Motion till riksdagen
1988/89:Jo861

av Siw Persson m.fl.(fp)
Miljön i Skåne

Mot.

1988/89

Jo861-864

Genom en aktiv miljöpolitik vill vi som representerar folkpartiet i Skåne
skapa ett mänskligare samhälle. Alla människor måste garanteras rätten till
hälsosam miljö och naturupplevelser. Rent vatten, ren luft, frihet från buller
och gifter i hem och på arbetsplatser, glädjen att få njuta av oförstörd natur är
självklara delar i en god livsmiljö. En bättre miljö innebär också i sig en
förbättrad livskvalitet.

Folkpartiet har som obundet idéparti, utan direkt anknytning till fackförenings-
industri eller lantbruksintressen, särskilda förutsättningar att driva en
aktiv och ambitiös miljöpolitik.

Marknadsekonomin underlättar denna målsättning, därför att den lättare
än något annat system kan förses med effektiva styrmedel som t.ex.
miljöavgifter. Vad gäller krav på införande av miljöavgifter hänvisar vi till
vad som utvecklas i folkpartiets partimotioner på miljöområdet.

Det hittillsvarande miljöarbetet har i betydande utsträckning varit inriktat
på sanering och reparation, dvs att rätta till tidigare försummelser. Detta
arbete är långt ifrån avslutat. Efter hand måste miljöarbetet i högre grad
inriktas på förebyggande åtgärder. Det gäller att bättre anpassa samhälle,
levnadsmönster och produktion till de ekologiska villkor som styr naturens
fortlevnad.

Från natur- och miljösynpunkt intar det skånska landskapet en särställning
i landet. Det har unika naturtyper och art- och individrik fauna och flora.
Moderniseringen av brukningsmetoderna inom jord- och skogsbruk har
emellertid medfört en landskapsomvandling som idag innebär ett hot mot
många växt- och djurarter. Metoderna är också hot mot de sista resterna av
det äldre odlingslandskapet. Särskilt påtagliga är effekterna av granplantering
och av att slåtterbruket upphör. Där det förr fanns alléer, dungar och
vattensamlingar finns idag bara ett jordbrukslandskap. För att kunna skydda
de aktuella markerna behövs resurser för nödvändiga stödåtgärder.

Vi anser därför att det bör ges ökade möjligheter till s.k. arealbidrag till
lantbrukare som bibehåller värdefulla delar av odlingslandskapet för naturvård,
friluftsliv och turism. Det befintliga trädbeståndet måste värnas och
nyplantering måste ske kontinuerligt.

Reformera skogsvårdslagen

En ny skogsvårdslag bör i första hand syfta till att värna en långsiktig
hushållning med skogen som naturresurs. Utgångspunkten ska vara den

1 Riksdagen 1988189.3 sami. NrJo861-864

enskilde skogsägarens rätt och ansvar att bruka sin skog. Skogsägaren ska
dock vara skyldig att ta hänsyn till naturvårdens intressen i skogsbruket och
att skydda skogens förmåga att ge en hög och uthållig avkastning. Ädellövslagen
måste revideras eftersom den idag har en sådan utformning att den
tillåter att allt för stora ingrepp i skogarna får ske. Vad övrigt gäller krav på
reformering av skogsvårdslagen hänvisar vi till vad som anföres i folkpartiets
partimotion om skogspolitiken.

; . - • .1

Naturvårdsplan

I naturvårdsplanerna behandlas naturområden som bör skyddas genom olika
former av naturvårdsförordnanden. Med nuvarande medelstilldelning kommer
genomförandet av naturvårdsplanen att sträcka sig över en alltför lång
tidsperiod.

Större resurser bör inom ramen för de medel som folkpartiet föreslår i sin
miljömotion avdelas för att i snabbare takt genomföra naturvårdsplanen.

Luftföroreningar

Skåne är genom sitt geografiska läge särskilt utsatt för luftföroreningar från
Danmark och från övriga Europa. Sålunda visade statistik från IVL i januari
1988 att Helsingborg har Sveriges sämsta luft. En uppskattning ger vid
handen att 80 % av föroreningarna är importerade.

Men även våra egna tätorter svarar för luftföroreningar. Det är därför
viktigt att alla möjligheter att begränsa utsläppen tas till vara.

Den samordning av mätningar och forskningsprojekt som kommit till
stånd i länet genom Skånes Luftvårdsförbund ser vi som ett steg i rätt
riktning.

Handlingsprogram

Den svenska regeringen bör uppdra åt naturvårdsverket att tillsammans med
Skånes Luftvårdsförbund utarbeta ett handlingsprogram mot luftföroreningarna
i regionen. Regeringen bör kräva att de danska myndigheterna
upprättar motsvarande program.

Handlingsprogrammet bör ange mål för hur mycket de inhemska utsläppen
i regionen bör reduceras med under den närmaste tioårsperioden.

Programmet bör innehålla konkreta åtgärder för att begränsa de totala
utsläppen i regionen. Exempel på åtgärder är: Järnvägsförbindelserna bör
elektrifieras. En övergång till kombitrafik på järnväg bör stimuleras.
Regionala hastighetsminskningar bör övervägas. Hårda miljökrav bör ställas
på färjetrafiken.

Vattenkvalitet

Vattnet är vårt viktigaste livsmedel. Trots detta finns det inga krav på att
vattenverk ska godkännas innan de får sättas igång.

Det finns många orsaker till att vattnet kan vara dåligt: Dåliga vattentäkter,
gamla och dåligt underhållna vattenverk, gamla ledningar, järn och
mangan som gör vattnet svart eller brunt samt asbest i många rör.

Mot. 1988/89

J086I

2

Ytvatten från sjöar kan innehålla många bakterier, särskilt på sommaren
när det är varmt. Även om man får bort de flesta bakterierna i reningsverket
kan vattnet innehålla ämnen som gör att det luktar och smakar illa, ett
”skönhetsfel” som är obehagligt utan att man blir sjuk.

Många vattenverk behöver rustas upp inte minst i Skåne. Det är ofta
brister i tillsyn och kontroll särskilt av små vattenverk. Många saknar
automatiskt larm för fel i driften. På en del håll tas alldeles för få prover på
vattnet.

Gamla ledningar är mycket vanligt särskilt i tätorterna. Med tiden blir det
avlagringar i rören, som är en utmärkt grogrund för bakterier och mikrosvampar.
På många håll kontrolleras varken ledningar eller vattenreservoarer.

Skogsskador

Skador på skogen till följd av luftföroreningar förekommer i större delen av
Skåne. Skadefrekvensen i norra Skånes skogar är alarmerande. De skånska
skogsmarkerna har under en 30-årsperiod blivit 10 gånger surare än tidigare.
De olika typer av skador som uppträder på träden i Skåne är identiska med de
som förekommer i mellaneuropeiska skogar.

Det är sedan länge känt att plantering av gran leder till en snabbare
försurning. Folkpartiet anser därför att det finns skäl att öka inslaget av
lövträd i barrskogsplanteringarna, både för att öka stomfastheten och minska
försurningen. Vi anser också att det finns skäl att generellt gynna lövskogen
på bekostnad av den i dagsläget ekonomiskt mer lönsamma barrskogen.
Varje åtgärd att minska markförsurningen bör prövas. Det överlägset bästa
sättet är naturligtvis att utsläppen av försurande ämnen radikalt minskas.

Kalkning av sjöar och marker

Kalkning av sjöar och vattendrag med statsbidrag har pågått sedan mitten av
1970-talet, till en början som försöksverksamhet, under de senaste fem åren
alltmer som en permanent verksamhet. Läget är idag det, att i stort sett alla
stora och värdefulla vatten har kalkats för att förhindra att biologiska värden
ska gå förlorade.

Allt eftersom forsknings- och undersökningsverksamheten pågått, har
alltfler exempel kommit fram som visar, att trots att vi efter kalkning har bra
ph- och alkalinitetsvärden, så har vi inte den ”normala” biologin. Det bör
därför göras försök med tillsats av selen i vissa vatten för jämförelse av
effekten.

Det är viktigt att man har biologin som utgångspunkt, både vid val av
kalkningsstrategi och inte minst vid bedömning av resultat.

Situationen i dag är den, att statsbidraget till kalkning är så stort att det är
svårt för länsstyrelserna att hitta lämpliga projekt för kalkning av sjöar och
vattendrag.

Vi anser det vara viktigt att biologiska undersökningar, av t.ex. fisk och
bottenfauna, rutinmässigt görs på strategiska lokaler före kalkning och
därefter med tre till fem års intervall. På så sätt kan man få veta om

Mot. 1988/89

J086I

3

1* Riksdagen 1988/89. 3 sami. NrJo861—864

kalkningen fått avsedd effekt eller om man måste justera kalkningsstrategin
vid de återkommande kalkningarna.

När det gäller åtgärder mot markförsurning och skogsskador bedriver
naturvårdsverket sedan 1983 en särskild försöksverksamhet. Syftet är att
pröva olika metoder och åtgärdsprogram. Försöksverksamheten bedrivs som
en forsknings- och utvecklingsverksamhet dvs. medel ges till olika projekt vid
universitet och högskolor som studerar effekter av olika åtgärder, bl.a.
skogskalkning. För att kunna få effekter av skogsmarkkalkning någorlunda
väl belysta krävs kontrollerade experiment, flera upprepningar av samma
behandling och flera kontroller etc, där detaljerade studier av skog,
markkemi och markbiologi bedrivs. Detta måste ställas mot försöksytornas
representativitet.

Det tar lång tid för träden att reagera på olika behandlingar, och vi vet inte
hur trädens vitalitet svarar på en kalkningsinsats. Däremot vet vi att den
”rena" markförsurningen motverkas.

Vi anser därför, att medel bör ställas till förfogande för skogsmarkskalkning
av begränsad omfattning, riktad mot de mest försurade markerna och
att detta bör komma till stånd innan pågående försöksverksamhet är
avslutad.

Våtmarkerna

Våtmarkerna är ett viktigt inslag i både skogs- och kulturlandskapet, såväl
för rekreation och som av ekologiska skäl. De spelar en roll för vattenbalansen.
Deras naturvårdsbetydelse ökar i takt med den ökande intensiteten i
skogs- och jordbruket. Våtmarkerna bidrar också till omväxlingen i landskapet.
Dessutom är de av ekonomiskt intresse för ett expanderande skogsbruk
och för energiförsörjningen.

Alla anspråk på våtmarkerna som vi redovisat här är väsentligt större än
den areal som finns att tillgå i Skåne. Vår slutsats blir då att dessa marker
måste ägnas avsevärt större uppmärksamhet i den fysiska planeringen än
hittills. Beslutsunderlag måste förbättras genom en planerad satsning på
forskning och på heltäckande inventeringar. Naturvårdens synpunkter måste
komma in i ett betydligt tidigare skede i planeringsarbetet.

Lagstiftning

Enligt folkpartiets uppfattning ska de lokala miljöförhållandena tillmätas
betydligt större betydelse vid koncessionsprövning än för närvarande. Vad
gäller miljölagstiftning i övrigt hänvisar vi till vad som anförs i folkpartiets
partimotion om en effektivare miljövård.

Rädda våra hav

Föroreningarna av haven har pågått under lång tid och har utvecklats till ett
av våra allvarligaste miljöproblem. Alltför länge har man från olika håll
ansvarslöst vräkt ut avfall, gifter och radioaktiva ämnen m.m. i haven utan
tanke på eller kunskap om att ekosystemens självläkningsförmåga har
gränser. Nu finns kunskapen. Om än inte ansvaret hos alla.

Mot. 1988/89

J086I

4

Hotet mot havsområdena, speciellt invid kusterna förvärras. Katastroflarmen
har varit legio de senaste åren:

Laholmsbukten med tilltagande syrebrist och omfattande fiskdöd
den dramatiska nedgången i Östersjöns sälstammar
Hanöbukten är lika hårt drabbad som Laholmsbukten

- den omfattande syrebristen i Östersjön

- syrebrist och fiskdöd i Kattegatt orsakad av övergödning med kväve

- och rapporter från forskare vid Lunds universitet om bottensituationen i
Öresund, med starkt ökande slambildning.

När åkermark trädas på det sätt som skedde förra året ökar kväveläckaget.
Istället bör ökad vallodling av mellangrödor stimuleras. Kväveutsläppen från
kommuner, industrier m.fl. måste minskas genom effektiv kvävereduktion
vid reningsverken.

För att rädda Hanöbukten, som idag är lika hårt drabbad som västkusthaven,
måste kraftfulla åtgärder vidtas. Detta bl.a. för att minska utsläppen
från massaindusterierna, främst då blekeriprocessen. Utvecklingen av slutna
massablekerier måste påskyndas.

Stranderosion

Vi har i tidigare års motioner till riksdagen visat på de allvarliga problem som
stranderosionerna vid Skånes kuster utgör. Efter det att myndigheterna har
fått upp ögonen för problemen har konferens hållits. Ystads kommun har
anslagit medel till och startat en utredning om vad som kan göras för att
stoppa erosionerna. En arbetsgrupp med representanter från kommun,
länsstyrelse och LTH har tillsatts. Ännu finns inget färdigt resultat men det
står helt klart att nödvändiga åtgärder kommer att kosta pengar, som
rimligen bör tas från det statliga anslaget för mark för naturvård. Det måste
vara ett statligt naturvårdsintresse att Skånes unika sandstränder skyddas
genom olika åtgärder.

En åtgärd som vi vill peka på är stopp för sandsugning vid Disken utanför
Ven samt vid Sandflyttan utanför Falsterbonäset. När det gäller kusterna på
Ven och utefter Falsterbonäset har erosionerna där ökat på ett mycket
oroande sätt. De stora uttagen av sand på dessa områden har förändrat
botten och strömförhållandena på ett sådant sätt att belastningen på kusterna
ökat och därmed har erosionsskadorna också ökat på ett dramatiskt sätt.

Olika myndigheter måste nu se till att kraftåtgärder sätts in för att rädda
våra kuster från de allt allvarligare erosionsskadorna. Det kommer troligen
att behövas särskilda insatser inom en snar framtid.

Tillsyn och kontroll

Vi anser att naturvårdsenheterna i båda länen ska tillföras ökade resurser.
Vi som representerar folkpartiet i Skåne vill

- att ett handlingsprogram för minskat kväveläckage och kväveutsläpp
upprättas för hela Skånekusten

- att fasta mätstationer för övervakning av föroreningsbelastningen i
särskilt känsliga områden byggs ut

- att stödet till marinbiologisk forskning i Skåne ökas

Mot. 1988/89

J086I

5

Mot. 1988/89

J086I

Hemställan

Med hänvisning till vad sorn ovan anförs hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ett handlingsprogram för minskat kväveläckage
och kväveutsläpp upprättas för hela Skånekusten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att fasta mätstationer för övervakning av
föroreningsbelastningen i särskilt känsliga områden byggs ut,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att alla vatten runt Skåne förklaras som särskilt
föroreningskänsligt område,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att toxiska ämnen så långt möjligt särskiljs från
kommunala reningsverk,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att större resurser ställs till förfogande för
genomförande av naturvårdsplaner i Skåne,1]

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bättre beslutsunderlag i den fysiska riksplaneringen
när det gäller våtmarker i Skåne.

Stockholm den 25 januari 1989

Siw Persson (fp)

Karin Ahrland (fp) Bengt Harding Olson (fp)

Kjell-Arne Welin (fp)

- att alla vatten runt Skåne förklaras som särskilt föroreningskänsligt
område

- att toxiska ämnen så långt möjligt särskiljs från kommunala reningsverk.
Vi vill dessutom hänvisa till folkpartiets partimotioner i alla övriga

miljöfrågor.

1 1988/89:Bo312

6