Motion till riksdagen
1988/89:Ju406
av Allan Ekström (m)
Domarlönerna
En av hörnstenarna i vårt statsskick är att den dömande makten utövas av
skickliga, självständiga och oväldiga domare (jfr motion 1988/89:Ju401). Det
ankommer på domstolarna i en konstitutionell demokrati som vår att
upprätthålla och försvara de grundläggande rättsprinciperna eller sålunda
främst statsskickets grunder och den enskildes integritet. Ett led i denna
funktion är den grundlagsfästa befogenheten att kontrollera huruvida en
föreskrift strider mot en rättsnorm av högre rättslig dignitet (11:14 RF);
skulle konflikten avse vanlig lag i förhållande till grundlag utgör lagprövningen
i själva verket ett värn av den i regeringsformens portalparagraf inskrivna
folksuveräniteten (Svea hovrätts remissyttrande över SOU 1987:6 Folkstyrelsens
villkor).
För rättsstaten är följaktligen helt avgörande att domstolarna har förmåga
att locka till sig de mest kompetenta juristerna och att därefter behålla dem.
Domarkårens kvalitet kan sägas vara en spegel på den rättsliga standarden.
Dagens situation ger anledning till allvarlig oro. Kvaliteten på domarkåren
som helhet är lägre i dag än för 20—30 år sedan. Det är svårt att rekrytera
unga jurister til domarbanan och även att behålla de bästa, eftersom
anställningsvillkoren - främst lönen - ej är konkurrenskraftiga i förhållande
till den enskilda sektorn.
I betänkandet Domarbanan (SOU 1988:53) hänvisas till följande i
”Domstolsverket informerar”, 1988 nr 4, intagna siffror rörande dels antalet
sökande till hovrätter och kammarrätter dels antalet avhoppade och
tjänstlediga icke-ordinarie domare.
Antalet aspirantansökningar
1982 |
1983 |
1984 |
1985 |
1986 |
1987 |
Hovrätter 650 |
527 |
558 |
470 |
385 |
334 |
Kammarrätter 599 |
505 |
513 |
397 |
339 |
249 |
Totalt 1 249 |
1 032 |
1 071 |
867 |
724 |
583 |
Antalet avhoppade domare (ej ordinarie)
1982 |
1983 |
1984 |
1985 |
1986 |
1987 |
|
Hovrätter |
47 |
29 |
23 |
34 |
55 |
55 |
Kammarrätter |
21 |
32 |
29 |
42 |
54 |
43 |
Totalt |
68 |
61 |
52 |
76 |
109 |
98 |
Antalet domare (ej ordinarie) som beviljats tjänstledighet för privat
verksamhet
1982 |
1983 |
1984 |
1985 |
1986 |
1987 |
|
Hovrätter |
32 |
29 |
40 |
35 |
48 |
48 |
Kammarrätter |
23 |
23 |
27 |
31 |
29 |
23 |
Totalt |
55 |
52 |
67 |
66 |
77 |
71 |
I betänkandet - vari icke tagits ställning till frågor om lön och andra
anställningsvillkor (s 139) - uttalas att någon förändring ej inträffat i de
anmärkta förhållandena under 1988 och att löneförhållandena självfallet har
stor betydelse för domaryrkets attraktionskraft.
Det går inte längre för regeringen att utan risk för oreparabla skadeverkningar
skjuta frågan åt sidan genom att hänvisa till arbetsmarknadens parter
eller till utredningar och framtida överväganden (t.ex. prop 1988/89 bil 4 s 8).
”Medan gräset gror dör kon”. Förmår icke regeringen att upprätthålla
kvaliteten hos den dömande makten och därigenom tillförsäkra medborgarna
god rättsvård, måste värnet av rättsstaten i sista hand vara en angelägenhet
för riksdagen.
Villkoren för domarkåren måste sålunda avsevärt förbättras; en helt annan
sak är att domstolarnas arbetsuppgifter, arbetsformer och organisation kan
behöva överses i ett längre perspektiv. Det måste röra sig om förbättringar i
storleken 40—50 procent under en treårsperiod. Ett sådant resultat kan icke
uppnås utan ingripande från riksdagens sida.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer jag
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förbättrade anställningsvillkor för domare.
Stockholm den 12 januari 1989
Allan Ekström (m)
Mot. 1988/89
Ju406
9