Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:Jo958

av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c)
Miljöfrågor i Gävleborgs län

Sammanfattning

Gävleborg är ett län med rika naturliga förutsättningar för en bra natur och
livsmiljö.

Länet domineras av tung industriverksamhet. Massa- och pappersindustrin
både i länet och i angränsande områden påverkar vattenkvaliteten i
Östersjön. Stålindustrins påverkan sker i första hand genom stoftutsläpp och
vissa bullerproblem. Ett annat problem i länet är de höga halterna av
kvicksilver och försurningen både i vattendragen och i marken.

Ett aktivt arbete pågår för att åtgärda en rad av de nämnda problemen.
Projekt kalkning är ett sådant exempel. Ett annat är den miljöövervakning
som hittills skett i Östersjön via SMHI:s mätningar.

Det är viktigt att det pågående arbetet i länet kan fullföljas. Härvid är det
av stor betydelse vilka resurser länsstyrelserna disponerar för sin tillsynsverksamhet.
Vi förutsätter att länsstyrelserna kommer att få förstärkta resurser.
När det gäller insatserna för att minska försurning och kvicksilver i sjöar och
övriga vattendrag är det väsentligt att de nu pågående projekten med
kalkning kan fortsätta på permanent basis, om de hittillsvarande positiva
resultaten står sig när försöken avslutas.

Vi kräver

- Fortsatt kalkning

- Miljöövervakning i Bottniska viken och Jungfrukusten

- Kamp mot översvämningsskador

- Kartläggning av farliga godstransporter genom länet

- Analyserna av länets skogsskador måste intensifieras

- Arbetet med radonfaran måste fortlöpande rapporteras till riksdagen.

Miljöövervakning i Bottniska viken

När det gäller miljöövervakningen i Bottniska viken har det under minst 20
års tid gjorts systematiska vattenprover i havsvattnet. SMHI har under de
senaste åren haft ansvaret för dessa provtagningar. SMHI har i en skrivelse
till länsstyrelserna och kommunerna längs Norrlandskusten informerat om
att fortsatta miljöundersökningar i Bottniska viken har inställts på grund av
finansieringsproblem.

Avsikten med de oceanografiska undersökningarna är att belysa storskaliga
och långsiktiga förändringar i de öppna havsområdena vad avser salthalt,

temperatur samt syre- och närsaltförhållanden. Sedan slutet av 70-talet
undersöks även biologiska förhållanden och miljögiftförekomst inom ramen
för det nationella samarbetet, och en förutsättning för att Sverige skall
uppfylla sina åtaganden.

De resultat som framkommer från dessa undersökningar i Bottniska viken
utgör ett nödvändigt referensmaterial för den regionala miljökontrollen.
Länsstyrelsen måste ha kännedom om de storskaliga miljöförhållandena för
att rätt kunna bedöma effekterna av utsläpp från olika miljöfarliga verksamheter.

Kontrollen av tillståndet i havet är också en förutsättning för att de verkliga
miljöproblemen skall kunna definieras och att åtgärder sätts in för att
motverka storskaliga miljöeffekter. I aktionsplanen mot havsföroreningar
föeslås bl.a. mot denna bakgrund ett utökat program för övervakningen av
miljötillståndet i havet.

I aktionsplanen läggs vidare stor vikt vid det internationella samarbetet för
att komma till rätta med miljöproblemen i haven. Möjligheterna för Sverige
att förhandla med andra stater om åtgärder för att minska havsföroreningarna
försvåras om inte de internationella överenskommelserna uppfylls.

Det är mot denna bakgrund nödvändigt att mätningarna i Bottenviken kan
fortsätta. Därför måste medel ställas till förfogande. Detta har också yrkats i
centerns partimotion om miljön.

Rädda havet och sjöarna

Utöver de mycket stora miljöproblem som kartlagts längs kusten är det sedan
tidigare känt att sjöar och vattendrag i Gävleborgs län är mycket hårt
drabbade av försurning och förhöjda kvicksilverhalter i fisken. 1 000-talet
sjöar i länet har konstaterats vara allvarligt påverkade och av dessa är ett
50-tal helt svartlistade för fiske. Länsstyrelsens naturvårdsenhet räknar med
att ytterligare några hundra sjöar kan komma att bli svartlistade sedan
provfiskning skett och analyser genomförts.

Kvicksilver förekommer också i bottensediment i vattnet utanför cellulosaindustrierna.
I t.ex. Gävlebukten beräknas stora mängder kvicksilver
finnas i bottenslammet. En sanering utanför Korsnäs-Marma visade sig
innehålla 1 500 kg kvicksilver.

I Dellångersåns vattensystem nerströms gamla Forsså Bruk i Näsviken har
fisken visat sig innehålla mycket höga halter kvicksilver. Behovet av att
sanera de fiberbankar omfattande ca 300 000 m3 med högt kvicksilverinnehåll
är mycket stort, men eftersom fabriken sedan länge är nedlagd finns
ingen att utkräva ansvar av. En sådan sanering skulle bli den första i sitt slag i
strömmande vatten och en statlig ekonomisk insats för att möjliggöra en
snabb sanering är motiverad.

Försurning och skogsdöd

Skogsvårdsstyrelsen i Gävleborg har anlagt ett antal observationsytor inom
länet. Främst har det gällt att mäta skogens försämrade hälsotillstånd genom
att mäta den förlorade barrmassan. Hittills har det i första hand handlat om
gran. Man har i de studier som skogsvårdsstyrelsen gjort i samarbete med

Mot. 1988/89

Jo958

kommunerna kommit fram till att 10-15 % av granbestånden är skadade i
bestånden över 60 år i Hälsingland. Motsvarande siffra för Gästrikland är
5-10 %.

Enligt länets expertis ökar skadorna år för år i Gävleborg. Man konstaterar
att skadorna är större i höjdlägen samt i kustområdet efter Jungfrukusten.
Det innebär också att i kärva klimat och magra marker är skadorna större.
Viss koppling till lokal industri finner man också.

Man räknar med att utvecklingen de närmaste åren kommer att styras av
klimatet, främst nederbördsmängden under sommarmånaderna.

Långsiktigt kommer skadorna troligen att styras av mängden surt nedfall.
Man beräknar att det sura nedfallet i dag fortfarande är så stort att
markförsurningen fortsätter på de magraste jordarna i länet.

Det nuvarande arbetet har i huvudsak inriktats mot de norra delarna av
länet, beroende på kommunernas möjligheter och intresse att delta.

Det kan inte bara vara ett kommunalt intresse att skogsskadorna
observeras och undersöks. Detta är en riksfråga, varför staten måste ta ett
större ansvar. Det gäller nu att gå vidare med förfinade analyser. Barr och
kemiska analyser måste vara nästa steg. För detta krävs statliga resurser.

Radon

Tack vare forskningsinsatser vid byggforskningsinstitutet i Gävle har stora
insatser gjorts för att lokalisera och mäta radonhalten i bostäder.

Det är nödvändigt att institutet får de resurser som krävs för detta arbete.
Årets ökning på detta område är glädjande men kan med hänsyn till faran
inte anses tillräcklig.

Högsta uppmätta radonvärde i inomhusluften är 18 000 Bq/m3. Miljö- och
hälsoskyddsnämnden har ett stort ansvar för att spåra bostäder med höga
radonhalter.

Farligt gods genom länet

Länsstyrelsen genomförde 1977 en inventering av transport och lagring av
hälso- och miljöfarliga varor i länet. Inventeringen är numera föråldrad.

Räddningsverket har ansvaret för landtransporter av farligt gods. Arbetet
pågår för närvarande inom verket att ta fram statistik om flödet av farligt
gods i landet. Det är angeläget att verket får möjlighet att göra en
landsomfattande studie av hanteringen av farligt gods. Studien kan ligga till
grund för ett fortsatt arbete på läns- och kommunnivå. Transporterna av
farligt gods har sedan den förra inventeringen gjordes ökat markant i länet,
vad gäller såväl antalet produkter som mängden. En ny kartläggning av
farligt gods, såväl till lands som till sjöss, bör snarast göras, inte bara i vårt län
utan i hela landet.

Statens räddningsverk bör mot denna bakgrund få i uppdrag att genomföra
en landsomfattande kartläggning av transporter av farligt gods.

Tjernobylkatastrofen

Tjernobylkatastrofen slog hårt i Gävleborg. För hela Sverige har kärnkraftsolyckan
i Tjernobyl fått konsekvenser på en rad samhällsområden. Olika

Mot. 1988/89

Jo958

typer av åtgärder och forskningsinsatser vidtas inom ett flertal myndigheter
och organisationer.

Kunskapen om olyckans konsekvenser och behovet av olika åtgärder
förändras hela tiden.

För att mildra konsekvenserna av det radioaktiva nedfallet i Sverige har en
rad åtgärder vidtagits. Regeringen har beslutat att ersättning skall utgå för
produkter från jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag som inte får
saluföras på grund av för höga halter av radioaktiva ämnen.

I Gävleborg fick man drastiskt kännedom om hur de centrala myndigheterna
agerar och fungerar i en krissituation. Avsaknaden av initiativkraft och
idérikedom har såväl vid Tjernobylkatastrofen som vid strömavbrottet i
radioförbindelserna visat allvarliga brister på myndigheternas initiativförmåga.
Tack vare att större initiativkraft funnits på regional och lokal nivå har
dessa kriser kunnat hanteras.

I Gävleborg finns fortfarande i januari 1989 i viltet spår av radioaktiva
ämnen. Rådjur skjuts fortfarande med över 10 000 Bq/c. Skulle inte
gränsvärdet ha höjts skulle stora delar av vissa regioner fortfarande vara
svartlistade. En kartläggning bör göras av kvarvarande strålningseffekter i
mat och kött.

Hemställan

Med anledning av vad som anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om att miljöundersökningar i Bottniska viken kan
fortsätta,

[att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att resurser tillskapas på länsstyrelsens naturvårdsenhet,1]

[att riksdagen hos regeringen begär att Statens räddningsverk får i
uppdrag att genomföra en kartläggning av transporter med farligt
gods,2]

2. att riksdagen hos regeringen begär att projekten med kalkning
kan fortsätta i oförändrad skala,

3. att riksdagen hos regeringen begär att fortsatt utvärdering görs i
Gävleborgs län över vilka effekter Tjernobylkatastrofen fortfarande
har för länet,

4. att riksdagen hos regeringen begär att medel tillförs så att
intensifierade analyser kan ske av skogsskadorna i Gävleborg,

[att riksdagen hos regeringen begär fortlöpande redovisning av
arbetet med radon i bostäder.1]

Stockholm den 25 januari 1989

Gunnar Björk (c) Karin Starrin (c)

Mot. 1988/89

Jo958

1 1988/89:Bo550

2 1988/89:Fö728

Mot. 1988/89

Jo958

TECKENFÖRKLARING

—— Länsgräns

Kommungräns

Församlingsgräns

O Kommuncentrum

• *i Topografiska kartans indelning

Kartblankett

GÄVLEBORGS LÅN

DISTRIKTSPXRH skogsskador FLIK 1

Visar markens

-K

Ekonomiska kartans indelning
Administrativa indelningen per 1974-01-01

Skala 1 1 000 000 % 1

Buffringsförmåga

Upprättad pi uppdrag av Kungl. \ ^
lantmäteristyreisen, statens s *

naturvérdverkoch statens planverk av AB
Svenska Karttjänst-SRA

>10

• 01

■12

ljus

07>

<0.15

>06

Sjöar fed alkalinitet < 0.15 mcv/L
EM. LST INVENTERING VINTERN 1984/85

Skogsvårdsstyrelsens cbservaticns

YT0R

03 Observationsyta nr

Nr-,SANDVIKEN i
: 1 I

PROCENT

GENOMSNITTLIG BARRFÖRLUST PER TRÄD,GRAN,HÖSTEN 1988

OBSYTOR I GÄVLEBORGS LÄN

S 10 25 50 50 65 TO 125 116 200 200 215 215 525 100 100 12S 160

möh möh möh i«öh möh mön möh möh möh möh möh möh mön möh möh möh iiiöh mön

13 06 03 07 OS 11 15 08 02 03 10 17 18 01 1

OBSYTA NR

o I

\C o
l/i r

Markkem.WKl

Markprovtagn Sep-okt 1988, Markkem analys SLU Jädraås

Mot. 1988/89

Jo958


Kommun	Obsyt Beläg Nr	Prov/ Skikt	pH Näräm1 Bas(KC1) medv mättn K, Ca,Mg %	Barrf2 H88 %	Barrkem	V88:
Närämn4	Barrf %4
Nordans	09	Älvåsen	HUM mv	2,96	31,9	63,4	19	11,3	21
Nordan	10	Vallenbod	HUM mv	3,11	37,4	83,2	15	11,7	19
Nordan	11	Gnarp	HUM mv	3,16	30,9	64,1	13	13,1	9
Hudiksv	02	Svedja	HUM mv	3,82	28,4	92	10	13,7	5
Hudiksv	07	Iggesund	HUM mv	2,82	26,8	55,8	12	12,2	11
Hudiksv	08	N Dellensj	HUM mv	4,08	69	94,6	8	16,2	5
Ovanåk	16	Värasberg	HUM mv	3,12	32,7	76,3	26
Ovanåk	17	Torraberg	HUM mv	2,82	34,8	74	16
Ovanåk	18	Stornäsmyr	HUM mv	2,98	34,9	69,4	10
Gävle	05	Andersberg	HUM mv	3,1	39,7	79,8	11
Gävle	14	Eskön	HUM mv	2,84	42,6	77,4	13
Gävle	15	Jordåsen	HUM mv	2,9	39,8	79,4	10
HUM mv	= Medelvärde för humusprov
Kommun	Obsyt Beläg	Prov/	PH	Näräm'	Bas	Barrf2	Barrkem V88:
	Nr		Skikt	(KC1) medv	mättn	H88 %
					K, Ca,Mg %		Närämn'	Barrf %4
Nordans	09	Älvåsen	MIN mv	4,07	0,8	9,05	19	11,3	21
Nordan	10	Vallenbod	MIN mv	4,11	1,6	26,6	15	11,7	19
Nordan	11	Gnarp	MIN mv	3,96	0,7	17,4	13	13,1	9
Hudiksv	02	Svedja	MIN mv	4,23	1	22	10	13,7	5
Hudiksv	07	Iggesund	MIN mv	3,94	0,5	9,2	12	12,2	11
Hudiksv	08	N Dellensj	MIN mv	3,78	4,1	42,4	8	16,2	5
Ovanåk	16	Värasberg	MIN mv	4,34	0,5	13,8	26
Ovanåk	17	Torraberg	MIN mv	3,96	0,8	8	16
Ovanåk	18	Stornäsmyr	MIN mv	4,24	0.7	18,8	10
Gävle	05	Andersberg	MIN mvSTEN			11
Gävle	14	Eskön	MIN mvSTEN			13
Gävle	15	Jordåsen	MIN mvSTEN			10
MIN mv	= Medelvärde för mineralprov (övre delen av rostjorden)

1 Medelv mikromol/g.

2 Medelv ytan.

' Sum K, Ca, Mg mg/g.

4 Medelv aktuella t.

Se även provtagnlngsinstruktion 1987-12-11 och analysprotokoll från SLU.

<<<< MINSKNING ÖKNING >>>>

RELATIV UTVECKLING AV BARRFÖRLUST ENL FOTO, GRAN
QBSYTOR I GÄVLEBORGS LÄN.JÄMFÖRBARHET INOM RESP YTA

(TT

—r
OB

r
\ 1

TIDPUNKT

Dh84

0H8S

E3h81

0H88

DIAGRAMMET
OMFATTAR YTOR
ANLAGDA SENAST
HÖSTEN 1987.

OBSYTA