Motion till riksdagen

1988/89:Ju219

av Carl Frick (mp)

Åtgärder mot hastighetsöverträdelser

Sluta döda och skada på landets vägar även om
bruttonationalprodukten minskar!

Bakgrund

Antalet människor som dödas och lemlästas på landets vägar okar stadigt i
takt med att antalet fordon och fordonshastigheterna ökar.

För 1985 beräknade trafiksäkerhetsverket i PM 1987:3 personskadeolycksfallskostnaden
till ca 15 miljarder kronor (15 Gkr) per år och för 1989 bör de
uppgå till ca 20 Gkr. Lägg därtill allt lidande som dessa skador innebär.

Vår miljö skadas kraftigt av bilismens alla utsläpp och då framför allt av
kväveoxiderna (NOx), kolväten (CH) och långsiktigt av koldioxiden (C02).
Utsläppen är direkt beroende av fordonshastigheterna och antalet fordon i
trafik.

För utsläpp av koldioxid har riksdagen i maj 1988 fattat det kloka beslutet
att de svenska koldioxidutsläppen inte skall få öka framöver. Det är dags att
gå från ord till handling så att de faktiskt kan minskas.

Införandet av den katalytiska avgasreningen hjälper till att minska
kväveoxidutsläppen men dessa vinster äts snabbt upp av den planerade
ökningen i biltrafiken. Ökningstakten ligger nu i storleksordningen 5-6 %
per år. Det finns ingen möjlighet med nuvarande utveckling för bilismen att
klara det av riksdagen beslutade målet att kväveoxidutsläppen skall minskas
med 30 % till utgången av 1995. Ledande forskare hävdar dessutom att
mängderna kväveoxidutsläpp måste minskas med 75 % i de mest utsatta
områdena eftersom det är vad naturen maximalt kan tåla.

Det är vad människor och natur tål som måste sätta gränserna för vad vi
kan tillåta oss.

Transportrådet räknar i en prognos med en 50-procentig ökning av
trafiken fram till år 2020. Volvochefen hr Gyllenhammar som har speciella
intressen att bevaka frammanar i stora annonser i dagspressen miljösommaren
1988 en femdubbling av antalet personbilar fram till år 2010. Vi kan med
andra ord räkna med att antalet personbilar kommer att ligga mellan fem och
sjutton miljoner i Sverige en bit in på nästa sekel.

Samhället är i hela sin planering inriktat på en ökad landsvägstrafik och
underlättar den av transportrådet planerade och den av hr Gyllenhammar
önskade utvecklingen. Med tanke på hr Gyllenhammars makt och inflytande
är det mycket troligt att hans visioner kommer närmare sanningen om inte

politikerna ser till att utvecklingen får en mera ansvarsfull inriktning.

Det är märkligt att man medvetet arbetar på en utveckling som innebär att
vi får fler dödade och lemlästade och mer förstörd natur och utraderade
kulturskatter i vårt land. Det omtalade miljömedvetandet har ännu inte satt
några praktiska spår.

Dagens politik är skadlig och framtidsförbrukande. Det är miljöpartiet de
grönas uppfattning att den materiella förbrukningen måste minskas i
framtiden om vi och våra efterkommande skall kunna leva goda liv. I detta
ingår att antalet vägfordon måste minskas, antalet fordonskilometer sjunka
och att de miljöskadliga utsläppen på detta sätt skall kunna sänkas till de
mängder som natur och människor tål.

Trafikekonomi

Ur samhällets synpunkt måste det göras en total bedömning av bilismens
samhällskostnader och vad som kan göras för att de skall kunna sänkas.

Som tidigare har nämnts kan man med hjälp av trafiksäkerhetsverkets
utredningsmaterial uppskatta bara personolycksfallskostnaderna till ca 20
Gkr för 1989. Av annat tillgängligt officiellt utredningsmaterial kan miljökostnaderna
beräknas hamna mellan 6 och 10 Gkr för 1989. Förstörelsen av
kulturföremål går inte att rätt uppskatta i pengar men det kommer att kosta
stora anslag för att komma till rätta med denna förstörelse i framtiden förutsatt
att vi tycker att det är viktigt.

Sedan snart 25 år har man hävdat att de olika trafikslagen skall bära sina
samhällsekonomiska kostnader. Det är uppenbart att bilismen inte gör detta.

Beräknade kostnader:

Vägarna ca 14 Gkr

Olyckorna ca 15 Gkr

Övervakningen ca 1 Gkr

Miljökostnader
Avgaser 5 Gkr

Buller 4 Gkr ca 9 Gkr

Skattebortfall pga bilavdrag ca 4 Gkr

Summa ca 43 Gkr

Beräknade intäkter:

Försäljningsskatt ca 1 Gkr

Bensinskatt ca 12 Gkr

Kilometerskatt ca 1 Gkr

Vägtrafikskatt ca 5 Gkr

Moms ca 4 Gkr

Summa ca 23 Gkr

Samhällsekonomisk årlig kostnad för bilismen: ca 20 Gkr.

Det finns med andra ord mycket goda samhällsekonomiska skäl för att
belasta bilismen med högre kostnader.

Högre kostnader tillsammans med sänkta och väl övervakade hastighetsgränser
bör verksamt kunna bidra till att sänka den totala samhällskostnaden
för bilismen.

Mot. 1988/89

Ju219

4

Enligt PM 1987:3 från trafiksäkerhetsverket skulle en sänkning av
medelhastigheten med 15 km per timme över hela landet betyda:

1. att antalet dödsfall skulle minska med nära 60 % och det innebär att
antalet dödade skulle gå ner med mellan 500 och 530 personer per år,

2. att antalet svårt skadade och dödade skulle minska med 50 % och det
skulle medföra att ca 3 000 personer färre per år skulle skadas svårt i
trafiken,

3. att det totala antalet olyckor i trafiken skulle minska med 40 % eller att
det totala antalet skadade skulle gå ner med mellan 8 000 och 10 000
personer per år,

4. att den samlade samhällskostnaden för personskador skulle minska med
8-9 Gkr per år vid nuvarande trafikvolym,

5. att de skadliga kväveoxidutsläppen skulle minska med närmare 50 %,

6. att drivmedelsförbrukningen skulle minska med ca 10 %.

Det är värt att nämna att antalet dödade i tågolyckor är ca 70 personer på
10 år.

I det aktuella PM:et från trafiksäkerhetsverket konstateras att den
samhällsekonomiskt optimala hastigheten på vägarna ligger klart under 90
km per timme. Det konstateras också att tidsvinsterna med höga hastigheter
är mycket små.

De minskade samhällskostnaderna som detta skulle medföra innebär att
bruttonationalprodukten minskar med minst 8-9 Gkr per år, troligen mycket
mera eftersom antalet olyckor med andra skador än mänskliga kommer att
minska kraftigt, och det innebär att nybilsförsäljningen och bränsleförbrukningen
kommer att gå ner och att reparationskostnaderna minskar. Minskningen
i bruttonationalprodukten kommer att ligga på uppemot 15 Gkr per
år eller ca 1-1,5 % av bruttonationalprodukten. Den minskade drivmedelsförbrukningen
och den minskade bilförsäljningen innebär att importbehoven
sjunker och därmed minskar exporttvånget i den svenska ekonomin.

För traditionellt nationalekonomiskt tänkande är detta närmast en katastrof
men för dem som vill att människor skall kunna leva gott är det en ren
välsignelse.

Åtgärdskrav

Eftersom vi i Sverige hitintills inte har brytt oss speciellt mycket om allt det
lidande som trafiken medför är det förhoppningsvis så att de ekonomiska
argumenten biter bättre i ett land som främst väljer att kortsiktigt ekonomiskt
optimera landets verksamhet.

Miljöpartiet de gröna föreslår följande höjningar av drivmedelsskatterna:

- Oblyad bensin 1,25 kr. per liter.

- Blyad bensin 2,25 kr. per liter.

- Diesel, en höjning av kilometerskatfen som motsvarar 2,25 kr. per liter.

- För utländska privatbilister tas det ut en vägtrafikskatt vid gränspassage
på 500 kr. och för dieseldrivna utländska privatfordon en schablonkilometerskatt
på 1 000 kr.

Hastighetsgränserna sätts till max 90 km per timme på motorväg och till
max 70 km per timme i speciellt miljöstörda områden.

Mot. 1988/89

Ju219

5

Sanktioner för hastighetsöverskridanden:

Möjligheterna att använda straffsatser enligt nedan bör utredas.

1. För hastighetsöverskridanden på upp till 9 km per timme skall
bötesbeloppet vara 1 000 kr.

2. För hastighetsöverskridanden från 10 upp till 19 km per timme utgår ett
bötesbelopp på 2 000 kr. samt körkortsindragning på platsen och med
en varaktighet av ett år.

3. För hastighetsöverskridanden från 20 upp till 29 km per timme och ett
bötesbelopp på 3 000 kr.

4. För hastighetsöverskridanden fr.o.m. 30 km per timme beslagtas
fordonet oavsett vem som äger det och körkortsindragning i två år och
bötesbelopp som motsvarar 150 kr. per överskriden km per timme.

System för automatiska övervakningar måste införas och polisen måste ges
resurser att effektivt kunna övervaka att gällande trafikbestämmelser följs.

Konsekvenser för bilismen

Förändringar av dessa slag bör rimligen förändra bilisternas beteenden och
medföra att det är möjligt att sänka medelhastigheten på våra vägar med 15
km per timme och då bör vi kunna uppnå de av trafiksäkerhetsverket
förutspådda minskningarna av kostnaderna för olyckor i trafiken. Detta bör i
sin tur kunna leda till en sänkning av den genomsnittliga drivmedelsförbrukningen
för den enskilde bilisten med 15 % beroende på de lägre farterna och
en lugnare trafikrytm.

Ett mera planerat bilåkande bör leda till att antalet fordonskilometer
minskar med 10 % för den enskilde bilisten. Bilregistreringarna sjunker med
10 %. Detta är s.k. dynamiska effekter och det innebär att de inte kommer
omedelbart efter det att åtgärder har satts in. Det föreslagna sanktionssystemet
är dock så drastiskt att ett fullt genomslag bör komma relativt snabbt.

Privatekonomi

Det är dock en skillnad mellan samhällsekonomi och person- eller familjeekonomi.

Ovanstående innebär att man som bilist kan välja att modifiera sitt
körande så att drivmedelskostnaderna hålls nere. För en normalbilist som
använder oblyad bensin kan merkostnaden bli ca 30 kr. per månad. För en
som använder blyad bensin kan merkostnaden stiga till ca 140 kr. per
månad.

Glesbygdsfrågan

Eftersom miljöpartiet de gröna eftersträvar minskad materiell förbrukning
är en minskad bilåkning ett steg i rätt riktning och det betyder att det inte
skall få vara så att man i efterhand försöker kompensera stora delar av dessa
fördyringar genom bidrag.

För glesbygden innebär miljöpartiet de grönas förslag till bastillägg - ett
reformerat bostadsbidrag - ett sätt att delkompensera för fördyringar i
områden där man har svårt med alternativen. Till detta kommer trots allt ett
speciellt glesbygdsstöd som i Gröna Luntan har tagits upp till 1 Gkr för
1989/90.

Mot. 1988/89

Ju219

6

Hemställan

Med stöd av ovanstående hemställer jag

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
priserna på drivmedel höjs så att skatten på oblyad bensin höjs med
1,25 kr. per liter och för blyad bensin med 2,25 kr. per liter samt
kilometerskatten för dieselfordon justeras så att den motsvarar en
skattehöjning på 2,25 kr.,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
utlandsregistrerade personbilar vid ankomst till Sverige skall betala en
vägtrafikskatt på 500 kr.,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
utlandsregistrerade dieseldrivna personbilar vid ankomst till Sverige
skall betala en schablonkilometeravgift på 1 000 kr.,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
hastigheterna på vägarna sätts till maximalt 90 km per timme,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
hastigheterna sätts till maximalt 70 km per timme i miljöstörda
områden,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
möjligheten att införa följande straffsatser utreds så att hastighetsöverskridande
på upp till 9 km per timme bötesbeläggs med 1 000 kr.,
att hastighetsöverskridande på 10-19 km per timme skall innebära att
körkort beslagtas för en period av ett år samt att ett bötesbelopp på
2 000 kr. utdöms, att hastighetsöverskridanden på 20-29 km per
timme skall innebära att körkortet beslagtas för en period av två år och
att ett bötesbelopp på 3 000 kr. utdöms, att hastighetsöverskridanden
över 30 km per timme skall innebära att körkortet beslagtas för en
period av två år samt att fordonet beslagtas oavsett vem som är ägaren
samt att föraren döms till böter varvid böterna sätts till 150 kr. per km
per timme som hastigheten överskrider den aktuella
hastighetsgränsen ,2 ]

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det
skall utformas automatiska system för hastighetskontroller så att
upptäcktschansen väsentligen ökas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att polisen
får väsentligt ökade resurser för att övervaka efterlevnaden av
gällande trafikbestämmelser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att polisen
inte sätter kontrollgränser vid hastighetskontroller så att bilisterna
demoraliseras när det gäller hållandet av hastighetsgränserna.

Stockholm den 19 januari 1989

Carl Frick (mp)

' 1988/89:Sk636
? 1988/89 :T422

Mot. 1988/89

Ju219

7