Motion till riksdagen

1988/89: Kr232

av Lola Björkquist m.fl. (fp,c,mp)

Fortsatt utbyggnad av Vadstena slotts vallar

Vadstena slott är en riksklenod från 1500-talet. Tre verksamheter av
riksintresse är knutna dit. Det är landsarkivet, stiftelsen Vadstena slotts
möblering och stiftelsen Internationella Vadstena-akademien. Slottet visas
för allmänheten och rymmer också tillfälliga utställningar.

Landsarkivet

Landsarkivet i Vadstena har funnits i 90 år. Vid årsskiftet 1984/85 stod den
västra vallen återuppbyggd för arkivets räkning. Redan på planeringsstadiet
fastslogs uttryckligen att dimensioneringen avsåg handlingar fram till år
1990. Man förutsatte att därefter skulle även de södra och västra vallarna
återuppbyggas, och skisser upprättades. I en broschyr från byggnadsstyrelsen
i april 1985 finns återgivet plan 1 av slottsanläggningen med fullt utbyggda
vallar för arkivmagasin.

Ur antikvarisk miljösynpunkt är det angeläget att de återstående vallarna
byggs ut så att slottsanläggningen återfår sitt ursprungliga utseende. Enligt
riksantikvarieämbetet fick inte tidsrymden bli mer än 10 år mellan fullt
utbyggda vallar och byggstarten av den östra vallen 1982. Tre återstår och
ännu har inte ens projekteringen för den södra vallen startat.

Som påtalats i flera motioner de senaste åren, tvingas landsarkivet att
hushålla med de återstående hyllmetrarna. Arkivet skulle i annat fall redan
vara helt fullt.

1984 gjordes beräkningar över i vilken takt leveransmogna handlingar
skulle inkomma till landsarkivet. Sedan dess har det inträffat förändringar
inom den statliga administrationen. Krav på inleverans av upphörda
myndigheters arkiv har därför ökat i snabbare takt än beräknat.

Landsarkivet har också till uppgift att rädda värdefulla enskilda arkiv. I
själva verket är det utomordentligt viktigt att så kan ske, då det offentliga
arkivmaterialet endast belyser en samhällssektor. Landsarkivet har särskilt
försökt att rädda betydelsefulla företagsarkiv. Bland de arkiv av detta slag
som lämnats till landsarkivet kan nämnas sådana som härrör från Finspångs
bruk. Munksjö pappersbruk, Jönköpings tändsticksbolag (c:a 200 hm). Göta
kanalbolag, Ankarsrums bruk och Fiskeby bruk. Sådana arkiv är av stort
värde för vår industrihistoria och det finns ytterligare sådant material som
borde tas till vara.

Av beräknade inleveranser på 100 hm/år tog landsarkivet 1987 emot 845
hm. 1988 torde slutliga beräkningen hamna mellan 300 och 400 hm. Den

dominerande mängden kom från myndigheter bl.a. upphörda vårdinstitutioner.

Det är helt oacceptabelt att stora enskilda arkiv inte längre kan tagas emot
och att handlingar får ligga kvar på myndigheterna.

Ianspråktagna magasin, dess kapacitet samt resterande arkivutrymme:

Magasin
Östra vallen

Annexet
(f.d. bryggeriet)

Rikssalen och angränsande
rum (magasin som ej ger gullgott
skydd t.ex. mot brand)

Kapacitet
23 500 hm

2 100 hm

2 300 hm

Återstår jan. 1989
ca 600 hm (fullt om
inte leveranser stoppats)
Fullt

Smårum kvar

Summa 27 900 hm

Det måste också understrykas att kyrkobokföringens överflyttande år 1991
till de lokala skattemyndigheterna - dessa skall endast ta emot aktuella
personakter från pastorsämbetena - kan komma att innebära att landsarkiven
får ta emot stora bestånd kyrkoarkivalier. Om, som har föreslagits.
Östergötland blir intensivdataområde, kommer ytterligare krav att ställas på
landsarkivets magasinresurser.

Ur forskningssynpunkt är det viktigt att arkiveringsmaterialet inte får en
statlig slagsida eller blir liggande i åratal i olämpliga arkiv. De måste också
kunna tillhandahållas på ett lättillgängligt sätt. Det nyligen inrättade
Lokalhistoriska institutet vid universitetet i Linköping är således beroende
av dessa faktorer för sin forskning.

Vad händer då efter färdigställandet av södra vallen, som får en kapacitet
om närmare 32 000 hm? Självklart är att bestånden i landsarkivets sekundära
magasin, stora rikssalen med angränsande rum och annexet, flyttas till det
nya magasinet. Det skulle röra sig om ett bestånd om ca 4 500 hm. Härtill
kommer den återstående delen av redan nu sedan länge leveransmogna
handlingar som inte kan tas emot.

Då det under alla omständigheter tar några år innan det nya vallbygget kan
stå klart, får man räkna med att pressen på landsarkivet att ta emot
arkivhandlingar har ökat ytterligare. Under alla omständigheter skulle
landsarkivet snabbt ta ca en tredjedel av södra vallbyggnaden i anspråk. Med
en fortsatt genomsnittslig årsaccession om ca 1 000 hm skulle landsarkivet
under förutsättning att inget onormalt inträffar, därutöver ha plats för ca 20
års accessioner. Man finge eventuellt räkna med en viss korttidsuthyrning av
en del av det södra vallmagasinet, t.ex. till kommun och landsting. Tänkbart
vore även att man i detta läge kunde rädda ytterligare företagsarkiv.

Möbleringen av slottssalarna

Statens konstmuseer och Nordiska museet samarbetar med stiftelsen för
Vadstena slotts möblering, som bildades 1968.

Tack vare enskilda personers stora och outtröttliga engagemang har
slottets kapell och en del salar numera inretts med möbler och tavlor.
Hitintills har 100 föremål deponerats och 50 föremål har inköpts av stiftelsen.

Mot. 1988/89

Kr232

29

Mot. 1988/89

Kr232

Vadstena-akademien

Internationella Vadstena-akademien. som nyligen fyllde 25 år, utför en
världsunik operagärning. Den lockar årligen 6 000 besökare till Vadstena
slott. Även här uppbärs ett riksintresse genom många människors idealitet.
Denna verksamhet måste kunna garanteras även i fortsättningen.

Vadstena slott, som ett kulturcentrum, är beroende av den fortsatta
utbyggnaden av vallarna då alla de tre nämnda verksamheterna är beroende
av varandra.

Projekteringen av den södra vallen måste snarast påbörjas. Skälen härför
har påtalats i motionen. De är av riksintresse och kan sammanfattas enligt
följande:

- Att landsarkivets akuta behov av lokaler kan tillgodoses.

- Att slottsanläggningen återfår sitt ursprungliga utseende.

- Att fler slottssalar kan tas i anspråk för uppmöblering och visas för
allmänheten.

- Att Vadstena-akademiens verksamhet kan garanteras även i fortsättningen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillbyggnad för landsarkivets räkning vid Vadstena
slott.

Stockholm den 20 januari 1989

Lola Björkquist (fp)

Karl-Göran Biörsmark (fp) Roland Larsson (c)

Anna Wohlin-Andersson (c) Lars Norberg (mp)

som stöds av Vadstena kommun, företag och enskilda. Länets landshövding
är ordförande i stiftelsen.

Den fortsatta rekonstruktionen av slottssalarna får då inte hindras av
landsarkivets allt påtagligare brist på utrymme för sin verksamhet.

Riksantikvarieämbetet har tillsammans med länsturistnämnderna riksomfattande
ambitioner att kombinera bra turistmål med god kultur. Vadstena
slott är ett utmärkt exempel på detta genom uppmöbleringen av salarna,
sommarutställningar och inte minst stiftelsen Vadstena-akademiens verksamhet.

30