Motion till riksdagen
1988/89:K810

av Hans Leghammar (mp)
Politikers löner och pensioner

Lönevillkoren för heltids-”anställda” politiker är idag väldigt skiftande.
Detta uppfattas ofta som att lönerna sätts godtyckligt och utan att politikerna
tar ansvar för den totala lönepolitiken i landet.

Vidare har pensionssystemet byggts ut för oss politiker så att våra pensioner/lönegarantier
saknar motsvarighet i det ”vanliga” arbetslivet. Det finns
idag förvisso vissa regler för hur politikerlönema skall bestämmas. Dessa
regler är dock olika för t.ex. statsråd, kommunråd och riksdagsmän.

Exemplen på lönesättningar som av allmänheten uppfattas som konstiga
kan göras både långa och många. Jag vill dock begränsa mig till tre exempel
i denna skrivelse.

1. Kommunrådslönerna varierar starkt inom landet och ter sig oförklarliga
för de flesta betraktare. Enligt Kommunaktuellt nr 1/89 tjänar kommunrådet
i Sveriges andra stad ur befolkningsmängd räknat 22 800 kr i
månaden. Femton mil därifrån ligger Halmstad med ett kommunråd
som tjänar 32 000 kr i månaden för samma befattning. Jag är dock
medveten om svårigheten att lösa problemet utan inskränkningar i det
kommunala självbestämmandet.

2. Löneministern har under årets avtalsrörelse satt ett offentligt lönetak
som ligger långt under hans eget lönepåslag på 11 %.

3. Pensioner/lönegarantier betalas idag för avgångna politiker enligt ett
system som helt saknar motstycke i samhället i övrigt. Själv kan jag efter
sex år i riksdagen ”strunta” i att arbeta i fem år och ändå få ut arvode hade
jag dessutom fyllt 40 år hade jag likt Kronblom kunnat lägga mig
på soffan resten av livet.

Detta system blir inflationshöjande genom att även andra lönegrupper
kräver högre förmåner. Samtidigt anser jag denna fråga som synnerligen
viktig ur moraliskt och solidariskt perspektiv.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en utredning om rekommendationer
och ev regler för ett enhetligare system i lönesättning och
pensioner för politiker på alla nivåer.

Stockholm den 20 januari 1989

Hans Leghammar (mp)

1** Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr K805-824