Motion till riksdagen
1988/89:K818

av Mona Saint Cyr (m)
Vardagsjuridik åt alla

För några år sedan utkom boken ”Lagstiftning till döds”. Den talade om
den enorma mängd lagar och förordningar, som årligen produceras. Då var
rekordåret 1975 med 1430 st. Under 1970-talet totalt låg genomsnittet på
1146 eller tre per dygn. Åttiotalet, som kan redovisas om ett år, torde inte
komma 70-talet efter. Genom ny och ändrad lagstiftning tillskapas sålunda
årligen uppemot 10.000 regler varje år. Det dilemma, som boken beskriver
berör inte bara företag utan praktiskt taget varje svensk. För var dag blir
tillvaron alltmer komplicerad. Så länge inget särskilt inträffar, reagerar inte
medborgarna utan förblir lyckligt ovetande. Men den dag, som medborgaren
är en herr Alvgard eller herr Hjortsberg, då upptäcker han, att han
ingenting vet om den lagstiftning, som hotar hela hans existens.

Självklart har samhället blivit alltmer komplicerat, men onekligen har
lagstiftaren en större förkärlek för utvidgning av lagvolymen än en reducering
av den. Många gånger må syftet vara vällovligt men kanske lika ofta är
syftet att kontrollera och styra medborgarna. Konsumentlagstiftningen är
exempel på hur lagstiftaren bygger upp ett förmyndaraktigt skydd kring
konsumenten. Lagstiftarens strategi heter skyddslagstiftning. Med en sådan
tillerkänns medborgaren ingen egen aktiv roll utan en passiv objektroll,
beroende av myndigheter, rådgivare och politiker.

Det vore naturligare och mera önskvärt, om medborgaren betraktades
som den enskilda individ, han/hon är - med egna förutsättningar att själv
agera och fatta beslut. För detta krävs dock en ny inriktning på lagstiftningen.
Likaså krävs en generös och kontinuerlig information, riktad eller
generell, särskilt vid tillkomsten av en ny lagstiftning.

Den bristande informationen kring den nya familjerättsliga lagstiftningen
är ett avskräckande exempel på hur det inte får gå till, när en genomgripande,
ny lagstiftning införs, som berör praktiskt taget varje medborgare.

Varje medborgare bör därför ges baskunskaper i vardagsjuridiken, anpassade
till den volym och det värde, som lagstiftningen motiverar. Basen
kompletteras sedan fortlöpande genom massiva informationsinsatser via
lämpliga pedagogiska kanaler, så fort ny och för medborgarna i gemen
viktig lagstiftning tillkommer. Baskunskaperna måste förmodligen inlemmas
redan i skolans samhällskunskap, medan tillkommande kunskaper
exempelvis kan förmedlas via studieförbund, TV, data- och videotexsystem.

Hemställan Mot. 1988/89

K818

Mot bakgrund av den anförda hemställs

att riksdagen begär att regeringen framlägger ett utarbetat förslag
till hur medborgarna i framtiden må bibringas kunskaper och information
om såväl allmän grundläggande lagstiftning som fortlöpande
ny sådan.

Stockholm den 23 januari 1989

Mona Saint Cyr (m)

21