Motion till riksdagen
1988/89 :Kr206
av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c, vpk, mp)
Dramatiska teatern och Operan
Sverige har två nationalscener, Dramaten och Operan. Båda institutionerna
har en utomordentligt stark konstnärlig ställning, både nationellt och
internationellt. Båda institutionerna spelar i de flesta fall för utsålda hus.
För Dramatens och Operans ekonomi bär staten ensam ansvar.
I årets budgetproposition föreslår regeringen en anslagstilldelning som är
klart otillräcklig för en bibehållen, konstnärligt acceptabel verksamhet.
Föreställningarna vid Dramaten och Operan kan inte rationaliseras på
samma sätt som övriga statliga verksamheter. Flovkapellet kan inte reduceras
med 2 %, dvs. två instrument, per spelsäsong, Singoalla kan inte
framföras med färre sångare. Lång dags färd mot natt inte göras kortare.
Dramaten
För Dramatens del förslår regeringen ett anslag för verksamheten på 97.2
milj. kr. exkl. hyresökning till Byggnadsstyrelsen. Dessutom avser regeringen
att föreslå ett under hand utlovat engångsanslag för innevarande budgetår
på 6 milj. kr. För innevarande budgetår beräknas underskottet för verksamheten
trots detta bli 2 595 000 kr.
Dramatens styrelse, vars ordförande är riksbankschefen Bengt Dennis,
äskade i sina petita i höstas ett anslag på 106,8 milj. kr. utöver en ev.
hyreshöjning för att kunna bedriva en verksamhet på samma nivå som
1987/88. Med en anslagstilldelning på 97,2 milj. kr. blir det nödvändigt att
säga upp 47 personer av vilka hälften från den konstnärliga personalen och
hälften från övriga anställda. Trots detta visar styrelsens reviderade budget
ett beräknat underskott på 6 250 000 kr.
Dramatens aktiekapital är 50 000 kr. och i reservfonden finns 6 milj. kr.
Om underskottet innevarande budgetår täcks med medel ur reservfonden,
minskar denna till 3.4 milj. kr. vilket med tanke på det begränsade
aktiekapitalet är oförsvarligt litet.
Dramatens styrelse har beslutat om ytterligare höjning av biljettpriserna,
som under den senaste femårsperioden fördubblats. Konsumentprisindex
har under motsvarande period ökat med 32 %.
Om verksamheten skall kunna bibehållas på i stort sett oförändrad nivå
krävs en höjning av anslaget utöver vad regeringen föreslagit med 8,9 milj.
kr.
Vi föreslår en höjning av anslagsnivån till Dramaten med 8.9 milj. kr.
utöver vad regeringen föreslagit. Samtidigt anser vi att regeringen inför nästa
budgetproposition noga skall pröva frågorna om aktiekapitalets storlek och
behovet av reservfond.
Operan
För Operans del förslås ett anslag för verksamheten på 159 milj kr. exkl.
anslaget för hyra till Byggnadsstyrelsen men inkl. ett engångsanslag på 8 milj.
kr. för uteblivna recetter under hösten 1989 då Operan hålles stängd för
ombyggnadsarbeten fram till den 1 december.
Operans aktiekapital är 50 000 kr. och i reservfonden finns 2 340 000 kr.
Budgetåret 1988/89 beräknas enligt styrelsens reviderade budget ge ett
underskott på 29 milj. kr. Detta kan täckas med medel ur Operans
reserverade medel som den 1 juli 1988 uppgick till 48,8 milj. kr.
Vid budgetårets början den 1 juli 1989 har Operan då kvar 19,8 milj. kr. av
egna medel. Dessa kommer i sin helhet att förbrukas under år 1989/90. Vid
en oförändrad verksamhet och med ianspråkstagande av dessa medel och
trots kraftigt höjda biljettpriser kommer - med det statsanslag som regeringen
nu föreslår i budgetpropositionen - ett underskott ändå att uppstå
beräknat till 9,5 milj. kr.
Operans styrelse, vars ordförande är direktör Bo Rydin, måste i detta läge
besluta om tidigarelagd pensionsavgång för 19 personer och som en följd
därav vakanssättning av 25 tjänster. Dessutom måste ytterligare 45 personer
sägas upp under 1989 och ytterligare 55 personer under 1990.
Vi förslår en höjning av anslagsnivån till Operan med 11 milj.kr. utöver
vad regeringen föreslagit. Samtidigt anser vi att regeringen inför nästa
budgetproposition noga skall pröva frågorna om aktiekapitalets storlek och
behovet av reservfond.
Bidragskonstruktion för Dramaten, Operan och Riksteatern
RRV har utvärderat konsekvenserna av den nuvarande bidragskonstruktionen
för Operan, Dramaten och Riksteatern. I sin bedömning av RRV:s
rapport kommer kulturministern fram till slutsatser att huvuddragen i
bidragskonstruktionen skall behållas men att ett rullande treårigt budgeteringssystem
skall införas som ger institutionerna möjlighet att planera på
längre sikt. För den följande treårsperioden förslås en årlig uppräkning av
bidragen med 5 %. Därutöver skall kompensation för faktiska hyresökningar
utgå.
Vi har inte något att erinra mot att bidragskonstruktionen i princip
bibehålls och att ett rullande budgeteringssystem införs. Vi anser emellertid
också att det måste göras en bedömning varje år i budgetsammanhang om
den gällande uppräkningsprocenten är tillräcklig för att teatrarnas verksamhet
skall kunna hållas uppe på en realistisk nivå. Såvitt avser budgetåret
1989/90 framställer vi konkreta yrkande i denna motion för Operan och
Dramaten. Vad som anförts ovan om bidragskonstruktionen bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till Bidrag till Operan (F 10) för budgetåret 1989/90
anvisar 11 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.
Mot. 1988/89
Kr206
14
2. att riksdagen till Bidrag till Dramatiska teatern (F 12) för
budgetåret 1989/90 anvisar 8,9 milj. kr. utöver vad regeringen
föreslagit,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om aktiekapitalets storlek och behovet av en
reservfond,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bidragskonstruktionen för bidragen till Svenska
riksteatern. Operan och Dramatiska teatern.
Stockholm den 16 januari 1989
Jan-Erik Wikström (fp)
Bo Hammar (vpk) Kaj Nilsson (mp)
Mot. 1988/89
Kr206
Ingrid Sundberg (m)
Karin Söder (c)