Motion till riksdagen
1988/89:Ju215

avBoHammarm.fi.

Utrikespolitisk kompetens hos säkerhetspolisen

En väl fungerande säkerhetspolis med förmåga att göra realistiska bedömningar
har stort behov av utrikespolitisk kompetens och expertis. Det finns
all anledning att betvivla att den kompetensen finns inom rikspolisens
säkerhetsavdelning (SÄPO). Man kan misstänka att detta är en av flera
orsaker till att SÄPO så ofta tycks famla i blindo då det gäller de reella hoten
mot vårt lands säkerhet. Händelserna kring mordet på Olof Palme är bara ett
exempel.

Det tycks också finnas en påtaglig diskrepans mellan vårt lands officiella
utrikespolitik och säkerhetspolisens verksamhet. Sverige har t ex mycket
goda kontakter med den palestinska befrielserörelsen, PLO. Dess ordförande
har tagits emot som en ärad gäst i vårt land. Dess målsättningar stöds i
betydande utsträckning av den svenska regeringen. Samtidigt tycks säkerhetstjänsten
ha uppfattningen att varje palestinier är en potentiell terrorist.

Det finns gott om exempel på hur denna inställning drabbat palestinier
som lever i Sverige. På samma sätt har många kurder drabbats.

Bristen på politisk/utrikespolitisk bedömningsförmåga inom säkerhetstjänsten
kan få katastrofala följder. Allmänt erkända befrielserörelser och
oskyldiga enskilda drabbas samtidigt som verkliga terrororganisationer får
stort spelrum. Redan mordet på Jugoslaviens ambassadör i Sverige i början
av sjuttiotalet borde i det här avseendet ha tjänat som en väckarklocka.

Snabba och resoluta insatser är nu nödvändiga för att tillföra SÄPO
utrikespolitisk kompetens.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av utrikespolitisk kompetens inom
SÄPO.

Stockholm den 20 januari 1989
Bo Hammar (vpk)

Berith Eriksson (vpk) Elisabeth Persson (vpk)

Rolf L Nilson (vpk)