Motion till riksdagen
1988/89:Ju244

av Ylva Annerstedt m. fl. (fp)
Stockholmspolisens situation

Idag finns i Stockholm 700 000 bofasta invånare. Man skall emellertid
komma ihåg att Stockholm besöks av ett vida större antal människor på
grund av det stora antalet arbetsplatser, att Stockholm är ett kommunikationscentrum
för tåg och flyg och att staden också är ett nöjescentrum.

När det gäller brottsutvecklingen kan den också till viss del spegla antalet
besökare. Under 1985 anmäldes närmare 150 000 brott till polisen i Stockholm
jämfört med 167 000 år 1987.

I Stockholm förekommer ett flertal statsbesök och motsvarande som
kräver speciella polisinsatser i form av övervakning och eskortuppdrag. Ett
mycket stort antal demonstrationer, offentliga tillställningar och allmänna
sammankomster genomförs varje år. I vissa fall erfordras mycket stora
polisinsatser. Den under åren ökande trafikintensiteten både vad gäller
privatbilism och tyngre fordon med farligt gods kräver speciell uppmärksamhet
från polisens sida. Antalet utlänningar som kommer till Arlanda och
söker tillstånd att få stanna i Sverige fortsätter att öka samtidigt som kraven
på säkerhetskontroll på flygplatsen skärps. Kraven på säkerhetsbevakning
av domstolsförhandlingar har ökat. Bombhoten och motsvarande uppgår
till c:a 275 per år. I övrigt förekommer samma slag av händelser och brott
som i övriga normalstora polisdistrikt med den skillnaden att de i Stockholm
inte sällan är av större omfattning eller dignitet.

Rikspolisstyrelsens övertidsstatistik visar att Stockholmspolisen under
både 1987 och 1988 varje månad hade ett övertidsuttag på i genomsnitt
30 000 timmar. Detta motsvarar ca tjugotre heltidsarbetande poliser.

Under de senaste åren har tillgången på polispersonal i Stockholm minskat
och förväntas göra så till i början av 90-talet. Bakgrunden härtill är bl.a.
tidigare nedbantad intagning till polisutbildningen samt en ökad utflyttning
av poliser från Stockholm till andra polimyndigheter i landet och övergång
till andra yrken utanför polisväsendet. Avgångarna från Stockholm torde
till del sammanhänga med de speciella arbetsförhållanden som råder här.
Detta, liksom överhettningen på arbetsmarknaden och svårigheten att
bland minskande ungdomskullar i framtiden kunna rekrytera ungdomar till
polisväsendet innebär att arbetsförhållandena i Stockholm skyndsamt måste
förbättras.

Den svåra bostadsmarknaden, brist på p-platser för skiftestjänstgörande
polismän, svårigheter med barntillsyn, ofta påkallad övertidskommendering
samt slitna och nedgångna lokaler medför en fara för den framtida polisverksamheten
i Stockholm.

Den ökade intagningen till polisiär grundutbildning som aviseras i budgetpropositionen
är ett steg i rätt riktning, men det måste läggas fast att

denna ökade ram också skall gälla efter nästa budgetår. Dessutom bör en
omprioritering göras så att fler polisaspiranter placeras i Stockholmsregionen
och riktad rekrytering kan göras i regionen.

I avvaktan på att detta ger effekt borde ekonomiska resurser motsvarande
lönemedlen för de nu vakanta polismanstjänsterna tillfälligtvis kunna tas i
anspråk för anställning av administrativ personal. Härigenom friställs polispersonal
för rent polisiära uppgifter. Dessutom ges möjlighet till utbyte/
nyinköp av utrustning som kan effektivisera själva polisarbetet på olika sätt.
Vad gäller satsningen på tekniska hjälpmedel kan nämnas:

- utbyte och utökning av bärbar radioutrustning

- utbyte och utökning av spanings- och kriminalteknisk utrustning

- förbättrad trafikövervakningsutrustning och övrig utrustning för övervakning
- nyanskaffning av speciell utrustning för spaning och utredning
i samband med särskilda händelser

- utökat ADB-stöd

- utbyte av det mycket föråldrade skrivmaskinsbeståndet

- nyanskaffning av olika videosystem.

Dessa insatser är av engångskaraktär och höjer inte driftkostnadsnivån när
antalet polismän åter ökar.

En trivselfaktor av stor betydelse är en god standard på möbler och övrig
inredning. I anslagsframställningen till rikspolisstyrelsens förvaltningskontor
har medel för utbyte av möbler begärts för budgetåret 1989/90 med 2,8
milj. kr. Under innevarande budgetår tilldelades myndigheten c:a 600 000
kr. Detta medför en utbytestakt av 35 år innan hela möbelbeståndet har
förnyats.

Vaktdistrikten 1 och 3 saknar för verksamheten anpassade lokaler. Detta
kommer att medföra svårigheter att på ett bra sätt lösa lokalbehovet under
det fortsatta förändringsarbetet som nu sker i form av decentralisering av
polisverksamheten i Stockholm. Båda enheterna behöver nya polisstationer.
Dessutom erfordras en fortlöpande anpassning av det övriga lokalbeståndet
till förändringsarbetet. Också på andra orter i regionen finns överhängande
lokalbehov.

Mot bakgrund av nämnda förändringsarbete krävs en anpassning och
förändring av själva anslagskonstruktionen, Förändringsarbetet förutsätter
ett delegerat budget- och ekonomiansvar.

Polisstyrelsen strävar mot en förbättrad lokal ekonomisk styrning. Myndigheten
behöver härigenom betydligt större frihet att själv förfoga över alla
de resursslag som på olika sätt i dag tillförs verksamheten.

För att resursanvändningen skall bli rationellare och mera ändamålsenlig
måste yterligare medel överföras till myndighetens lokala förvaltningsanslag.
Som exempel kan nämnas lön till polispersonal, medel för inköp av
fordon, för drift och underhåll av det egna lokalbeståndet m.m. De medel
som tillförs myndigheten bör därefter fritt kunna disponeras av polisstyrelsen.
Denna ordning skulle medföra största garanti för att de samlade
resurserna används så effektivt som möjligt.

Mot. 1988/89

Ju244

11

Det finns skäl att påpeka att myndighetens totala lokala förvaltningsanslag
uppgår till c:a 190 milj. kr. av en total resursram på mer än en miljard
som åtgår för att driva verksamheten.

Betydelsen av att en s.k. treårsbudget skyndsamt får tillämpas av polismyndigheten
i Stockholm kan med hänsyn till vad som framförts inte nog
understrykas.

Svårigheterna kommer att accelerera om inte åtgärder vidtas för att lösa
polisens problem i Stockholmsregionen. Flera insatser kan dock göras omedelbart
genom ett bättre resursutnyttjande under förutsättning att dels en
decentralisering av ansvar genomförs och dels att en större frihet ges att
förfoga över de lokala resurserna.

Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med en plan för hur
huvudstadens polismyndighet skall förstärkas och dess arbetsmiljö förbättras.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av åtgärder för att förbättra situationen för
polisen i Stockholm.

Stockholm den 25 januari 1989
Ylva Annerstedt (fp)

Jan-Erik Wikström (fp) Hadar Cars (fp)

Mot. 1988/89

Ju244

12