Motion till riksdagen
1988/89:Jo967

&

av Claes Roxbergh m.fl. (mp)
Luftföroreningar, försurning och skogsdöd

Mot.

1988/89

Jo967-971

Problemet med luftföroreningar är omfattande och sträcker sig allt ifrån
lokala hälsoproblem i städerna till globala problem som drivhuseffekten och
omfattande försurni ng av mark och vatten. Därför tas många av våra förslag
till åtgärder upp i andra motioner som t ex motionerna om trafik, energi,
kemikalieanvändningen, avfallshantering och miljölagstiftningen.

Försurning och skogsdöd

Skogsdöden orsakas både av förändringar i marken och direkt av luftföroreningar.
Förändringar i marken p.g.a. utsläpp av svaveldioxid och kväveoxid
orsakar både sänkta pH-värden, som leder till att aluminium löses ut, och
förändrad näringsstatus i marken. Träden angrips också direkt av fotokemiska
oxidanter som t.ex. ozon och PAN. Utsläppen av kolväten och kväveoxider
gör att ozon bildas och därför måste utsläppen av dessa minskas om
ozonbildningen ska minska. Ozon skadar inte bara skogen utan verkar också
skördesänkande på jordbruksgrödor.

Försurningen av mark och vatten skadar inte bara växtligheten utan löser
också ut giftiga metaller som t.ex. kvicksilver. Människors hälsa kan drabbas
av höjda metallhalter i dricksvatten och mat.

Försurningen skadar också byggnader och kulturminnen, vilket vi tar upp i
vår partimotion om kulturpolitiken.

Utsläppen av försurande ämnen måste minskas kraftigt för att nå nertill en
nivå som naturen kan bära. Eftersom luftföroreningar är gränsöverskridande
är det nödvändigt med ett internationellt samarbete. Men de direkta
politiska besluten fattas på den nationella nivån och det är därför viktigt att
varje land minskar sina utsläpp för att ta ansvar för miljön både i det egna
landet och i andra länder.

Vi föreslår följande målsättningar när det gäller att minska utsläppen:

- Utsläppen av svaveldioxid halveras fram till 1995.

- Utsläppen av kväveoxider minskas med 70% fram till 1995.

- Utsläppen av kolväten minskas med 75% fram till 1995.

- Ozonbildningen i lägre luftlager till följd av luftföroreningar minskas med
75% fram till 1995.

Ett viktigt led i arbetet att klara dessa målsättningar är införande av
ekonomiska styrmedel. Vi föreslår att utsläppsskatter införs för svaveldioxid,
kväveoxider och kolväten som släpps ut från energianläggningar och
industrier. Förutom att införa ekonomiska styrmedel vill vi skärpa kraven för
utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid samt sänka den högsta tillåtna

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. NrJo967-97l

svavelhalten i eldningsoljor. Nivån på utsläppsskatterna föreslår vi till 23 000
kr per ton för vardera svaveldioxid, kväveoxider och kolväten. Utsläppsskatterna
införs stegvis under en treårsperiod.

För att med större sannolikhet klara den uppsatta målsättningen vill vi
också sänka de högsta svavelhalterna i eldningsolja i enlighet med vad som
anges i hemställan. Utsläppskraven för utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider
från energianläggningar behöver också skärpas, vilket också anges i
hemställan.

Vi föreslår också att luftkvalitetsnormer i form av bindande gränsvärden
för svaveldioxid, kväveoxider, koloxid, kolväten och ozon införs.

Miljöpartiet de gröna har föreslagit en ändrad trafikpolitik i vår trafikpolitiska
motion, vilken ändring skulle ge betydligt lägre utsläpp av luftföroreningar.

För att dämpa de akuta försurningsproblemen måste kalkning tillgripas. Vi
anser att regeringens anslag till naturvårdsverket för kalkning är för lågt och
har därför föreslagit en höjning med 50 milj. kr. Dessutom menar vi att
försurningssituationen i skogsmark nu är så allvarlig att bidrag till kalkning av
skogsmark också ska kunna lämnas och därför föreslagit 10 milj. kr. under
skogsstyrelsens verksamhetsområde. Bidrag till kaliumkalkning för att
komma till rätta med höga koncentrationer av radioaktiva ämnen som
cesium och strontium ska också kunna ges från naturvårdsverkets anslag.

Avloppsvatten från kommunala reningsverk kan ibland ha ett olämpligt
pFl-värde med tanke på omgivningen. Därför bör pH-värdet vid behov
justeras i reningsverken till en lämplig nivå.

Ozonskiktet

Ett flertal kemiska ämnen bryter ned det livsviktiga ozonskiktet som skyddar
mot solens ultravioletta strålning. Det allvarligaste hotet anses komma från
s.k. freoner (klorfluorkolväten). Riksdagen har beslutat att användningen av
fullständigt halogenerade freoner samt haloner ska upphöra inom fem år. Vi
anser att även användningen av icke-fullständigt halogenerade föreningar
måste avvecklas. Användningen av freon har ökat starkt under 80-talet och
det finns risk att förbudet mot fullständigt halogenerade freoner leder till att
man inte slutar använda freoner utan i stället går över till de icke-fullständigt
halogenerade föreningarna. Dessa är inte lika skadliga men om användningen
av dessa ökar är det möjligt att en del av den skadliga miljöeffekten
kvarstår. Vi menar att alla freoner måste förbjudas.

Lustgas, N20, utgör också ett hot mot ozonskiktet. Den största delen av
lustgasen kommer från naturliga processer i marken, t.ex. från jordbruksmark,
men även biltrafiken är en betydande källa. Det är troligt att det bildas
mer lustgas i starkt kvävegödslad mark. En minskad kvävegödsling i
jordbruket skulle alltså kunna minska bildningen av lustgas liksom minskad
bilism. Kunskapen om bildning av lustgas liksom effekten på ozonskiktet är
bristfällig. Sverige bör därför ta initiativ till ett internationellt forskningsprogram
för att höja kunskapsnivån inom området.

Mot. 1988/89

Jo967

2

Drivhuseffekten

Den ökade koldioxidhalten, som beror på framförallt förbrännningen av
fossila bränslen men även på skovling av världens skogar (i synnerhet
regnskogarna), kan leda till en kraftig höjning av temperaturen - en s.k.
drivhuseffekt. En sådan klimatförändring skulle få mycket allvarliga ekologiska
konsekvenser. Därför kan inte en stor del av jordens energiförsörjning
längre baseras på fossila bränslen. I vår energipolitiska motion kräver vi att
större delen av användningen av fossila bränslen upphör inom 25 år. Trafiken
står för en stor del av koldioxidutsläppen och vi har föreslagit åtgärder på
trafikområdet i vår trafikmotion.

Det är också viktigt att bevara regnskogsområdena som binder stora
mängder kol. Vi har därför föreslagit en stor satsning på regnskogen i vår
motion om den internationella miljöpolitiken.

Stadsmiljö

Mångå människor lever idag i en stadsmiljö med föroreningshalter i luften
som klart överstiger vad som är lämpligt med tanke på hälsan. Både halterna
av cancerframkallande aromatiska kolväten och kolmonoxid är alldeles för
höga. I vår motion om miljölagstiftningen har vi föreslagit att kommunerna
ska få rätt att införa biltullar och att kvalitetsnormer t.ex. för luftkvaliteten
ska införas. Det behöver också göras stora satsningar på miljövänlig
kollektivtrafik, vilket vi föreslagit i den trafikpolitiska motionen.

Trafiken

De flesta av våra åtgärder för att minska utsläppen och luftföroreningar från
trafiken återfinns i vår motion om trafikpolitiken. Vi vill här bara komplettera
med några åtgärder beträffande avgasrening. För att minska utsläppen av
bl.a. kväveoxider från lastbilar och bussar vill vi att skärpta avgaskrav ska
införas redan fr.o.m. 1990. Kraven ska vara minst lika låga som de som ställs i
USA fr.o.m. 1986 års modeller. Riksdagen har beslutat att det ska inrättas ett
stimulansbidrag för insättande av avgasrening på gamla bilar. Regeringen
har föreslagit ett anslag på 50 milj. kr, vilket vi anser vara för lågt. Vi föreslår
därför att anslaget utökas med 50 milj. kr.

Skogsbruk

Skogens sammansättning har betydelse för det kemiska tillståndet i skogsmark,
eftersom barrskog leder till att pH-värdet i marken sjunker snabbare.
Ett sätt att motverka försurningen av skogsmark är att öka lövskogsinslaget. I
försurningskänsliga områden bör ett lövskogsinslag på 30% eftersträvas.
Markanvändningen ska heller inte få ändras från lövskogsdominerad mark
till barrskogsdominerad i försurningskänsliga områden.

Mot. 1988/89

Jo967

3

Hemställan
Vi hemställer

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
målsättningen bör vara att halvera utsläppen av svaveldioxid fram till
1995,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
målsättningen bör vara att minska utsläppen av kväveoxider med 70%
fram till 1995,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
målsättningen bör vara att minska utsläppen av kolväten med 75%
fram till 1995,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
målsättningen bör vara att minska ozonbildningen vid markytan med
75% fram till 1995,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
utsläppsskatt motsvarande 23 000 kr/ton på svaveldioxid, kväveoxider
respektive kolväten bör införas i enlighet med vad som anförs i
motionen,1]

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att högsta
tillåtna svavelhalt i tyngre eldningsoljor (E03-5) bör sänkas till 0,5%
senast den 1/1 1990,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att högsta
tillåtna svavelhalt i tyngre eldningsoljor (E03-5) bör sänkas till 0,3%
senast den l/l 1991,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
bör skaffa avsvavlingskapacitet för tyngre eldningsoljor,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att högsta
tillåtna halt i lättare eldningsoljor bör sänkas till 0,1% senast den 1/1

1990,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en övre
gräns för svavelutsläppen från energianläggningar bör sättas till 0.05
g/MJ senast den l/l 1991,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
övre gräns för kväveoxidutsläppen bör sättas till 0,06 g/MJ för äldre
anläggningar och till 0,03 g/MJ för nya anläggningar senast den l/l

1991,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
skärpta avgaskrav för lastbilar och bussar bör införas omedelbart och
att kraven bör vara minst lika låga som de som ställs i USA fr.o.m.
1986 års modeller,

[att riksdagen beslutar att anslagsposten i prop. 89/90:100. bilaga
8, sjätte huvudtiteln, anslag C5 om stimulansbidrag för insättande av
avgasrening på gamla bilar höjs med 50 milj. kr..2]

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
lövskogsinslaget inom försurningskänsliga delar av landet bör öka i
enlighet med vad som anförs i motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ändrad
markanvändning från jordbruksmark och lövskogsdominerad mark

Mot. 1988/89

Jo967

4

till barrskogsdominerad mark förbjuds inom försurningskiinsliga
områden,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om pH-justering av vatten från kommunala reningsverk,

15. att riksdagen beslutar att naturvårdsverkets anslag till kalkning
av försurade sjöar och vattendrag sätts 50 milj. kr. högre än vad
regeringen föreslagit i prop. 1988/89:100 Bilaga 16 B5 Åtgärder mot
luftförorening och försurning,

16. att riksdagen beslutar att bidrag för kaliumkalkning skall kunna
ges av naturvårdsverkets anslag till kalkning,

17. att riksdagen beslutar införa ett nytt anslag D9 Skogskalkning i
anledning av prop. 1989/90:100, bilaga 11, under nionde huvudtiteln
och att anslagets storlek sätts till 10 milj. kr.,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad sorn i
motionen anförts när det gäller gränsvärden för ozon m.m. svaveldioxid,
kvävedioxid, koloxid, ozon och kolväten i utomhusluft,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
användningen av s.k. freoner och haloner ska förbjudas fr.o.m. den
1/1 1991,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
planerade avvecklingen av användningen av fullständigt halogenerade
freoner bör utökas till att gälla även de freoner som inte är fullständigt
halogenerade,.

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs angående ett internationellt forskningsprogram om
dikväveoxid (lustgas).

Stockholm den 24 januari 1989

Claes Roxbergh (mp)

Åsa Domeij (mp) Inger Schörling (mp)

Roy Ottosson (mp)

Mot. 1988/89

Jo967

1 1988/89:Sk696

2 1988/89 :T446

5