Motion till riksdagen
1988/89:K429

av Birthe Sörestedt m.fl. (s)
Förhandsgranskning av videogram

Innehavet av videoapparater har ökat kraftigt, nästan hälften av svenska
folket kan se videofilm i hemmet. Utbudet av videofilmer har haft samma
utveckling. Vi lägger ner tre gånger så mycket pengar på videofilmer som på
bio. Till största delen används videon till att spela in TV-program medan
ungdomsgrupperna tittar i större utsträckning på videofilmer.

Utbudet av nya filmtitlar ökar och de ges ut i allt större upplagor. Flertalet
titlar har varit biofilm och har därmed genomgått en förhandsgranskning.
Likaså har den frivilliga förhandsgranskningen ökat. Videobranschen är
också mån om att det sker en sanering för att få bort så mycket som möjligt av
det grova våldet och har därför vidtagit åtgärder. Det är bra för det behövs
åtgärder av skilda slag inom olika områden för att förbättra kvaliteten i
filmutbudet och om möjligheterna till att välja god film ska öka.

Trots dessa insatser kommer det att finnas ett utbud av videofilmer med
våldsinslag av olika grad. De filmer, där man redan före kan ana att de inte
skulle passera en prövning, kommer givetvis inte att ställas inför en
granskning.

Barns och ungdomars behov av spänning och skräck styr naturligtvis valet
av videofilmer. Det är just därför stor risk att valet faller på filmer som
innehåller grova inslag av våld och man kan inte begära att de ska kunna
avgöra om de bör se filmerna eller ej.

Hög konsumtion av videovåld kan bidraga till att många, många ungdomar
inte mår bra. Det kan också ge avtrappningseffekter som att man tål mer och
mer våld. Det är risk för att man tillsist tappar verklighetsförankringen och
känner mindre avsky för våld. Föräldrarnas möjligheter att påverka valet av
filmer är begränsade. Dels måste man ha kunskaper om innehållet, om
grövre våldsinslag ingår i filmen, dels hyr och ser ungdomarna filmerna
tillsammans. Även om det finns begränsningar för uthyrning av filmer med
våldsinslag till personer under 15 år finns det ingen garanti för att inte yngre
personer tittar på dessa filmer.

Hemmagjorda kopior cirkulerar mellan olika ungdomsgrupper. Med ett
ökat utbud av nytillkommande filmer blir det allt svårare för föräldrar och
andra vuxna att hålla sig underrättade om filmernas innehåll och ta del av
dem för att vid behov anmäla dem till en eftergranskning.

Forskning och kunskapsspridning om våldsskildringarnas effekter måste
ökas. En bred upplysningsverksamhet för att nå attitydförändringar samt
underlätta för föräldrar och ungdomar att göra medvetna val och efterfråga
kvalitetsfilmer bör påbörjas. Nuvarande lagstiftning och andra frivilliga

åtgärder är inte tillräckliga för att få bort de grova våldsinslagen i videofilm Mot. 1988/89
utan en obligatorisk granskning av alla videogram, ett liknande förfarande K429
som det som sker med biofilm och videogram för offentlig visning bör införas.

Dessutom krävs ett ökat stöd till information och kunskapsspridning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en lag om allmän förhandsgranskning
av alla videogram samt ökat stöd till informationsverksamheter.

Stockholm den 24 januari 1989

Birthe Sörestedt (s)

Margit Sandéhn (s) Bo Nilsson (s)

Nils T Svensson (s)

11