Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :K502

av Bo Hammar m.fl. (vpk)

Översyn av justitiekanslersämbetet

Det har stormat rejält kring justitiekanslern under det gångna året. Många
frågor har väckts i samband med justitiekanslerns olika utredningar med
anknytning till den s.k. Ebbe Carlsson-affären. JK:s beslut att inkalla
DN-journalisten Ann-Marie Åsheden till vittnesförhör och tvinga henne att
avslöja källan till en tidningsartikel har också lett till en omfattande och
upprörd debatt.

Frågan om justitiekanslerns roll i det svenska samhället är inte i första hand
en personfråga. Viktigare är att granska de olika arbetsuppgifter sorn åvilar
JK-ämbetet. Från många håll har anförts att justitiekanslern har alltför
motstridiga arbetsuppgifter, vilket har lett till att allmänhetens förtroende
för justitiekanslersämbetet allvarligt har rubbats.

JK skall bl a vara regeringens advokat och försvara statens intressen i
rättegångar. Samtidigt skall han utöva tillsyn över motpartens ombud, dvs
advokaten. Han utövar också tillsyn över domaren som skall döma i samma
mål. Dessa olika uppgifter förefaller minst sagt svårförenliga.

På samma sätt har JK motstridande roller i fråga om tryckfriheten. Han
skall å ena sidan se till att de bestämmelser som finns i tryckfrihetsförordningen
inte överskrids och vara åklagare i tryckfrihetsmål. Å andra sidan skall
han tillse att myndigheterna följer bestämmelserna i TF och bl a slå vakt om
meddelarskyddet. Svårigheterna med den dubbla rollen belystes i Åshedenfallet.

I Åhmansson-affären försökte JK på en och samma gång uppträda som
regeringens ombudsman, som regeringsutredare och som fristående ämbetsmannajurist.
Det gick inte bra. (Aftonbladets ledarsida 4.12. 1988).

I debatten om JK-ämbetet har förre justitiekanslern Ingvar Gullnäs lagt fram
ett förslag som baseras på hans egna erfarenheter. Gullnäs vill att man skall
skilja på situationer där JK handlar i enlighet med den s k objektivitetsprincipen
och de situationer där han agerar som regeringens advokat. Gullnäs
föreslår därför att man delar upp ämbetet i två, en statsåklagare och en
justitiekansler.

Förslaget är värt att prövas men det kan också finnas andra modeller.
Olika möjliga alternativ bör omgående prövas. Därför förordar vi en översyn
av JK:s arbetsuppgifter och organisation. Nuvarande ordning är uppenbarligen
inte tillfredsställande i ett rättssamhälle.

Hemställan Mot. 1988/89

Med hänvisning till det anförda hemställs K.501

att riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av
JK-ämbetets uppgifter och organisation.

Stockholm den 19 januari 1989
Bo Hammar (vpk)

Berith Eriksson (vpk) Elisabeth Persson (vpk)

Rolf L Nilsson (vpk)