Motion till riksdagen
1988/89 :Jo952
av Martin Olsson m.fl. (c)
Anslaget till kalkning i Norrland
Försurningen är ett av våra allra svåraste miljöhot. Det är därför mycket
anmärkningsvärt att regeringen i årets budgetproposition inte föreslagit
någon reell ökning av anslag för kalkning av sjöar och vattendrag, trots att
naturvårdsverket begärt ökat anslag och behoven är synnerligen stora enligt
länsstyrelsernas beräkningar och de bedömningar som gjorts i arbetet med
kartläggning av ytvattenförsurningen i Norrlands inland och fjälltrakter i det
s.k. FLINK-projektet.
Mot bakgrund av att nödvändiga åtgärder inte ytterligare försenas föreslår
vi att riksdagen för kalkningsprojekt m.m. anslår 50 milj. kr. utöver
regeringens förslag som vad gäller denna del av anslaget endast innebär en
ökning från 103,8 milj. kr. till 105 milj. kr.
Under punkten B 5 i bilaga 16 till budgetpropositionen anvisas medel för
åtgärder mot luftföroreningar och försurning. Huvuddelen av de anvisade
medlen används för statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag.
Dessutom finansieras bl.a. viss forskning och övervakning från anslaget.
Naturvårdsverket utarbetade under år 1987 en aktionsplan mot luftföroreningar
och försurning i samarbete med övriga berörda myndigheter. Denna
plan - Aktionsplan ’87 mot luftföroreningar och försurning - låg till grund för
riksdagens beslut våren 1988 i denna del om miljöpolitiken. För kalkningsprojekt
inkl. länsplanering beräknades i planen ett belopp av 110 milj. kr. för
budgetåret 1988/89.
I aktionsplan ’87 föreslogs en fortsatt successiv utbyggnad av kalkningsverksamheten.
När länsstyrelserna våren 1988 ansökte om medel för
kalkningsprojekt redovisade de en kraftigt ökad efterfrågan jämfört med
tidigare planer. För 1988/89 begärdes av naturvårdsverket därför 150,5 milj.
kr. för kalkningsinsatser. Endast 103,8 milj. kr. anvisades dock. Det
medförde att Norrlandslänen beviljades endast medel motsvarande en
tredjedel av vad de begärt och länen i södra och mellersta Sverige hälften av
vad de begärt för önskade nysatsningar. För omkalkningar som haft högsta
prioritet beviljades medel fullt ut.
För budgetåret 1989/90 har naturvårdsverket begärt 130 milj. kr. för delen
kalkningsprojekt inkl. länsplanering under anslagsposten B 5. I budgetpropositionen
föreslås dock en uppräckning endast med 2 milj. för hela
anslagspunkten vilken beräknas ge 105 milj. kr., alltså nästan ingen höjning
alls, för kalkningsprojekt m.m.
Redan fördelningen av medel för innevarande budgetår innebar alltså en
mycket stor nedskärning av begärda medel för nykalkning i Norrland.
Naturvårdsverket har beräknat att 80 % av tillgängliga medel under
kommande budgetår - om riksdagen beslutar enligt regeringens förslag kommer
att tas i anspråk för omkalkningar. Det innebär att utrymmet för nya
kalkningsprojekt totalt kommer att uppgå till endast ca 20 milj. kr. för hela
landet, vilket motsvarar den summa som bantades bort från Norrlandslänen
under innevarande budgetår.
Behovet av prioriterade nykalkningar i Norrlandslänen för budgetåret
1989/90 har av dessa beräknats till ca 41 milj. kr., varav 8 milj. kr. till speciella
pilotprojekt med ny kalkningsteknik i Norrlands inland och fjälltrakter.
Övriga projekt har funnits med i länens långsiktiga planering och är i
huvudsak koncentrerade till kustregionen i de sydligaste Norrlandslänen.
Flera av projekten rör våtmarkskalkning av riksintressanta vattensystem där
ytterligare försening med insatserna kan få förödande konsekvenser.
Inom arbetet med kartläggningen av ytvattenförsurningen i Norrlands
inland och fjälltrakter i det s.k. FLINK-projektet görs följande bedömningar
av medelsbehovet för 1989/90:
1. In ven tering och planering
Inventering av vattendrag i syfte att kartlägga försurningens omfattning och
effekter i Norrland och att skapa underlag för prioriteringar av kalkningsinsatser.
Detta är ett grundläggande arbete som måste komma igång under
budgetåret 1989/90. Kostnaderna för detta arbete beräknas till 4 milj. kr. för
budgetåret 1989/90.
2. Pilotprojekt
De speciella förutsättningar med snösmältningen som råder i inland och
fjälltrakter ställer stora krav på kalkningsteknik och kalkningsstrategier. Ett
antal försöksprojekt är av särskild stor vikt att komma igång med under
budgetåret 1989/90. Projekten är av avgörande betydelse när det gäller
kalkningsteknik och framtida åtgärder mot försurning i inland och fjälltrakter.
Kostnaden för dessa pilotprojekt beräknas till 8 milj. kr. för budgetåret
1989/90.
I budgetpropositionen (bilaga 16, sid 34) framhåller miljö- och energiministern
att ”den fortgående försurningen av mark och vatten kräver enligt
min mening ökade insatser” men att ”ett ställningstagande till förstärkta
åtgärder i inre Norrland bör dock anstå, till dess utredningen om försurningssituationen
där har hunnit utvärderas”. Med denna motivering föreslås alltså
nästan ingen uppräkning av anslaget. Vi anser att en försening av möjligheterna
att komma igång med kalkningsverksamheten i inland och fjälltrakter
ända till budgetåret 1990/91, vilket synes vara regeringens ståndpunkt,
kommer att få allvarliga konsekvenser då man redan nu är sent ute med
erforderliga åtgärder.
Sammanlagt anses det finnas ett akut behov av nykalkning och inventeringar
i Norrland på 45 milj. kr. Det anslag för detta ändamål som regeringen
föreslår är alltså alldeles för lågt och riksdagen bör enligt vår mening besluta
om en erforderlig höjning jämfört med regeringsförslaget. Hur stor ökningen
Mot. 1988/89
Jo952
4
av anslaget som fordras kan självklart diskuteras, men mot bakgrund av
vikten av att förseningar undviks, och eftersom åtgärder mot försurning
måste vara ett prioriterat område, vill vi föreslå att anslaget B 5 Åtgärder mot
luftföroreningar och försurning räknas upp med 50 milj. kr. jämfört med
regeringens förslag. Höjningen skulle oavkortat gå till delanslaget kalkningsprojekt
inkl. länsplanering, så att behovet av kalkning och inventeringar
m.m. kan tillgodoses.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen till Åtgärder mot luftföroreningar och försurning för
budgetåret 1989/90 anslår 50 000 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit eller således 215 000 000 kr.
Stockholm den 25 januari 1989
Martin Olsson (c)
Stina Eliasson (c) Karin Israelsson (c)
Görel Thurdin (c) Börje Hörnlund (c)
Mot. 1988/89
Jo952
5