Motion till riksdagen

1988/89:Ju811

av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m, c, mp)
Grannsamverkan mot brott

Välfärdssamhället skall fungera som en garanti för bl.a. medborgarnas
rättstrygghet. Den centrala funktionen för brottsbekämpning bärs av rättsväsendet
med polisen i spetsen.

Ny modell

Trots omfattande resursinsatser av både personal och pengar är kriminaliteten
oacceptabelt hög. Ytterligare motåtgärder måste därför vidtagas. Men
det är då dags att tänka i nya banor och pröva nya modeller.

Rättssamhället är ju allas angelägenhet. Därför borde staten engagera alla
sina medborgare särskilt i kampen mot brottsligheten. Så sker också i många
andra länder.

Utländska förebilder

I USA, Canada, England och Skottland förekommer sedan många år en
verksamhet som benämnes Neighbourhood Watch (NW), som närmast kan
översättas till ”grannlagstillsyn”. Denna tillsyn skall utgöra en hjälp till
polisen (”sorn ett extra öga och öra”) för att försöka minska kriminaliteten.
Alla medborgare oavsett boendeform arbetar tillsammans för att skydda sig
själva och grannarna genom att rapportera till polisen allt kriminellt
misstänkt. Härigenom medverkar man till att förebygga brott.

Rollen är alltså att uppmärksamma brott och misstänkta situationer inom
området och att rapportera iakttagelserna enligt vissa rutiner till polisen.
Man kan också stimulera till att genomföra s.k. säkerhetsanalyser i hemmen
och i samband därmed uppmana till märkning av stöldbegärlig egendom. En
allmän uppgift är att främja god grannsämja. Däremot skall man absolut inte
fungera som medborgargarde.

Tillsynen omfattar ett klart avgränsat område och alla där boende kan bli
medlemmar. Man kan utse särskilda befattningshavare för att förbättra
samordningen mellan området och polisen men också inom området och
mellan medlemmarna. Organiserandet av tillsynen underlättas genom ett
s.k. startpaket som överlämnas av polisen och innehåller alla praktiska tips.

Tillsynsverksamheten går ut på att hålla kontakt med medlemmarna. Så
sker bl.a. genom att utge lokala nyhetsbrev om brottsläget, lyckade åtgärder
och säkerhetsråd och att vidarebefordra polisiär information. Härutöver kan
man ägna sig åt andra aktiviteter som att anordna särskilda möten, trycka
fönsterdekaler och tillverka områdesskyltar för att sprida kännedom om

grannsamverkan. Det är ofta lämpligt att engagera barn och ungdomar.
Verksamheten stöds ofta av försäkringsbolag, säkerhetsföretag och företagare
inom området.

Det är en självklar nödvändighet att det byggs upp en intensiv samverkan
med den lokala polisen. Här gäller det ju för privatpersonerna att se och
lyssna men inte gripa.

Verksamheten med Neighbourhood Watch i skilda former har utomlands
blivit en snabbt växande folkrörelse som nu omfattar flera miljoner
människor.

I England och Wales har sedan 1982 startats 40 000 NW och omfattar 3,5
milj. hushåll, vilket motsvarar vart sjätte hushåll.

Av tillsynen rapporteras genomgående mycket goda resultat. Säkerheten
har höjts för alla inom området. Brottsligheten har minskat. Särskilt de äldre
känner sig tryggare. Grannkontakten har förbättrats. Kontakt med polisen
men även kommunala myndigheter har blivit mycket bra.

Överhuvudtaget omvittnas allmänt att det skapats en samhällsanda där
man värnar inte bara egen utan även grannens egendom. Härigenom har
samhället blivit en säkrare och bättre plats att leva på enligt mångas
uttalanden.

Svensk inställning

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har i en skrift omnämnt NW och vidimerat
de goda utländska erfarenheterna. Rikspolisstyrelsen är inne på samma linje
i sin rapport om samverkan mot brott. Huvudlinjen för polisen uppges vara
att stödja attitydpåverkan för personligt ansvar mot brott, att prioritera
lokalt samarbete och att stödja lokala modeller. Grannsamverkan i mycket
begränsad form har testats på något håll. Men någon svensk motsvarighet till
NW har inte prövats här i landet.

Ideellt initiativ

I Sverige finns en organisation Våga Värna Varandra (VW) som utgår bl.a.
ifrån att ansvarstagandet mot brott varken kan eller bör begränsas till
myndigheterna. Man vill hos allmänheten öka viljan, förbättra kunnandet
och förstärka beredskapen då det gäller att till medmänniskors hjälp dels
observera våld och andra brott liksom tecken på att brott kommer att begås,
dels varna personer som kan antas bli utsatta för brott samt handla på tidigast
möjliga stadium för att förebygga, avvärja eller stoppa brott. Man arbetar
genom information, opinionsbildning, utbildning och stöd genom att göra
klart för människor vad de bör kunna angående rättigheter och skyldigheter,
olika sätt att bedöma en kritisk sitution och lämpliga handlingsalternativ.
Däremot tar VW helt avstånd från tanken på medborgargarden. Organisationen,
som är religiöst och politiskt obunden, är rikstäckande och lokala
grupper är under bildande i landet.

Mot. 1988/89

Ju811

12

Förslag

Den beskrivna modellen för grannsamverkan mot brott borde prövas även i
vårt land. En sådan verksamhet i svensk tappning med sin brottsförebyggande
inriktning synes vara lämplig för BRÅ. Projekten kunde starta och drivas
på försök i några olika polisdistrikt. Verksamheten får sedan genomföras i
samverkan med polisens brottsförebyggande enheter och med utnyttjande av
VVV-organisationen med dess lokala grupper.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att BRÅ får i uppdrag att som
särskilt projekt driva försöksverksamhet med grannsamverkan mot
brott i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 24 januari 1989

Bengt Harding Olson (fp)

Allan Ekström (m) Martin Olsson (c)

Kent Lundgren (mp)

Mot. 1988/89

Ju811

13