Motion till riksdagen
1988/89 :Jo805

av Olle Östrand (s)

Administrationen av jaktkortsregistret

Under senare tid har alarmerande rapporter framkommit om omfattningen
av skogsskador förorsakade av älg. Enligt skogsbrukets egna beräkningar rör
det sig om en skadenivå som för närvarande uppgår till minst en miljard
kronor per år. Samtidigt rapporterar jägarna från olika håll i landet att
älgstammen blir allt ojämnare och att kvaliteten hos älgarna försämras. Det
rapporteras om mycket älg och stora skador inom vissa områden, medan
andra stora markområden är i stort sett älgtomma.

Rådande förhållanden visar stora och allvarliga brister i vårt sätt att sköta
vår älgstam. De åtgärder som vidtagits under senare år har inte medfört
några förbättringar. Allt fler jägare och skogsägare menar att det i stället har
skett en klar försämring. Skogsskadornas omfattning och älgstammens
nuvarande tillstånd ger stöd för denna uppfattning.

Det har under det senaste halvåret hållits flera konferenser där skogsbrukets
intressenter med skärpa framhållit skadesituationen som ohållbar.
Skadesituationen inom skogsbruket är så allvarlig att regeringen tillsatt en
särskild utredning för att klarlägga skadebilden och jämsides därmed
framlägga förslag till åtgärder för att minska skadorna.

Samtidigt som betningsskadorna på tallungskog, och under senare år även
gran, med rätta anses ohållbart stora, har pågående avskjutning av älgstammen
skett på felaktigt sätt. Rapporter från olika delar av landet visar att
älgstammen blir allt ojämnare och att kvaliteten försämras. Uppenbart finns
det fortfarande för mycket älg på vissa skadedrabbade områden, medan det
näst intill är älgtomt på stora markarealer som varaktigt skulle kunna hålla en
betydligt större älgstam. Att kvaliteten av älgstammen är på väg mot en
försämring framgår av förhållandet att slaktvikterna på fällda djur minskar
och att hornuppsättningen hos älgtjurarna försämrats under de senaste åren.
Nuvarande förhållanden leder till att både skogstillväxten och älgstammen
drabbas av långsiktiga skador.

Att denna situation kunnat uppstå beror på långvariga felbedömningar om
älgstammens storlek, betestillgång och lämpliga avskjutningsregler. Mycket
av dessa brister hade kunnat undvikas om länsstyrelserna haft tillgång till
egen sakkunnig personal. Det är ytterst samhällets myndighetsorgan som
måste ta ansvaret för att rådande förhållanden förbättras. Ett viktigt steg i
denna riktning är att tillföra länsstyrelserna erforderlig förstärkning av
sakkunnig personal. Jämfört med de mycket höga skadeförluster som bl.a.
skogsbruket redovisar, är kostnaden för en personalförstärkning till länsstyrelserna
mycket låg. En sådan förstärkning av länsstyrelsernas egna resurser

skulle samtidigt minska andra administrationskostnader som nu bestrids med
allmänna medel. Sammantaget skulle en sådan resursförstärkning till
länsstyrelserna skapa förutsättningar för en god älgstam med mindre skador
och därmed stora ekonomiska fördelar för både jägarna, skogsägarna och
samhället.

Länsstyrelserna skall svara för den regionala administrationen av jakten
och viltvården. Arbetsbördan ökar och frågorna som skall handläggas blir
alltmer komplicerade, genom förändringar i miljön och vidgad hänsyn till
andra allmänna och enskilda intressen. Under rådande förhållanden är
länsstyrelserna helt beroende av utomstående rådgivning. Vad avsaknaden
av egen sakkunskap i förening med dålig rådgivning kan leda till, är
älgstammens utveckling under den senaste tioårsperioden ett belysande
exempel på.

Genom förstärkning av länsstyrelserna kan även länsstyrelsernas rådgivande
organ, länsviltnämnderna, få tillgång till sakkunnig och opartisk
expertis, som avsevärt kan förbättra nämndernas funktion. Som redan
nämnts medför detta inte någon kostnadsökning, då minskade skadekostnader
innebär stora ekonomiska vinster för alla berörda parter. I första hand
bör personalförstärkningen avse en tjänst per län.

Alla statliga adressregister finns att tillgå hos postens adressregister
(PAR). Den som önskar använda något av detta stora utbud av olika
adressregister kan utan vidare hos PAR beställa adressetiketter för ett
utskick - med undantag av de adresser som gäller jaktkortsregistret. För att
statliga PAR skall kunna lämna ut någon del av det statliga jaktkortsregistret,
erfordras censur och förhandsmedgivande av Svenska Jägareförbundet.
Detta förhållande är helt orimligt i ett fritt och demokratiskt samhälle.

Alla landets jägare är ålagda att erlägga en årlig jaktvårdsavgift för
erhållande av statligt jaktkort. Jaktkortsregistret är en statlig angelägenhet
som självklart skall vara placerad vid en statlig myndighet. I första hand torde
därvid postverkets adressregister komma i fråga för innehav av jaktkortsregistret.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av resursförstärkning till
länsstyrelserna,1]
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att jaktkortsregistret bör överföras till myndighet.

Stockholm den 24 januari 1989
Olle Östrand (s)

Mot. 1988/89
Jo805

' 1988/89:Bo310

8