogram som är tillgängliga via folkbiblioteken skulle
ersättningen för noter uppgå till 1 350000 kr. och för fonogram till
1 530000 kr., dvs. sammanlagt 2 880000 kr.

Ersättningen för användning av noter bör enligt förslaget tillföras en
nyinrättad fond, Sveriges komponistfond, medan ersättningen för användning
av fonogram delas lika mellan den och en likaledes nyinrättad fond,
Sveriges musikerfond. 1 samband därmed bör konstnärsnämndens nuvarande
arbetsgrupper för upphovsmän på musikområdet och för musiker
och sångare ombildas till styrelser för resp. fonder.

Mot. 1988/89
Kr239

Vi ansluter oss till vad konstnärsnämnden anfort och föreslår att Sveriges
komponistfond inrättas och tillförs 2 115000 kr. (1 350000 kr i notersättning
+ 765000 kr. i fonogramersättning) samt att Sveriges musikerfond
inrättas och tillförs 765 000 kr.

Dessa medel bör anvisas under nya anslag. Till dessa bör också föras den
miljon som nu anvisas som ersättning till komponister och musiker för
den fria biblioteksutlåningen. Vårt förslag innebär därmed en utgiftsökning
om 1 800000 kr.

Scen- och filmkonstnärer

Budgetåret 1978/79 tillfördes konstnärsnämnden 1 milj. kr. för bidrag till
filmprojekt. Under de följande åren ökade anslaget efter hand, tills det
1981/82 uppgick till 2 365 milj. kr. Med början den 1 juli 1982 överfördes
dessa medel successivt till Svenska Filminstitutet. Det betydde dock inte
att konstnärsnämndens ansvar för filmarna försvann. Eftersom nämndens
anslag under de följande åren endast ökat marginellt, har möjligheterna att
ge filmstöd varit ytterst begränsade.

Konstnärsnämnden har begärt att återfå en del av de medel som den
tidigare disponerade för stöd till filmprojekt. Samma önskemål har framförts
av Svenska Teaterförbundet och Oberoende Filmares Förbund. De
båda organisationerna framhåller bl. a. behovet av bidrag till experimentell
film. Vidare betonar de att den konstnärliga yttrandefriheten och
mångfalden okar om det finns fler organ som ger bidrag till icke-kommersiell,
konstnärligt syftande film.

Konstnärsnämnden anger i sin anslagsframställning att dessa medel
skall användas bl. a. som startbidrag till unga filmare, som bidrag till filmoch
videoexperiment och som bidrag till författare av manus till ickekommersiell,
konstnärligt syftande film.

Den bidragsgivning som konstnärsnämnden vill svara för är avsedd att
fylla behov som nu inte tillgodoses eller endast tillgodoses i otillräcklig
omfattning av filminstitutets kortfilmsstöd. Bifall till förslaget leder därför
inte till administrativt dubbelarbete.

I slutet av förra året slöts ett nytt film- och videoavtal, som beräknas
tillföra filminstitutet ytterligare 25 — 30 milj. kr. I detta läge bör 2000000
kr. av det filmstöd som anvisas under anslaget G 2 överföras från filminstitutet
till konstnärsnämnden. Det rör sig om ungefär en procent av de
sammanlagda medel som filminstitutet disponerar. På denna punkt innebär
vårt förslag inte en ökning av anslagsramen, endast en omfördelning.

Inkomstgarantier

Inkomstgaranti kan beviljas konstnärer som svarar för konstnärlig verksamhet
av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv. För närvarande
finns 129 garantirum, varav sju avser personer som haft tidsbegränsade
lärartjänster inom högre konstnärlig utbildning och ett professor
Pontus Hultén. Regeringen föreslår att två nya garantirum inrättas för
lärare vid konstfackskolan, vilkas förordnanden upphör den 1 juli 1989.

Mot. 1988/89

Kr239

Inkomstgaranti utgår med varierande belopp upp till fem gånger basbeloppet
för allmän försäkring, beroende på innehavarens inkomster i övrigt.
Den som har en årsinkomst på 163000 kr. får inte ut någon del av
garantisumman. Av dem som hade inkomstgaranti hela 1988 fick 39 ut
mellan 100000 och 129000 kr (högsta möjliga summa). Lika många fick ut
mindre än 25000 kr. Återstoden fick belopp däremellan. Ett tjugutal har
aldrig fått ut någon del av garantisumman.

Konstnärsnämnden föreslår att 20 av de garantirum som inte nu utnyttjas
får användås för nya innehavare av inkomstgaranti.

Enligt vad vi erfarit tar konstnärsnämnden och författarfonden, som
föreslår regeringen innehavare av inkomstgaranti, numera hänsyn till vilka
inkomster de konstnärer som kan komma i fråga har. Siffrorna ovan visar
att drygt 30% av dem som har garanti fick ut mer än 100000 kr. under
förra året. Det visar att inkomstgarantierna fyller en viktig funktion för
personer som gör betydelsefulla insatser av hög kvalitet på olika konstområden
men som har låga inkomster.

Eftersom åtskilliga garantirum på grund av tidigare praxis vid fördelningen
inte utnyttjas, föreslår vi att riksdagen uttalar att ytterligare 20
garantirum skall inrättas under mandatperioden. Början bör göras genom
att sju garantirum inrättas från och med den 1 juli 1989. Kostnaden
häreför kan beräknas till 700000 kr.

Undersökning av konstnärernas ekonomiska situation

De fakta om konstnärernas situation på arbetsmarknaden som refererades
i inledningen till denna motion behöver kompletteras med en mera omfattande
kartläggning av kulturarbetarnas ekonomiska förhållanden. Allting
tyder på att nödvändigheten av kraftfulla insatser för att ge konstnärer på
alla områden bättre förutsättningar för att utöva sin konst därmed kommer
att framstå ännu klarare.

Sådana undersökningar gjordes både i slutet av 60-talet och i slutet av
70-talet. Sedan dess har någon motsvarande studie inte gjorts. Statistiska
centralbyrån påtalar i nu gällande treårsprogram behovet av att göra en
sådan undersökning vart femte år. Erforderliga medel — drygt 500000 kr.
— har dock hittills inte kunnat avsättas.

Konstnärliga och litterära yrkesutövares samorganisation (KLYS) har
under 1988 ytterligare poängterat vikten av att en undersökning, jämförbar
med den som utfördes 1977, snarast kommer till stånd. Konstnärsnämnden
föreslår i sin anslagsframställning för 1989/90 att SCB tillförs de
medel som behövs för att undersökningen skall kunna genomföras — dvs.
en halv miljon kronor.

Vi tillstyrker förslaget men anser att pengarna skall anvisas konstnärsnämnden,
som sedan beställer undersökningen hos SCB.

Hemställan

Mot. 1988/89

Kr239

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen till Visningsersättning åt bild- och formkonstnä

rer för budgetgåret 1989/90 anslår 3488000 kronor utöver vad
regeringen har föreslagit,

2. att riksdagen till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1989/90
anslår 3600000 kronor utöver vad regeringen har föreslagit avseende

* en generell höjning med 15 % (+ 2 600000 kronor)

* ökat stöd till utställningar i utlandet och till stipendier för arbete i

ateljer utomlands (+ 1000000 kronor),

3. att riksdagen beslutar att inrätta Sveriges komponistfond och
Sveriges musikerfond från och med den 1 juli 1989 inom myndigheten
konstnärsnämnden,

4. att riksdagen till komponistfonden under ett nytt anslag för
budgetåret 1989/90 anslår 2 115000 kronor,

5. att riksdagen till musikerfonden under ett nytt anslag för budgetåret
1989/90 anslår 765000 kronor,

6. att riksdagen beslutar att anslaget F 5 Bidrag till konstnärer
minskas med 1000 000 kronor, motsvarande den nuvarande anslagsposten
för särskilda insatser för upphovsmän på musikområdet
och musiker och sångare, som förs till komponist- och musikerfonderna,

7. att riksdagen beslutar att konstnärsnämnden från anslaget G 2
Filmstöd tillförs 2000000 kronor för stöd till filmprojekt,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
antalet inkomstgarantier under mandatperioden skall ökas med 20,
varav sju från och med den 1 juli 1989,

9. att riksdagen beslutar att konstnärsnämnden för budgetåret
1989/90 anslår 500000 kronor för en undersökning av kulturarbetarnas
ekonomiska förhållanden.

Stockholm den 20 januari 1989
Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)

Margö Ingvardsson (vpk) Alexander Chrisopoulos (vpk)

Berith Eriksson (vpk) Bo Hammar (vpk)

Hans Pettersson (vpk) Elisabeth Persson (vpk)

Mot. 1988/89

Kr239

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989