Motion till riksdagen
1988/89:Jo866

av Åsa Domeij och Roy Ottosson (båda mp)
Avfall och återvinning

Avfallsproblemen är en del av baksidan av vårt konsumtionssamhälle. De
enorma avfallsmängderna orsakar både miljöproblem och misshushållning
med naturresurser. Kommunerna har på senare tid försökt klara avfallsproblemen
genom att satsa på sopförbränning. Detta sätt att angripa problemet
är ett klart misslyckande. Sopförbränning innebär miljöproblem med utsläpp
av t.ex. tungmetaller och s.k. dioxiner samtidigt som resurser förstörs som
hade kunnat återvinnas med en annan typ av sophantering. Visserligen kan
utsläppen av dioxiner och tungmetaller minskas med hjälp av rökgaskondensering,
men då uppkommer istället problemet med vad man skall göra av
kondensatet. Vi anser att sopförbränningen i kommunerna skall avvecklas
inom en treårsperiod.

Det viktigaste sättet att angripa avfallsproblemet är att minska mängden
avfall och ändra avfallets sammansättning så att miljöriskerna minskar och
möjligheterna till effektiv återvinning ökar. Den totala mängden avfall bör
halveras inom en tioårsperiod. Ett viktigt led i arbetet att minska mängden
avfall är att drastiskt minska användningen av engångsförpackningar.

Återvinningslag

Miljöpartiet de grönas skattepolitik med sänkt skatt på arbete och hög skatt
på energi och råvaror gör återvinning, återanvändning och reparation
lönsammare. Men det räcker inte för att inom den närmaste tiden komma till
rätta med problemet. Därför föreslår vi att det stiftas en ny återvinningslag.
Lagen skall kräva att tillverkare och importörer av varor skall upprätta en
livscykelspecifikation som skall redogöra för hur varan kan återvinnas eller
återanvändas.

För att klara en effektiv insamling av returförpackningar kan pantsystem
och standardiserade typer av t.ex. glasflaskor och burkar användas. För
returförpackningar skall en insamlingsgrad på minst 90 % eftersträvas.

Eftersom de s.k. freonerna är ett allvarligt hot mot ozonskiktet skall
kommunerna, t.ex. i den föreslagna återvinningslagen, åläggas att organisera
återvinning av freoner från gamla kylskåp, frysar, värmepumpar och
kylanläggningar.

Skatt på engångsförpackningar

För att få en snabb minskning av användningen av engångsförpackningar och
andra engångsartiklar skall en förpackningsskatt införas. Skatten bör
differentieras med hänsyn till de miljöproblem som varje produkt orsakar.

1* Riksdagen 1988/89. 3sami. NrJo865 - 870

Källsortering av sopor

Kommunerna skall ges övergripande riktlinjer och åläggas att införa
långtgående sortering av sopor vid källan. De skall också själva ta initiativ till
återvinning av de källsorterade soporna i de fall där privata företag inte är
intresserade. Sortering av sopor vid källan skall ha påbörjats senast den 1/1
1990 i samtliga kommuner. Ett sätt att stimulera genomförandet av
källsortering är att införa ett statligt stimulansbidrag som kan grundas på
t.ex. antal nya hushåll med källsortering. Stimulansbidraget kan finansieras
via en avgift på osorterade sopor som kommunerna betalar in till staten.

Vid om-, ny- och tillbyggnad av bostäder skall soprummen planeras så att
källsortering underlättas.

Matavfall skall i första hand användas i rötningsprocess för att utvinna
metangas och i andra hand komposteras. Restprodukterna kan sedan
återföras till jordbruket.

Plaster - behöver utredas

Ett stort problem i avfallshanteringen är plasterna. Eftersom det finns så
många olika slags plaster och många plastprodukter dessutom inte är
enhetliga är det svårt att kunna klara en effektiv återvinning. Vi anser att det
bör tillsättas en expertutredning som arbetar fram förslag till hur man kan
begränsa antalet plaster och hur återvinningen av plaster kan förbättras.
Redan nu kan plastprodukter märkas med plastsort så att konsumenterna får
information om vad de köper.

Mottagning av miljöfarligt avfall

Kommunerna är ansvariga för avfallshanteringen inklusive omhändertagandet
av miljöfarligt avfall. Trots detta är det många gånger svårt för
allmänheten att veta vad man skall göra med det miljöfarliga avfallet och vad
det är som räknas som miljöfarligt avfall. Vi föreslår därför att kommunerna
skall informera om vad sorn räknas som miljöfarligt avfall och att de inrättar
speciella, lättillgängliga mottagningsstationer för miljöfarligt avfall eller
hämtar avfallet direkt från hushållen.

Miljöfarliga batterier m.m.

Batterier som innehåller tungmetaller som kvicksilver och kadmium utgör ett
stort miljöproblem. Det effektivaste sättet är att helt enkelt att istället
använda batterier som är mindre miljöfarliga. Vi föreslår därför att batterier
med höga halter av tungmetaller förbjuds. Så länge inte batterier som är helt
fria från tungmetaller finns, skall bara batterier med låga halter av
tungmetaller tillåtas och dessa skall dessutom beläggas med pant. Bilbatterier
(blyackumulatorer) som innehåller stora mängder bly bör också beläggas
med pant på motsvarande sätt.

Lysrör och liknande som innehåller kvicksilver skall beläggas med höga
panter för att underlätta insamlingen av uttjänta produkter och möjliggöra
återvinning.

Mot. 1988/89

J0866

4

Klorhaltiga förpackningar

Förpackningar som innehåller betydande mängder klor t.ex. PVC utgör en
helt onödig miljörisk och skall förbjudas.

Miljömärkning

Vi anser att en positiv miljömärkning av varor skall införas med högt ställda
krav både när det gäller produktionsprocessen, användning av varan och
krav på återvinning. I miljökraven skall också resursförbrukning ingå.
Konsumentverket, och inte en partssammansatt grupp, skall ha ansvaret för
miljömärkningen. Verket skall inte bara behandla ansökningar från företag
som vill ha sina produkter miljömärkta, utan också ta egna initiativ till
märkning av produkter. Konsumentverket skall samråda med miljöorganisationer
och ideella konsumentorganisationer t.ex. genom att tillsätta en
referensgrupp. En del miljö- och ideella konsumentorganisationer skall ges
vetorätt, dvs. de skall kunna förhindra miljömärkning om de anser att kraven
inte är uppfyllda.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att avfallsmängderna måste minska.

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny återvinningslag
med krav på livscykelspecifikationer i enlighet med vad som
anförts i motionen,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skatt på
engångsartiklar bör införas i enlighet med vad som anförts i
motionen.1]

3. att riksdagen av regeringen begär att kommunerna ges riktlinjer
och ålägges att införa långtgående sortering vid källan i enlighet med
vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
stimulansbidrag till kommunerna för källsortering bör införas och
finansieras via en avgift på källsorterade sopor i enlighet med vad som
anförts i motionen.

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
verksamheten med sortering av sopor vid källan bör ha påbörjats
senast den 1 januari 1990 i samtliga kommuner,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om krav att kommunerna själva tar initiativ till
återvinning av källsorterade sopor i de fall där inte privata företag är
intresserade,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avveckling av sopförbränningen inom tre år.

Mot. 1988/89

J0866

5

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om krav på kommunerna att inrätta mottagningsstationer
för miljöfarligt avfall eller att hämta avfallet från hushållen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillvaratagande av matavfall genom rötning eller
kompostering,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om soprummens utformning för att underlätta
källsortering av sopor,2]

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
batterier som innehåller miljöfarliga metaller bör beläggas med hög
pant i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
miljömärkning enligt vad som anförts i motionen bör införas,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
batterier som innehåller höga halter av miljöfarliga metaller bör
förbjudas senast den 1 juli 1990,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lysrör
och liknande produkter som innehåller kvicksilver bör beläggas med
pant,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om freon från gamla kylskåp och värmepumpar,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts när det gäller en expertutredning om plaster,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
plastprodukter bör förses med märkning som anger plastsort,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
klorhaltiga förpackningar, t.ex. innehållande PVC, bör förbjudas.

Stockholm den 23 januari 1989

Åsa Domeij (mp) Roy Ottosson (mp)

Mot. 1988/89

J0866

1 1988/89:Sk677

2 1988/89:Bo539