Motion till riksdagen
1988/89:Kr226

av Lars Ahlström (m)

Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i
Göteborg

Dialekt- och ortnamnsundersökningar i fastare form med Göteborg som
centralort inleddes 1897. År 1916 igångsattes på bekostnad av enskilda
göteborgare vissa uppteckningar av kust- och skärgårdsnamn i Göteborgsoch
Bohus län. Verksamheten bekostades fram till 1927 helt och hållet
genom privata donationer.

Institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göteborg samt Västsvenska
Folkminnesarkivet grundades av lärare vid dåvarande Göteborg högskola,
numera Göteborgs universitet, och var ursprungligen två enskilda
institutioner, endast löst knutna till lärosätet. De sammanslogs 1979 till en
enda institution och införlivades med Dialekt- och ortnamnsarkiven samt
svenskt visarkiv (DOVA) och har dess styrelse som överordnad myndighet.
DAGS:s folkminnesavdelning är en av de största folkloristiska samlingarna i
Norden. Arkivets område för folkminnesundersökningar är Göteborgs och
Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands och Hallands län. Antalet
forskarbesök är högt.

Dialektsamlingarna på DAG består av mer än 700 000 lappar i kortregisterformat
och över 6 000 blad i större format. Storleken av manuskriptet till
Bohusländsk ordbok har ej beräknats, men det fyller fem plåtskåp. Vidare
finns 900 grammofonskivor och omkring 800 ljudband. Ortnamnssamlingarna
innehåller mer än 180 000 blad i kortregisterformat och omkring 8 000 blad
i större format, vartill kommer olika register.

Folkminnessamlingarna på DAG utgöres till största delen av handskrivet
material, sammanlagt c:a 262 000 blad.

DAG:s referensbibliotek är tillgängligt för besökande forskare. Det
innehåller litteratur om dialektologi, namnforskning, nordiska språk i
allmänhet, folkloristik och etnologi. Vidare finns lokalhistorisk och topografisk
litteraur, samt ordböcker, tidskrifter och uppslagsverk. Trots underbemanningen
vid DAG har arkivet och dess båda föregångare åstadkommit en
stor produktion, betydande både genom sin omfattning och sin grundlighet.

DAG har dessutom i flera år fått vidkännas betydande störningar i sin
verksamhet på grund av stora lokalproblem förorsakade av ombyggnad och
reparation av fastigheten. Produktionsbortfallet som en följd av de bristfälliga
lokalerna kan uppskattas till 2 årsarbetskrafter, vilket naturligtvis är
ytterst kännbart för ett arbetslag om 5 personer.

Byggnadsstyrelsen har krediterat deponerad hyra för DAG:s lokaler för
tiden 3:e kv 1986 - l:a kv 1988 med kr 476 600 (anslag F27, anslagspost 2
lokalkostnader).

För att ge DAG en möjlighet att ta igen en del av de förseningar och
avhjälpa andra olägenheter som lokalfrågan förorsakat är det av största vikt
att regeringen medgiver att DAG under innevarande och påföljande
budgetår får tillgodogöra sig de nämnda 476 600 kronorna.

Det är således trots otillräckligt stöd från det allmänna, som DAG har
kunnat bedriva en omfattande och resultatrik verksamhet. Förklaringen
härtill är medverkan från ideellt arbetande, ytterst kompetenta krafter.
Denna gynnsamma situation består inte längre. De ideellt verksamma
medarbetarna har uppnått hög ålder eller avlidit. Arkivet står därför inför
utsikten att i framtiden tvingas inskränka sin forsknings- och utgivningsverksamhet.
Det fordras krafttag i form av statligt finansierade resurser om
arkivets livsduglighet skall kunna vidmakthållas. Vad DAG framför allt
behöver för att på avsett sätt kunna fullgöra sin viktiga uppgift är att den
halva extra arkivarietjänsten med placering vid folkminnesavdelningen
utökas till en hel tjänst samt att kansliresurserna utökas från en halv till en hel
tjänst.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i
Göteborg.

Stockholm den 18 januari 1989

Lars Ahlström (m)

Mot. 1988/89
Kr226

13