Motion till riksdagen
1988/89: Kr215

av Maud Björnemalm m. fl. (s)
Stråssa gruva

Brytningen vid Stråssa gruva lades ned i mars 1981. I samband med
nedläggningen beslutades gemensamt av Svenskt Stål AB och Lindesbergs
kommun en strategi för att kunna bevara gruvan för framtiden dels som ett
attraktivt turistmål dels som ett viktigt historie-pedagogiskt redskap för att
kunna dokumentera ett betydelsefullt skede i Sveriges utveckling.

I mitten av 1800-talet fanns i Bergslagen över 100 järnmalmsgruvor.
Idag finns endast en i drift — Grängesbergsgruvan. Även denna har fått sin
tid utmätt och läggs ner inom 5 år. Mot bakgrund av detta har det ansetts
vara ytterligt värdefullt att man försöker bevara någon gruva där såväl
historisk som modern brytning kan studeras.

1982 öppnades Stråssa gruva för turister och Stiftelsen Bergslagens
Gruvhantering bildades för att sköta driften. Gruvan besöks för närvarande
av ca 20000 besökare årligen och är därmed ett av de främsta turistmålen
i Bergslagen. En del av besökarna är skolklasser från Mellansverige som
i gruvan får en spännande upplevelse och en lektion i historia. Stråssa
gruva kompletterar i detta avseende Falu koppargruva och Sala silvergruva.
Stråssa gruva ingår också i ett regionalt turisthistoriskt system av
objekt varav kan nämnas Loa hytta och Siggebihyttans bergsmansgård, allt
för att kunna ge en så fullständig bild av bergshanteringen som möjligt.

Baskostnaderna för hissar, pumpar, säkerhetsanordningar m. m. för gruvan
är avsevärda. Stiftelsen som driver gruvan har utarbetat ett program
för att öka antalet besökare till ca 30000 vilket är den gräns där gruvans
ekonomi balanserar. Då beräknar man ändå att Lindesbergs kommun,
som är den största intressenten, bidrager med driftstöd i storleksordningen
250000 kr per år.

Stiftelsen anser att bevarandet av Stråssa gruva för framtiden inte bara
är en angelägenhet för de lokala intressenterna utan också i högsta grad en
uppgift för staten.

De åtgärder som nu behöver göras berör verksamheten både över och
underjord. Åtgärderna behövs för att ge besökarna ett ännu bättre utbyte
av besöket, för att förbättra mottagningen ovanjord beträffande reception
— samt för att förbättra driftsekonomin. Det senare en nödvändighet för
gruvans fortlevnad.

Enligt vår mening bör statliga medel ställas till förfogande för att kunna
bevara ett viktigt turistiskt objekt och ett historiskt dokument över svensk
bergshantering och dess betydelse för samhällsutvecklingen genom sekler

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om Stråssa gruva.

Stockholm den 18 januari 1989

Maud Björnemalm (s)

Sture Ericson (s) Håkan Strömberg (s)

Rosa-Lill Wåhlstedt (s)

Mot. 1988/89
Kr215

6