Motion till riksdagen
1988/89:Jo811

av Ivar Virgin och Sten Svensson (båda m)

En handlingsplan mot föroreningar i våra insjöar

I maj 1987 presenterade Naturvårdsverket en aktionsplan mot havsföroreningar.
Våra omgivande havsområden är utsatta för miljöhot som kräver
åtgärder både i Sverige och i vår omvärld.

Trots att våra kunskaper om miljöproblemen ingalunda är fullständiga ger
ändå denna aktionsplan ökad säkerhet när det gäller att vidta åtgärder för en
bättre miljö. Den ger möjligheter att prioritera mellan olika åtgärder och den
ger ett värdefullt underlag för internationella förhandlingar på miljöområdet.
Den ger dessutom impulser till forskningen så att beslutsunderlaget så
småningom kan förbättras.

Det finns ett behov att nu på samma sätt göra en djupgående miljöanalys
av våra stora insjöar och vattendrag och ta fram en handlingsplan mot
föroreningarna där.

Behovet av en sådan handlingsplan understryks av att våra största sjöar,
t ex Vänern, Vättern och Mälaren, förser stora delar av Sveriges befolkning
med dricksvatten. Våra stora insjöar bör i handlingsplanen betraktas som
delar i ett större område. För att studera alla miljörisker måste alla
avrinningsområden som mynnar i sjöarna tas med.

Läckage från avfallshantering och utsläpp av kemikalier och metaller kan
ge konsekvenser för livet i sjöarna. Kemiska ämnen som anrikas i näringskedjorna
och som bryts ned mycket långsamt bör betraktas som särskilt
allvarliga.

Det har på senare tid framkommit undersökningsresultat som visar att små
mängder växtskyddsmedel läckt ut till vattendrag och sjöar. Framför allt om
dessa ämnen har lång nedbrytningstid utgör de ett hot mot miljön. Det måste
klargöras hur läckaget sker och därefter måste åtgärder för att skydda våra
vatten vidtagas.

Igenväxning av sjöar och vattendrag var ett miljöproblem som uppmärksammades
på 1960-talet. Orsaken var framför allt utsläpp av fosfor från
samhällen och industrier. En kraftig utbyggnad av reningsverk med fosforreduktion
ledde till stora framgångar. Vattenkvaliteten förbättrades starkt.

I dag är utsläppen av kväve i centrum för intresset. I vissa sjöar kan kväve
vara den tillväxtbegränsande faktorn även om fosfor normalt är det.
Tillförseln av näringsämnen kan leda till algblomning, som kan ge besvärande
lukt och smak åt vattnet.

En utbyggnad av reningsverken med kvävereduktion och en anpassad
gödselanvändning i jordbruket bör kunna vara verksamma medel för att
minska kväveutsläppen.

Det luftburna kvävet från framför allt bilar bör minska när avgasreningen
på våra personbilar får genomslag. Till hotbilden hör också nedfall i form av
luftföroreningar utöver kväve, främst svavel, kolväten och metaller.

De miljörisker som uppkommer i samband med sjötransporter på våra
insjöar bör uppmärksammas i handlingsplanen. I handlingsplanen bör
forskningsbehoven kartläggas. Forskningen bör kunna samordnas med den
som föreslås i aktionsplanen mot havsföroreningar.

Handlingsplanen bör också underlätta tillämpningen av miljöskyddslagen
genom att ge ett utökat kunskapsunderlag för beslut om utsläppsbegränsningar
m m.

Hemställan

Med anledning av det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om prövning av Bubble-modellen inom miljövårdsarbetet.

Stockholm den 24 januari 1989

Ivar Virgin (m) Sten Svensson (m)

Mot. 1988/89
Jo811

10