Motion till riksdagen
1988/89:Ju623

avLarsWernerm.fi.
Kvinnovåldet

Ett strukturellt våld mot kvinnor är inbyggt i vårt samhälle. Vi kan inte
handla i kiosken eller livsmedelsaffären eller gå på vissa gator utan att
uttryckligt påminnas om att kvinnor betraktas som handelsvara för män. Det
strukturella kvinnovåldet är mest uppenbart i pornografin och prostitutionen.
I princip är de företeelserna inte kriminaliserade utan utgör en del av vår
accepterade samhällskultur.

Det individuella våldet, övergrepp på en enskild kvinna fördöms av
samhället och är olagligt.

Våldsutövaren stämplas som avvikare eller klandras i lindrigare fall för
bristande självkontroll.

Äldre rätt lade en stor del av skulden på kvinnan, en historisk tillbakablick

i lagstiftningen är upplysande:

1864 Straffrättsligt skydd mot makes misshandel ”aga”.

1918 Reglementeringen av prostituerade avskaffas. Reglementeringen innebar
medicinsk besiktning och poliskontroll bl.a.

1937 Straffbarhet för ”offret” för incest avskaffas.

1962 Straffrättsligt skydd mot våldtäkt inom äktenskapet.

1982 Kvinnomisshandel - misshandel på enskild plats - faller under allmänt
åtal.

1984 Möjligheterna att straffa sexualbrott ökar bl.a. vidgas våldtäktsbegreppet.

1985 Besöksförbud vid bl.a. hotande kvinnomisshandel. Rätt till eget ombud
som målsägande i rättegång rörande vissa sexualbrott och i undantagsfall
misshandel.

När mål med våld mot kvinnor behandlas förekommer dock fortfarande
att den psykologiska skulden läggs på kvinnan. Uppfattningar som att ”våld
ingår som en del av parrelationen” eller att ”den kvinnan tillhör en speciell,
avvikande typ”, som förklaring till att hon blivit utsatt för våld är tyvärr inte
ovanliga. Den våldtagna kvinnan ”ville nog egentligen” eller så aktade hon
sig inte tillräckligt. Fortfarande tvingar manssamhällets myter offret att ta på
sig skulden för övergreppet.

Ingen rättegång med påföljande domslut har så upprört kvinnor som den
så kallade styckmordsrättegången. I skenet av den rättegången frågar sig
många kvinnor: Har vi rättsskydd?

Rättssäkerheten för männen övertog i det här fallet uppenbart rättsskyddet
för kvinnan. Under den rättegången blev det också uppenbart att
kvinnors vittnesmål inte tilldömdes samma värde som männens.

Under rättegången framkom att en av de misstänkta brukade roa sig med
att se sexualvåldsvideo. Att sambandet mellan det strukturella och det
individuella våldet förtigs kan vi se som en del av kvinnoförtrycket i
samhället. Kvinnor hotas båda av det individuella våldet och av det
strukturella våld som det individuella våldet är en utlöpare av.

Vpk ställer följande förslag till ändringar i lagstiftningen, som klart visar
att samhället tar ställning mot kvinnoförtryck i olika former och genom
förändrad lagstiftning möjliggör kraftfulla åtgärder mot de våldsbrott som
allt oftare och råare drabbar kvinnor:

- För att rensa upp i djungeln av pornografiska alster anser vi att det i
brottsbalken kap. 16 8 8, även ska införas straff för den som offentligen
uttrycker missaktning p.g.a. kön.

- För att få slut på prostitutionen kräver vi att "torskarna" kriminaliseras.

- För att göra vårt land fritt från videovåld kräver vi att man inför
förhandsgranskning av alla videogram och videofilmer som sprids till
allmänheten för privat bruk.

- För att omöjliggöra domslut som det i "styckmordsrättegången" kräver vi
åtgärder för att domstolarnas kompetens skall förbättras så att kvinnors
rättsskydd garanteras.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag till sådan ändring i
brottsbalken kap. 16, § 8, så att även missaktning mot kön inkluderas,

2. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag som kriminaliserar
ett prostitutionsförhållande,

[att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om att införa
förhandsgranskning av alla videogram och videofilmer som sprids till
allmänheten för privat bruk.1]

3. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att förbättra
domstolsväsendets kompetens när det gäller problematiken i samband
med kvinnovåldet i syfte att garantera kvinnors rättsskydd.

Stockholm den 22 januari 1989

Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Berith Eriksson (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk) Bo Hammar (vpk)

Margo Ingvardsson (vpk) Hans Petersson (vpk)

'1988/89 :K42I

Mot. 1988/89
Ju623

i

gotab 16871. Stockholm 1989

20