Motion till riksdagen
1988/89:Jo882
avAndersCastbergerm.fi.
Västsveriges vattenmiljöproblem
Västervattnens betydelse
Västsverige har i Vänern en unik resurs på flera områden. Den kölbundna
fraktfarten är av stor betydelse. Fritidsbåtstrafiken är betydande och med
inslag från främmande länder. Vänern är också vattentäkt för flera kommuner.
Över 700 000 människor får sitt vattenbehov täckt via uttag i Göta älv
och Vänern. Vänern utgör med till- och avflöden en stor och redan reglerad
elkraftstillgång. Vänern är ett så stort vatten att sjön tillsammans med Göta
älv är en betydande miljöfaktor ur klimatologisk synpunkt. Vattensystemet
utgör vidare grund för många djurarters liv och fortbestånd.
Via Göta älv och Norde älv står Vänern i förbindelse med Västerhavet,
främst Skagerack. Västerhavet utsätts för kraftig miljöpåverkan dels utifrån
genom andra länders miljöutsläpp, genom fartygsdumpning och nedskräpning.
dels från vårt eget land genom kvävenedfall och urlakning ur jordar
liksom ej fullt tillfredsställande renat avloppsutsläpp.
Dessa Västervatten är av stor betydelse såväl när det gäller ekologin som
människors verksamheter och livsbetingelser.
Fartygstrafik
Fartygstrafiken på Vänern och i Göta älv betyder mycket för näringslivet och
sysselsättningen samt den strukturella servicen. Mellan 15 och 20 större
fartyg i klassen 3 000-4 000 ton passerar per dygn. Inom en snar framtid
kommer också en ny typ av fartyg att sättas in som del av en ny
transportstruktur för skogsindustrins export. Alternativfrakt per landsväg
skulle innebära ca 500 långtradare per dygn. Fartygstrafiken är alltså också
av betydelse för miljö och trafiksäkerhet.
Vattenintag
Vattenintaget försörjer en betydande del av befolkningen i Västsverige.
Konsekvenserna blir stora vid hinder för vattenförsörjningen. Under julhelgen
1988 fick Göteborg stänga sitt vattenintag, varvid reservvattentäkter
användes. Dessa sjöars vattennivå sjönk på kort tid med över 1,5 meter.
10
Hot mot inlandsvattnen
Hoten mot inlandsvattnen beror till stor del på att de också är recipienter.
Reningsverk och annan utrustning skall säkerställa att inga giftutsläpp sker.
Detta gäller från såväl flera mycket stora tätorter som industriverksamhet.
Kring vattnen ligger några av Sveriges absolut största industrikoncentrationer.
Dessa råkar också vara de mest miljöstörande.
Olyckor och tillbud sker relativt ofta. Länsstyrelsernas miljövårdsenheter
får larm med jämna mellanrum. Kontinuerlig mätning vid några mätstationer
sker också genom vattenvårdsförbunds försorg. Vid olyckor och tillbud sker
allvarliga utsläpp. Utsläpp av cyanid, färgmedel, destillat av tungmetaller
och andra gifter är förekommande. Skyddsbassänger förslår inte alltid.
Utsläpp har också förekommit från fabriker som haft sådan föroreningsnivå
att de inte klarat ens koncessionsnämndsfastställda nivåer efter flera år,
utan tvingats avveckla verksamheten. Till detta kommer vattenutsläpp från
klorblekerier i Skoghall och Gruvön, fiberrikt vatten från Holmens bruk i
Vargön och Lilla Edets (Mölnlyckes) fabriker, Ryaverkens smutsvattenutsläpp
om över 8 miljarder liter årligen, utsläpp av höghaltiga gifter från EKA
i Bohus, liksom rena läckage. Under 1988 läckte således 60 000 ton tjockolja
ut från landstingets anläggningar i Vänersborg.
Trots dessa allvarliga hot planeras Vänern och Göta älv få ökad betydelse
som vattentäkter för dricksvatten. Således har såväl Uddevalla som Stenungsunds
kommuner behov och planer som avser vattenavledning från dessa
inlandsvatten.
Västervattnen måste räddas
Lokala initiativ liksom regionala inom ramen för projektet ”Rädda Västervattnen”
har tagits. Länsstyrelser och landsting har kontaktats i syfte att
inleda ett aktivt arbete i samråd med olika intresseorganisationer, enskilda
föreningar och politiska partier. En första konferens planeras i mars 1989.
I samband med behandlingen av olika miljöförslag våren 1988 i riksdagen,
framgick att flera av de frågor och problem som här beskrivits inte fått en
behandling av myndigheterna som på ett verksamt sätt skulle kunna bidra till
att problemen kunde lösas.
Då flera myndigheter är ansvariga och då det för området saknas konkreta
planer vid katastrofhändelser på detta område, bör planer utarbetas, och en
utredning snarast tillsättas med uppdrag att lägga fram förslag till erforderliga
lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder inom ramen för dagens
lagstiftning. Ett sådant utredningsuppdrag står inte på något sätt i motsatsställning
till utarbetandet av aktionsplaner för sjöar och vattendrag. Tvärtom
kommer det för Västervattnen att ytterligare förstärka möjligheterna till
insatser och samordnade åtgärder.
Hemställan
Mot bakgrund av ovanstående hemställer vi
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Västervattnens betydelse som dricksvattentäkt
för en betydande del av Västsveriges befolkning,
Mot. 1988/89
Jo882
11
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om allvaret och omfattningen av utsläpp, även som
resultat av olyckor och tillbud,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av lagstiftnings- och administrativa
åtgärder,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en utredning inom ramen för
projektet ”Rädda Västervattnen”.
Stockholm den 25 januari 1989
Anders Castberger (fp)
Kenth Skårvik (fp)
Erling Bager (fp)
Isa Halvarsson (fp)
Elver Jonsson (fp)
Leif Olsson (fp)
Bengt Rosén (fp)
Mot. 1988/89
Jo882
12