Motion till riksdagen
1988/89 :K211

av Lars Werner m.fl. (vpk) Mot

Rösträtt för invandrare i riksdagsval 1988/89

K211-213

Vänsterpartiet kommunisterna anser att rösträtt för invandrare i riksdagsval
är en viktig politisk fråga. Dess betydelse stannar inte vid de svenska
gränserna. Frågan har en internationell aspekt som alltför litet har uppmärksammats.
Under 10-årsperioden 1966—1975 invandrade c:a 18 miljoner
människor till de arbetskraftsimporterande länderna i Västeuropa. Av
invandrarna tillhörde 80-85% arbetarklassen.

Orsakerna till den mycket kraftiga migrationsvågen under efterkrigsperioden
har vi beskrivit i tidigare motioner. Situationen kan liknas vid den som
rådde under industrialismens stora expansionsperiod, men då gällde flyttning
från land till stad, nu går den över nationsgränserna. Anledningen är
emellertid densamma-en flykt undan arbetslöshet, fattigdom och ett liv utan
framtid, dit där det går att få ett arbete att försörja sig på.

Förutom de klassmässiga, kulturella, språkliga och sociala förändringar
folkomflyttningen har inneburit, för såväl utvandrar- som invandrarländer,
har den också på ett radikalt sätt förändrat förutsättningarna för demokratin
och parlamentarismen.

Rösträttsbestämmelserna i hemländerna och invandrarländerna har gjort
att flyttningen i allmänhet också inneburit förlust av rösträtten. Även i de fall
där formella möjligheter till rösträtt funnits, har den mycket sällan i
praktiken kunnat utövas.

Miljoner invandrares förlust av rösträtt är i första hand en allmändemokratisk
fråga. Men det är också en klassfråga, eftersom den helt övervägande
majoriteten bland invandrarna tillhör arbetarklassen. Detta har haft som
följd att arbetarklassen genomgående har varit kraftigt underrepresenterad i
allmänna val både i utvandrings- och invandringsländer under de senaste 25
åren.

Vi har i dag den mycket vanliga situationen att människor arbetar på
samma arbetsplats och har gemensamma sociala och ekonomiska intressen,
men en del av dem är utestängda från möjligheten att politiskt påverka dessa
intressen på grund av att de är utländska medborgare.

Rösträttsbestämmelserna och framför allt kopplingen mellan medborgarskap
och rösträtt härstammar från den tid då stora arbetskraftsomflyttningar
mellan olika länder var ett okänt fenomen. Befolkningssammansättningen i
de olika länderna var mer enhetlig och medborgarskapsmässigt homogen. I
det läget framstod inte sambandet mellan rösträtt och medborgarskap som
ett problem för demokratin, eftersom de som bodde och arbetade i ett land
också var medborgare i det landet. Under de förutsättningarna kom inte

1 Riksdagen 1988189.3 sami. Nr K211 —213

rösträttsbestämmelserna att strida mot rösträttsreformens syfte, nämligen att Mot. 1988/89

ge alla människor möjlighet att påverka det politiska skeendet och samhälls- K211

livet i det land där de lever och arbetar och att den politiska ledningen och de
beslut som bestämmer landets utveckling skall motsvara invånarmajoritetens
intressen och vilja.

I dag är situationen annorlunda. Invandringen har för Sveriges del
inneburit att befolkningen inte längre är lika enhetlig som tidigare. Det finns
flera hundratusen invandrare och invandrarättlingar som inte är svenska
medborgare och därför saknar rösträtt. Den helt övervägande delen av dessa
verksamma människor som i Sverige är berövade sin rösträtt tillhör
arbetarklassen. Den politiska diskrimineringen av invandrarna innebär
således att arbetarklassen i Sverige inte har en politisk representation som
svarar mot dess egentliga styrka. De borgerliga skikten är i motsvarande grad
överrepresenterade i riksdagen. Invandringen har på så sätt radikalt
förändrat förutsättningarna för demokratin i Sverige. De nuvarande rösträttsbestämmelserna
står inte i överensstämmelse med de stora demokratiska
reformernas syfte utan kan till och med sägas utgöra hinder för
demokratins utveckling.

Vänsterpartiet kommunisterna har under en följd av år ställt krav på att
rösträtt för invandrare i riksdagsval måste införas. Den bör i princip utformas
efter samma regler som gäller för rösträtt vid kommunalval. Riksdagen har
hittills avslagit vpk:s krav.

Frågan har diskuterats och debatterats i många år utan resultat. Orsaken
till det är att de borgerliga skikten oroas av att deras maktställning kan hotas
om rösträtten för invandrarna utsträcks även till dem som inte har svenskt
medborgarskap. Borgerligheten åberopar och använder i sin argumentation
rösträttsbestämmelser som inte motsvarar de faktiska förhållandena i landet
och motverkar därmed, nu som tidigare, de grundläggande demokratiska
reformernas syfte, för att slå vakt om sina klassintressen. Rösträtten visar sig
nu återigen vara en klassfråga. Det tog den svenska arbetarklassen flera
decennier av kamp för att uppnå de politiska rättigheter som gäller i dag.

Målet är fortfarande att uppnå allmän och lika rösträtt. I dag gäller kampen
invandrarnas rösträtt.

2

Hemställan Mot. 1988/89

K211

Med hänvisning till det anförda föreslås

att riksdagen hos regeringen begär att förslag om rösträtt för
invandrare i riksdagsval, oberoende av medborgarskap, snarast
föreläggs riksdagen.

Stockholm den 18 januari 1989

Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Berith Eriksson (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk) Bo Hammar (vpk)

Margo Ingvardsson (vpk) Hans Petersson (vpk)

Alexander Chrisopoulos (vpk)

1* Riksdagen 1988189.3sami. NrK211-213

3