Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Ju30

av Berith Eriksson (vpk)

med anledning av prop. 1988/89:95 om ändringar
i rättegångsbalken m.m.

Av främst kostnadsskäl har antalet nämndemän i tingsrätt successivt skurits
ned genom åren. Det förslag vi nu har att ta ställning till innebär att man
skall ha tre nämndemän i merparten av mål. Av rättegångsutredningen kan
man dock förstå att det enbart är av kostnadsskäl som man inte förordar en
återgång till fem nämndemän i alla mål. Den ekonomiska åtstramningspolitiken,
som förts inom den offentliga sektorn, har även drabbat domstolsväsendet
hårt, med personalflykt och rekryteringssvårigheter som följd.

Inför risken att en utökning av nämndemännen ytterligare skall innebära
ekonomiska försämringar, eftersom man inte förväntar sig att nya pengar
skall tillföras, förordar många remissinstanser att antalet nämndemän skall
minskas. ”Var och en är sig själv närmast” är ett gammalt sant talesätt, som
äger sin giltighet i detta fall. Vi anser att vi har och måste ha råd med en god
rättssäkerhet och att lekmannamedverkan är viktig för att kunna hålla en
god kvalitet i rättsskipningen.

Vår uppfattning är ursprungligen att fem nämndemän skall delta i de
flesta mål. Vi anser dock att fyra nämndemän är en försvarbar kompromiss,
vilket också är rättegångsutredningens uppfattning. Dessutom skulle det
innebära att vi slipper lika röstetal i tingsrätten. Kostnaden på ca 15 miljoner
kr/år kan inte vara tillräckligt skäl för att nedbringa antalet nämndemän
till tre i alla mål.

Det är viktigt att rättsskipningen i tingsrätten håller hög klass, bl a för att
minska överklaganden till hovrätten och för att underlaget skall bli så utförligt
som möjligt, speciellt med tanke på att parternas möjligheter att införa
nytt processmaterial i hovrätten inskränks.

Att ekonomiska och materiella värden tillmäts större betydelse än
mänskliga är stötande.

Vi anser att domstolen själv skall avgöra när och vilka experter som bör
inkallas samt själva avgöra när förstärkning behövs i form av fler lagfarna
ledamöter, även i familjemål, vårdnadstvister och i brottmål.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att tingsrätten vid huvudförhandling i
brottmål skall bestå av en lagfaren domare och fyra nämndemän,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om när och vid vilka mål utökning av expertis skall Mot. 1988/89

förekomma. Ju30

Stockholm den 4 april 1989

Berith Eriksson (vpk)

12