Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Krll

av Lars Werner m. fl. (vpk)

med anledning av prop. 1988/89:129 med förslag
till medelsberäkningar för Sveriges Radio m.m.

Så som statsrådet själv skriver i propositionen, pågår omfattande förändringar
inom etermedieområdet och i Sveriges Radiokoncernens omvärld.
Antalet TV-sändande satelliter ökar och för närvarande sänder ett 40-tal
programkanaler över Europa, därav 15 kanaler för vidare sändning i Sverige.
20% av samtliga hushåll kan se satellitsända program. Om kabelnätens
tillväxt fortsätter i samma takt som under de senaste året kommer antalet
hushåll som kan se kabel-TV att passera miljonen under år 1990.

Regeringen tar de snabba förändringarna på området till intäkt för att
inte föreslå någon åtgärd. Vpk menar att det just därför är helt nödvändigt
att nu komma med förslag till åtgärder som stärker och garanterar Sveriges
Radio-koncernens verksamhet.

Vpk anser att vi just med hänvisning till den snabba utvecklingen inom
etermedieområdet måste skapa förutsättningar som stärker Sveriges Radios
konkurrensmöjligheter och gör det möjligt för Sveriges Radio att erbjuda
tittarna och lyssnarna kvalitativt högtstående program som återspeglar den
svenska verkligheten på alla nivåer. Det är på så sätt man skapar verkliga
valmöjligheter för folk inte minst för de TV-tittare som också i fortsättningen
kommer att vara hänvisade till sändningar över marknätet. Regeringens
brist på initiativ på området kan tyvärr tolkas som tveksamhet, osäkerhet
eller rådvillhet vad gäller Sveriges Radios framtida utveckling och framför
allt dess framtida finansieringsformer.

Ett tecken på villrådighet är miljardsatsningen på Tele-X satelliten, som
man har skjutit upp från Guyana och som man för närvarande inte vet vad
man ska använda till.

Vpk anser i enlighet med våra kulturpolitiska målsättningar och i enlighet
med Sveriges Radios planer för framtida utveckling att vi bör skapa
förutsättningar för en utveckling av koncernen med bibehållen public service-inriktning.
Vpk anser att Sveriges Radio också i fortsättningen ska fungera
utan reklamfinansiering vilket är en förutsättning för yttrandefrihet
och kulturell frihet.

Den s.k. mångfalden av snabbt växande TV-bolag som utnyttjar satellitsändningar
i en reklamfinansierad verksamhet söker sig av naturliga skäl
till så stora publikgrupper som möjligt och har följaktligen ett programinnehåll
som är så lite kontroversiellt som möjligt, inte ifrågasättande, inte

kritiskt granskande, av nödvändighet inte minst med tanke på att de ska Mot. 1988/89
sändas i olika länder samtidigt, blir utslätat och förgrovat. Kr 11

Mot denna bakgrund och i enlighet med vpk:s kulturpolitiska målsättningar
så anser vi att det är av ovärderligt stor kulturpolitisk betydelse att
förutsättningar skapas så att Sveriges Radio såsom de själva skriver kan
erbjuda de svenska lyssnarna och tittarna ett mångfaldigt utbud av program
som är bildande, kunskapsberikande och inte minst underhållande som
värnar vår nationella identitet, kultur och språk och som skildrar den svenska
verkligheten på alla nivåer. Man bör ha i åtanke att Sveriges Radio är
landets största kulturproducent och avgjort den slagkraftigaste.

Mot denna bakgrund så anser vpk att det är helt nödvändigt att ge Sveriges
Radio-koncernen de resurser de behöver. Den resursförstärkning som
regeringen föreslår i propositionen innebär en oförändrad nivå för koncernens
verksamhet. Vpk anser att Sveriges Radio bör få 100 miljoner kronor
för 1990 utöver vad regeringen har föreslagit, som ett första steg i ett 5-årigt
reformprogram vars slutsteg motsvarar en nivåhöjning av koncernens medelstilldelning
med 500 miljoner kronor i 87/88 års prisnivå. Även om vi
accepterar den licenshöjning som regeringen föreslår så anser vpk att det nu
är dags att skattefinansiera delar av Sveriges Radios verksamhet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen anslår 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag
för år 1990,

2. att riksdagen beslutar om ett 5-årigt reformprogram som motsvarar
en nivåhöjning med 500 miljoner kronor så som i motionen
anförts.

Stockholm den 10 april 1989
Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Berith Eriksson (vpk)

Lars-O ve Hagberg (vpk) Bo Hammar (vpk)

Margo Ingvardsson (vpk) Hans Petersson (vpk)

Alexander Chrisopoulos (vpk)

12