Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo955

av Karl Erik Olsson m.fl. (c)
Miljöproblem på grund av flygtrafiken

Inledning

Flygets andel av luftföroreningarna är avsevärt större än dess andel av
trafiken. Det är framför allt utsläppen av kväveoxider och kolväten som är
betydande. Med ökad flygtrafik och nya flygplanstyper kommer utsläppen
att öka snabbt. Större delen av utsläppen sker på hög höjd där effekterna är
till stor del okända. Flyget medför också flera andra miljöproblem som buller
och miljöproblem vid hantering av glykol och urea.

Luftföroreningar

Vid de 210 000 starter och landningar som sker på Arlanda förbränns stora
mängder flygbränsle. Detta ger upphov till betydande utsläpp av luftföroreningar.
En DC9 släpper ut 8,5 kg NOx och en F28 5 kg NOx under LTO-cykel
(start och landning upp till 3000 ft). Särskilt bör noteras att Boeing 737 som
Linjeflyg tar i trafik under 90-talet, släpper ut hela 14,5 kg NOx per LTO.
Också det nya flygplan SAS avser att införskaffa kommer att ge upphov till
avsevärda NOx-utsläpp. Introduktionen av de nya flygplanstyperna kommer
således att medföra kraftigt ökade utsläpp av kväveoxider. Däremot kommer
utsläppen av kolväten att minska med de nya flygplanstyperna. En DC9
släpper ut 2,15 kg HC och en Fokker med modifierad brännkammare 1,2 kg
HC under en LTO. Boeing 737 däremot kommer endast att släppa ut 0,4 kg
HC under en sådan cykel. Även detta ger dock, med alla starter och
landningar sammmantagna, upphov till stora totalutsläpp.

Det är bra att miljöavgifter läggs på inrikesflyget. Internationella överenskommelser
hindrar att avgift tas ut på internationell trafik. Sverige måste
verka för att denna begränsning av möjligheterna snarast avskaffas.

Krav måste ställas på utsläppsbegränsningar vid anskaffning av nya
flygplan. Utsläppen måste kraftigt reduceras. Det är viktigt att befintliga
flygplan får kompletterande reningsutrustning.

Glykol

Ett annat problem vid flygplatserna är glykolanvändningen vid avisning.
Under vintern 1987/88 sprutades t.ex. vid Arlanda inte mindre än 1 000 ton
glykol på flygplanen för att förhindra nedisning. Luftfartsverket hade inför
vintern 1987/88 utlovat att minst 75% av glykolen skulle sugas upp i speciella
tankbilar. Detta mål har inte nåtts. Hittills har ca 55% tagits om hand.
Hundratals ton har med andra ord runnit ut i omgivningarna. Glykol har

påträffats i grundvattnet vid Arlanda. Hur denna glykol transporteras i
marken är okänt. Detta förhållande måste uppmärksammas vid prövningen
av en tredje landningsbana, då denna kommer att beröra en grusås med flera
vattentäkter. Nedbrytningen av denna glykolmängd torde gå långsamt.

Under nedbrytningen bildas flera obehagliga substanser som t.ex. formaldehyd
och kaboxylsyra. Redan vid låga koncentrationer är dessa ämnen
ohälsosamma. Glykolen är således både en arbetsmiljöfråga och fråga om
den yttre miljön. Ett system för omhändertagande av glykolen måste
utarbetas. Problemen måste uppmärksammas såväl av naturvårdsverket som
arbetarskyddsstyrelsen.

Urea

För avisning av landningsbanorna används 150—250 ton urea per år. Detta
motsvarar ungefär den kvävemängd som normalt läggs ut på ca 750—1600 ha
åkermark, med den skillnaden att det vid Arlanda endast finns obetydligt
med vegetation som kan absorbera kvävet. Urean rinner därför ner i diken
och i marken och vidare ut i Mälaren. I marken bildas nitrit och nitrat som
sannolikt infiltrerar grundvattnet. Det är viktigt att utveckla alternativ till
urea och att åtgärder vidtas för att samla upp den mängd som används vid
avisning.

Den ökande flygtrafiken vid Arlanda har kraftigt ökat bullret över ett stort
område. Tidigare var flygbullret uthärdligt genom att det alltid uppstod en
stunds tystnad efter varje plan som startade och landade. Idag förekommer
ingen sådan tystnad. Då det ena planet passerat följer nästa. Bullret har blivit
kontinuerligt. Uthärdighetsgränsen har passerats för många människor.

Nya flygplanstyper kommer att alstra betydligt mindre buller. Risken är
dock stor att denna bullerminskning äts upp av den ökande flygtrafiken.

Arlanda har aldrig koncessionsnämndsprövats, vilket är anmärkningsvärt.
Naturvårdsverket har avvisat propåer om prövning från miljö-och hälsoskyddsnämnden
i Sigtuna. Först nu då den tredje landningsbanan ska
anläggas kommer en miljöprövning att ske. Det är då viktigt att miljökonsekvensbeskrivningar
görs, med olika alternativa lösningar och att bullernormer
framtas.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen begär hos regeringen att den verkar för att
miljöavgifter införs även på utrikesflyget,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om krav på utsläppsbegränsningar vid anskaffning av nya
flygplan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om krav på kompletterande reningsutrustning på befintliga
flygplan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts angående omhändertagande av glykol,

Mot. 1988/89
Jo955

11

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som Mot. 1988/89
anförts om insamling och utvecklande av alternativ till urea som Jo955
avisningsmedel på landningsbanor,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till bullernormer för
Arlanda flygplats.

Stockholm i januari 1989

Karl Erik Olsson (c)

Lennart Brunander (c)

Karin Starrin (c)

Stina Gustavsson (c)

Sven-Olof Petersson (c)

Marianne Jönsson (c)

Göran Engström (c)

Birgitta Hambraeus (c)

12