Motion till riksdagen
1988/89:K15

av Karin Ahrland och Bengt Harding Olson
(båda fp) Mot.

med anledning av prop. 1988/89:131 om
sekretesskyddet för uppgifter i tillsynsärenden
m.m.

1988/89

K15

I propositionen föreslås bl.a. vissa ändringar i sekretesslagen sorn gäller
offentliggörande av uppgifter om ett företags affärs- eller driftsförhållanden
som en miljö- och hälsoskyddsnämnd inhämtat i sin tillsynsverksamhet.
Sådana uppgifter skall enligt förslaget kunna lämnas ut trots att ett
utlämnande kan antas skada företaget, om uppgifterna har ett sådant allmänintresse
att de ändå bör lämnas ut. Informationen kan bl.a. gälla dålig
livsmedelshygien eller miljöfarliga utsläpp.

Syftet med regeringsförslaget är mycket gott. Vi delar regeringens syn på
att det kan finnas ett allmänintresse av att få information om missförhållanden
i ett företags verksamhet såsom konstaterade brister i kvalitet hos livsmedel,
oriktig datummärkning, farliga ämnen i varor, dålig barnsäkerhet
hos leksaker etc. Vi tycker det är rimligt att företagens intresse av sekretess
för affärshemligheter i dessa fall får stå tillbaka för allmänhetens intresse av
att ha tillgång till uppgifter som har betydelse för konsumtion inom dessa
områden.

Något mindre angeläget finner vi regeringens förslag om sekretessundantag
för situationer där det inte råder något som kan betecknas som
missförhållande. Regeringsförslaget syftar här till att ge offentlighet åt
verksamhet som sker inom tillåtna gränser men där verksamheten ändå kan
ha ett allmänintresse. Propositionen exemplifierar här med t.ex. utsläpp av
miljöfarliga ämnen. Vi vill dock inte motsätta oss att sekretessgenombrott
får ske i fall av miljöförstörande verksamhet.

Regeringens utformning av bestämmelsen i 8 kap. 7 § sekretesslagen har
emellertid givits en alldeles för obestämd utformning. Av propositionen
framgår också att många remissinstanser har påpekat att den föreslagna
regeln är klart otillfredsställande.

Vi menar att rättssäkerheten i vårt samhälle innebär att gällande lagregler
skall ha en sådan fasthet och klarhet att medborgarna kan förutse och förstå
konsekvenserna av sina handlingar. Det skall också klart gå att känna till
var gränsen går mellan tillåtet och förbjudet så att medborgarna vet vilka
sanktionerna är om lagens bestämmelser överträds.

Vi kan därför inte acceptera den föreslagna utformningen av lagbestämmelsen
eftersom, såsom många remissinstanser påpekat, det inte går att
förutse vad en sekretessprövning kommer att leda till. Lagbestämmelsen

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr K15

innebär i sin nuvarande utformning att det överlämnas åt handläggande Mot. 1988/89

tillsynsmyndighet att avgöra vad som är allmänintresse eller ej. Kl5

Förutsättningarna för att lämna ut de sekretesskyddade uppgifterna måste
preciseras. Detta är särskilt viktigt i de fall då det gäller uppgifter som inte
innebär att företaget gjort något fel eller överträtt någon gällande bestämmelse.
Att fritt överlämna till en enskild tjänsteman att göra intresseavvägningen
mellan allmänintresset och företagets önskan att behålla sekretess
för affärshemligheter är otillfredsställande — detta särskilt som reglerna
för att erhålla skadestånd när tjänstemannen gjort en felbedömning är mycket
små. Den handläggande tjänstemannens straffansvar för felaktig tjänsteutövning
är ännu så länge också mycket begränsat. Dessa förhållanden
bidrar naturligtvis till att tjänstemannen kan vara mindre noggrann i sin
bedömning än vad regeringsförslaget avsett.

Mot bakgrund av propositionens vaga motivering av hur intresseavvägningen
skall ske och de stora ekonomiska intressen som står på spel för de
inblandade företagen bör lagförslaget omarbetas. Det måste framgå av lagtexten
att offentliggörandet skall förbehållas situationer där bristerna är av
allvarlig art, avse aktuella uppgifter och allmänt avse uppenbara missförhållanden.
Risken är annars, vilket också påpekas från remissinstanserna,
att företagens frivilliga kontakter med tillsynsmyndigheten kan komma att
äventyras. Vi vill också erinra om att motsvarande resonemang har förts i
samband med lagutskottets behandling av den s.k. Lex Bratt.

Sammanfattningsvis föreslår vi att lagförslaget omarbetas och preciseras
så att det bättre tillgodoser rättssäkerhetsintressen och samordnas med en
rimlig lagstiftning om företagshemligheter.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå förslaget om ändring i 8 kap. 7 §
sekretesslagen,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till ändring av
8 kap. 7 § sekretesslagen i enlighet med de riktlinjer som i motionen
anförts.

Stockholm den 18 april 1989

Karin Ahrland (fp) Bengt Harding Olson (fp)

Svenskt Tryck Stockholm 1989