Motion till riksdagen
1988/89:K815

av Lola Björkquist och Ingrid Ronne-Björkqvist
(båda fp)

Humaniora och kunskapen om demokratin

”Humanisten måste betsla naturvetarens skenande häst”. Så skrev författaren
P C Jersild i en artikel sommaren 1988. Med enkla ord beskrev han
hur humanister ständigt tycktes gå runt i cirkel. Nya och nygamla skolor
uppstår i varje generation, och den nya skolans främsta uppgift verkar vara
att bryta ned den gamla. Efter ett antal år är humanisten tillbaka vid GÅ.

Den naturvetenskapliga framstegsapparaten däremot skjuter upp i himlen.
Den materiella maskinen skenar och skulle sedan lång tid tillbaka
behövt humanister som kunde hålla i betslet.

P C Jersild delar sina tankar och sin oro med många människor, men alla
kan inte formulera dem lika målande.

Vi delar denna oro. Det bygger inte på någon form av teknikfientlighet,
tvärtom tror vi att tekniken i framtiden kan lösa många av dagens problem.
Däremot måste vi parallellt utvecklas som människor.

Även humanister borde kunna bygga mer på gångna tiders erfarenheter,
och få mer tid över till nuet och framtiden. De humanistiska värdena måste
få en högre status, så att de kan utvecklas och så småningom genomsyra
hela samhället.

Vi lever i ett av världens rikaste samhällen och har möjlighet och borde ha
förstånd att förvalta detta ännu bättre. Den materialistiska livssynen, som
kännetecknar dagens Sverige, lurar människorna till att tro att huvudsaken i
livet är hur den yttre formen ser ut och att den alltid måste ha ett värde i
pengar.

Särintressena får ta över helheten, och var och en slåss om att få mest. Då
är det inte konstigt om humanioran kommer på efterkälken. Den går inte
att mäta på samma sätt som naturvetenskapen. Teknikens landvinningar går
att ställa upp i tabeller och diagram och resultaten kan klart beskådas.
Nästan alltid finns det köpare och pengarna har eftertraktats.

Humanisterna har glömts bort och de tycks inte själva ha insett hur
nödvändiga de är för att samhället skall vara i balans.

Undan för undan har avkall gjorts på ärlighet och hederlighet. Avundsjukan
och missunnsamheten har tillåtits att breda ut sig. De senaste årens
”affärer” har skyndat på den negativa utvecklingen. Nu kan vi se resultatet.
Makthavare, som borde föregå med gott exempel lånar sig till falska budskap
och direkta lögner. Vi har skadat vår yttre och inre miljö, och våra
ungdomar släpps fria utan att alltid förstå vad frihet egentligen innebär.

Levnadsregler

Samhället och människorna behöver en grund att stå på med fasta enkla
levnadsregler, och en fast förankring i vår demokrati. Annars klarar vi inte

umgänget med våra medmänniskor och humanioran får fortsatta svång- Mot. 1988/89
heter att göra sig gällande. K815

Enligt målbeskrivningarna i skolans läroplan så skall skolan fostra, och i
eleverna förankra det demokratiska samhällets grundvärderingar. Enkla
levnadsregler skulle tjäna som stöd i detta arbete.

Vi tror att de flesta föräldrar, förskollärare och lärare skulle välkomna
detta minimum av gemensamma värderingar, när barnen skall ledas in i
vuxenvärlden. Det förutsätter att var och en anstränger sig och lever upp till
dem, för att vara goda förebilder. Ett samhälle utan levnadsregler riskerar
att styras av för mycket godtycke och ger egoismen chans att breda ut sig.

Sådana levnadsregler kan härledas ur de tio budorden och FN:s allmänna
deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Dessa levnadsregler skulle ingå i förskolans pedagogiska program och
tillföras skolans läroplan och innehålla ett minimun av gemensamma värderingar.

Kunskapen om dessa etiska regler borde ingå i baskunskaperna.

Demokratin

Demokratin är aldrig självklar för all framtid. Historiskt sett kan den
hitintills betraktas som ett kortvarigt experiment. Den måste återerövras i
varje ny generation. Så har inte skett i tillräckligt hög grad de senaste
decennierna.

I många länder kämpar människor för att uppnå en bråkdel av de fri- och
rättigheter vi har i Sverige. Hos oss rycker många på axlarna och tror sig
inte kunna påverka till det bättre. I praktiken så gör alla människor dagligen
stora och små val i olika situationer. Alla dessa val leder Sverige åt ett
bestämt håll, även om varje steg inte går att direkt urskilja. Våra attityder i
umgänget med andra människor påverkar deras attityder och handlande,
utan att vi själva märker det. Därför är det viktigt att alla har kunskap om
vad vår demokrati innebär och att det är värt all möda att värna och
utvecklad den. Det får inte vara en fråga om vars och ens ohämmade
rättigheter. Skall demokratin fungera på ett riktigt sätt måste respekten för
andra människors fri- och rättigheter ständigt påpekas.

I regeringsformen 1 kap. 2 § står bl.a.: ”Det allmänna skall verka för att
demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden.”

Det allmänna borde då se till att en populärversion av grundlagarna får
en omfattande spridning i landet.

Kunskapen om varför vi har demokrati och vad det innebär borde också
höra till baskunskaperna.

Humaniora

Med enkla etiska levnadsregler och med grundkunskaper i demokrati kan
humaniora få en större genomslagskraft. En förutsättning är att den strävar
efter att hålla jämna steg med naturvetenskapen, och att humaniora tillåts
att inta en större plats i vårt samhälle.

Det är önskvärt att i skolan uppnå en bättre balans mellan naturveten

skapliga och humanistiska ämnen och att man mer betonar betydelsen av att Mot. 1988/89

ha goda kunskaper i etik, svenska och historia. K815

Många önskar att naturvetare, på olika utbildningsnivåer, gavs möjligheter
till ökande studier i humanistiska ämnen. De sista årtiondena har t.ex.
teknologernas utbildning gått mot att samla småpoäng i olika ämnesdetaljer.
Därmed går helheten förlorad. Universiteten borde lära ut grunderna
och funktionerna. Många detaljer kan man lära sedan ute i arbetslivet. På så
sätt blir det i stället plats för mer av humaniora. Inte minst måste kunskaperna
i svenska språket förbättras.

Med mer av humaniora i teknologernas utbildning skulle dessa i alla
avseenden bli bättre rustade att passa in teknikens roll i samhället.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om humaniora i utbildning och samhällsliv i övrigt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av etiska levnadsregler i förskolans
pedagogiska program och i skolans läroplan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en brett upplagd informationssatsning
om våra grundlagar för att stärka demokratin.

Stockholm den 24 januari 1989

Lola Björkquist (fp) Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)

15