Motion till riksdagen
1988/89:Jo877

av Sigge Godin och Elver Jonsson (båda fp)
Dispens från behörighet för äldre kylmontörer

Mot.

1988/89

Jo877-885

Statens naturvårdsverks regler (SNFS 1988:3 MS 10) enligt regeringens
förordning om CFC och hålön m.m. (SFS 1988:1063) innebär mycket stora
svårigheter för de mindre företagen som arbetar med service och reparationer
inom kyl- och värmepumpbranschen.

De krav på särskilt tillstånd/behörighet som är avsedda att börja gälla
fr.o.m. 1 juli 1989 innehåller specifika krav på teoretisk kompetens. Kraven
är överdrivna och fyller inte sitt syfte att förhindra och begränsa utsläppen av
SFC-köldmedier. De höga krav som ställts på den enskildes teoretiska
kompetens är inte relevant när det gäller service och reparationer eller
förordningens krav på administrativa rutiner.

Den som varit yrkesverksam i kylbranschen i kanske 30 år och är 55-60 år
har sådana praktiska kunskaper som väl motsvarar kraven på att kunna ta
hand om CFC-köldmedier. Att beskära deras möjligheter att bedriva ett
seriöst företag fram till sin pensionering kan inte avgöras av huruvida de har
eller inte har kunskaper från tekniskt gymnasium.

Kylbranschen består till 75 % av mindre företag med färre än 10-15
anställda, därutöver finns ett litet antal stora företag. I det regelverk som
naturvårdsverket skapat har mycket liten hänsyn tagits till de små företagen.

I främst Norrland är endast små företag verksamma. Med nuvarande regler
är risken uppenbar att många av dessa företag slås ut. Det kan inte vara ett
samhällsintresse att all den erfarenhet och kunskap som dessa företagare
besitter skall spolieras. Därtill kommer den brist på kompetens som därmed
uppstår i den svenska glesbygden.

Principen att införa ett särskilt tillstånd/behörighet är bra och välkomnas
av hela kylbranschen. Men kraven på särskilt de egenföretagare som fyllt 55
år, och har lång dokumenterad branschkunskap, måste regleras. Det bör
kunna ges dispens från behörighetskraven och den teoretiska utbildningen på
teknisk gymnasienivå.

Naturvårdsverkets tillämpningar av kungörelsen har också fått en konkurrensbegränsande
effekt. Stora företag skall kunna få ”central” behörighet
gällande för hela landet. De stora företagens initialkostnader i form av
utbildning etc. för erhållande av en behörighet kan slås ut på ett stort antal
montörer. Ett fåmansföretags kostnader, vilka kan uppgå till 30 000 kr.
måste slås ut på en eller några få montörer. Kostnadsskillnaderna är
uppenbara.

Naturvårdsverket har nyligen meddelat att de under de två första åren
kommer att ta ut en avgift av 6 000 kr. per år för behörighet och därefter 1

1 Riksdagen 1988/89.3 sami. NrJo877-885

Mot. 1988/89
Jo877

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen framförts om ändrade regler för företagare över 55 år i
kylbranschen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kungörelsens konkurrensbegränsande effekt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen framförts om samråd med de små företagens branschorganisation
beträffande regelverkets utformning.

Stockholm den 25 januari 1989

Sigge Godin (fp) Elver Jonsson (fp)

förväntas avgiften bli 3 000 kr. per år. Det kan inte vara rimligt att ett litet
enmansföreteag i glesbygden skall belastas med en sådan avgift.

Innan de nya reglerna träder i kraft den 1 juli 1989 är det av utomordentlig
vikt att se över regelsystemet så att det inte missgynnar eller tvingar äldre
erfarna företagare att avveckla sitt företag. Om detta sker kommer Sverige
inte att kunna nå upp till målsättningen att vara en föregångare i världen när
det gäller att reducera utsläppen av CFC/HCFC-köldmedier i atmosfären.

De mindre företagens branschorganisation har en rad olika förslag till hur
man kan lösa behörighets- och tillståndsfrågor även för de äldre erfarna
företagarna. Det är branschens mening att klara de målsättningar som satts
upp. Naturvårdsverket har uppenbarligen endast haft kontakter med de
stora företagen vid utformningen av gällande regler.

Regeringen bör ge naturvårdsverket i uppdrag att se över regelverket så att
inte en stor del av den kompetenta servicekåren i kylbranschen slås ut.

2