Motion till riksdagen
1988/89:Jo872

av Karl Erik Olsson m.fl. (c)
Klorerade lösningsmedel

Sammanfattning

Klorerade lösningsmedel är ämnen som har flera miljöfarliga egenskaper.
Flera av dem är cancerframkallande. De förekommer i konsumentprodukter
och inom industrin. Användningsområdena ökar ständigt i antal.

För att undvika nya miljöproblem föreslår vi att ett samlat grepp tas på
användningen av kolväten. Regeringen måste ta initiativ till en avveckling av
klorerade lösningsmedel och ställa krav på övergång till miljövänligare
alternativ.

Allmänt

Ett lösningsmedel är, som namnet anger, något som löser andra ämnen. Det
kan vara att lösa smuts, färg eller olika kemikalier i industriprocesser. Det
vanligaste lösningsmedlet är vatten.

Under de senaste årtiondena har de s.k. organiska lösningsmedlen kraftigt
ökat i användning. De har en lång rad hälsovådliga och miljöskadliga
egenskaper.

Inom ett stort antal industriella processer och i färdiga produkter används
organiska lösningsmedel. De återfinns i t.ex. rengöringsmedel, färger, lim
och bläck. De fungerar som s.k. hjälpkemikalier i många olika kemiska
industriprocesser.

Halogenerade lösningsmedel

Mångå av de mest hälso- och miljöfarliga lösningsmedlen är halogenerade
(=innehåller klor, brom, fluor och/eller jod). I denna grupp återfinns t.ex.
freoner (CFC, de har även ett flertal andra användningsområden), tri- och
perkloretylen.

De klorerade lösningsmedlen har på grund av sina hälsoeffekter utsatts för
reglering och kontroll i arbetsmiljön.

Freoner är ett av de få fallen där restriktioner införts p.g.a. miljöpåverkan.
I början på 70-talet upptäcktes att freoner skadade ozonlagret. Det ledde till
att användning av freoner som drivgas i sprayflaskor förbjöds 1977. Sedan
dess har användningen inom andra områden (däribland användningen som
lösningsmedel) kraftigt ökat! Våren 1988, elva år senare, beslöt riksdagen
om totalförbud av freoner från 1994.

Trikloretylen, perkloretylen och koltetraklorid som alla är cancerframkal

lande är reglerade i arbetsmiljön. De byts nu ut mot lösningsmedel, som
antas vara mindre skadliga för människan. Exempel på kortsiktigt tänkande
är fallet med kemtvättar. Koltetraklorid byts ut mot perkloretylen som i sin
tur byts ut mot freoner och trikloretan. Ett långsiktigt tänkande och en
helhetsöversikt över miljöeffekterna saknas vid val av ersättningsprodukter
för de hälso- och miljöfarliga halogenerade lösningsmedlen.

Användning

Trikloretan (metylkloroform) började användas kommersiellt under 60-talet
som ersättare för trikloretylen. Den används bland annat som avfettningsmedel
och i färg, bläck, ytbeläggningar och i bindemedel.

De största användarna är grafisk-, kemisk-, verkstads-, elektronik- samt
fotoindustrin. Trikloretan ingår dessutom i en rad vanliga produkter som
t.ex. Tippex, tuschpennor och lim.

Förbrukning

Det är svårt att uppskatta mängden som förbrukas p.g.a. att trikloretan ingår
i många olika blandningar av kemiska produkter. Kemikalieinspektionens
register anger en årsförbrukning av mellan 9 300 och 36 000 ton. Idag
importeras all trikloretan som används i Sverige.

Trots att åtgärder vidtagits i Sverige för att minska användningen av trioch
perkloretylen så fortsätter de att öka. Det kan förklaras med att det
uppstår nya användningsområden. Allt tyder på att trikloretan kommer att
ersätta trikloretylen. Det innebär att trikloretan kommer att öka kraftigt in
på 90-talet.

De flesta klorerade föreningar är tillräckligt stabila för att helt eller delvis
kunna transporteras upp i luftlagren för att slutligen ”äta upp ozonet”.

Trikloretan har en slags dubbelverkan. Vid marknivå reagerar 85 procent
av allt trikloretan som släpps ut (förbrukas) och bildar nya giftiga föreningar.
De resterande 15 procenten förstör ozonlagret.

Om förbrukningen av trikloretan fortsätter öka i samma takt som idag
kommer ozonskiktet att fortsätta tunnas ut trots globala freonrestriktioner.

Världsproduktionen är idag minst 1,5 miljoner ton per år men användningen
ökar kraftigt. Under de senaste 10 åren har användningen av trikloretan
ökat med 15 % per år och den förväntas fortsätta öka i samma takt.

Tillsammans med diklormetan är trikloretan den mest använda ersättaren
när man skall ersätta de allra mest hälsofarliga lösningsmedlen.

Hälsoeffekter

Det finns få toxikologiska undersökningar gjorda på trikloretan. Djurförsök
på gnagare har gett skador på lever och njure efter att de utsatts för relativt
stora doser. Trikloretan kan passera moderkakan till fostret. Vilka effekter
det kan ha är det ingen som vet. En del rapporter påstår att trikloretan inte är
cancerframkallande medan andra rapporter underkänner de slutsatser som
dragits. Således är det ingen som vet.

Hos människan kan inandning eller förtäring ge huvudvärk, nedsatt

Mot. 1988/89

Jo872

6

reaktionstid, yrsel, illamående, kräkningar och vid höga halter medvetslöshet,
blodtryckssänkning och andningsförlamning.

Vid upphettning kan giftiga och frätande gaser bildas.

Ozonhotet

Alla organiska klorföreningar har en potential att bryta ner ozonlagret. Det
är alltså inte bara de s.k. freonerna som är skadliga för ozonlagret.

Alternativ och reduktion

Det har länge skett en ohämmad användning av klorerade lösningsmedel.
Även enkla åtgärder som förbättrad förvaring kan minska lösningsmedelsförbrukningen.
Exempel på enkla åtgärder är att använda täckta tunnor och
central för rengöring. Ett företag har t.ex. minskat förbrukningen av
trikloretan med 20 % bara genom att sätta in tunnor med fästade lock vilket
förhindrar avdunstning.

Klorerade lösningsmedel kan i flertal fall direkt bytas ut mot vatten.
Vatten har visat sig vara en bra ersättning för trikloretylen för avfettning och i
fäger och bläck. Exempel på onödig användning är trikloretan baserad
Tippex. Idag finns det ersättningsprodukter som är vattenbaserade.

Det finns flera företag som övergått till tvätt med vatten. Ett sådant
exempel är SKF, som börjat tvätta kullager med vatten istället för trikloretylen.

Ett annat företag har genom mer effektiv hantering och genom användning
av alternativ kunnat minska sin användning av trikloretan med hela 70
procent. Företaget sparade därigenom 100 000 kronor om året tack vare
dessa förändringar.

Ställs tillräckligt hårda krav kommer bra alternativ att utvecklas snabbt.

En minskad användning av klorerade lösningsmedel får som konsekvens
att mängden miljöfarligt avfall minskar samtidigt som arbetsmiljön blir
bättre.

Lösningsmedel är en grupp kemikalier som har många negativa hälso- och
miljöeffekter. All användning är lika med miljöfarligt utsläpp och avfall. Det
borde därför vara självklart för naturvårdsverket och kemikalieinspektionen
att ha en god kontroll av all lösningsmedelsanvändning. Det är därför
skrämmande att notera att kontrollen saknas och att det inte ens går att få
fram relevanta förbrukningssiffror för de farligaste klorerade lösningsmedlen.

Lösningsmedelsanvändningen måste omgående bringas under kontroll.
Företagen måste tvingas att redogöra för användningen och var allt tar
vägen. Alla halogenerade lösningsmedel måste bytas ut mot miljövänliga
alernativ, i vissa fall är det så enkelt som att byta ut det mot vatten.

Vi har inte råd att vänta på så livshotande skador på vår natur som
ozonhotet utgör utan vi måste handla innan skador uppstår.

Mot.

Jo872

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en awecklingsplan för klorerade
lösningsmedel i enlighet med motionen.

Stockholm den 25 januari 1989

Karl Erik Olsson (c)

Lennart Brunander (c) Karin Starrin (c)

Stina Gustavsson (c) Sven-Olof Petersson (c)

Marianne Jönsson (c) Göran Engström (c)

Birgitta Hambraeus (c)

Mot. 1988/89

Jo872

8