Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Jo797

av Olof Johansson m. fl. . „ t

Mot.

Miljöpolitiken 1988/89

Jo797

Innehållsförteckning

Sammanfattning 2

Centerns miljöpolitiska utgångspunkter 3

Global miljöstrategi 4

Icke-spridningsavtal för miljön 4

Nordisk miljölagstiftning 5

Internationell luftvård 5

Räddningsplan för östersjöstaternas miljö 6

Internationell naturvård 6

Regnskogarna 7

Lag och tillämpning 7

Koldioxidproblemet 10

Luftföroreningarna och försurningen 11

Åtgärder i industri- och energianläggningar 12

Kalkning 12

Åtgärder i kulturminnesvården 13

Trafik och miljö 13

Anslag till forsurningsåtgärder 14

Ozonskiktet 14

Havsmiljön 15

Miljögifter 16

Andra klorutsläpp 16

Tungmetaller 17

Jordbruk och miljö 17

Avfall 18

Obligatorisk ansvarsförsäkring 19

Ekonomiska styrmedel 19

Miljöavgifter 20

Miljöutbildning 21

Naturskydd 21

Naturvård i skogsbruket 21

Mark för naturvård 22

Skötsel av naturvårdsobjekt 22

Bioteknik 23

Skydd av älvar 23

Hemställan 23

Bilaga 27

1 Riksdagen 1988/89. 8 sami. NrJo797

Sammanfattning

Centerpartiet lägger fram en omfattande motion om miljöpolitiken. Vi har
tidigare väckt en motion om biotekniken.

Miljöarbetet måste vara globalt. Miljöarbetet måste bli en viktig del av
det internationella samarbetet och solidaritetsarbetet.

Centern föreslår att en internationell miljöfond byggs upp av industriländerna.
Medlen ska kunna användas till skydd av regnskogarna, förebyggande
åtgärder mot ökenutbredning, satsning på miljövänlig energi och
teknik m. m.

Icke-spridningsavtal för miljöföroreningar ska upprättas. Länder som
skriver under avtalet ska förbinda sig att inte sprida vidare de angivna
miljöföroreningarna eller avfallet.

Centern föreslår en gemensam nordisk miljölagstiftning utifrån varje
lands högsta ambitionsnivå.

En räddningsplan för östersjöstaterna bör utarbetas. Sverige bör ta initiativ
till

— en Östersjökonferens

— förmånliga lån genom nordiska investeringsbanken

— exportkreditgarantier för miljöteknikexport

— internationella miljöteknikmässor

— handlingprogram för att begränsa tungmetallhalterna i Östersjön

— expertutbyte och forskningssamarbete

Centern föreslår att det internationella naturvårdsarbetet förstärks. Sverige
måste bl. a. förbinda sig att inte bidra till en mineralexploatering av
Antarktis.

Miljölagstiftningen bör ses över, skärpas och samordnas. Miljöorganisationer
föreslås få rätt att överklaga miljöbeslut. En miljöombudsman och
en särskild statsåklagare i miljömål bör inrättas. Rättshjälp bör utgå.

Länsstyrelsens naturvårdsenheter föreslås få 10 milj kr utöver regeringens
förslag till naturvården och 4,2 milj kr till miljöskyddet.

Centerpartiet anser att det är hög tid att en genomgripande utredning
görs om naturvårdsverket. Verkets organisation och verksamhet måste
anpassas till den förändrade miljösituationen och de ökande kraven.

Risken för klimatförändringar, genom förhöjda koldioxidhalter förutsätter
den omläggning av energipolitiken, som centern föreslagit. En miljöavgift
på koldioxidutsläpp bör utarbetas.

Regeringens trafikpolitik får hård kritik. På tre år har trafikvolymen
vuxit med över 15 %. Hastighet, olyckor och miljöproblem ökar. Regeringens
nya trafikpolitik är redan gammal. En ny trafikpolitik måste syfta till
en radikal minskning av de miljöfarliga utsläppen.

För att minska utsläppen föreslås stimulanser till utvecklande av
miljövänliga motorer och drivmedel, samt kompletterande reningsteknik,
effektivare kontroll och sänkning av hastigheterna från 110—100 km/tim
och från 90 — 80 km/tim. Centern vill bl. a. miljöpröva hela det planerade
vägprojektet utmed västkusten och jämföra med andra trafikaltemativ.

Utsläppsavgifter för kväveoxid bör införas. Centern vill också verka för
miljöavgifter på den utrikes flygtrafiken.

Mot. 1988/89

Jo797

Åtgärderna mot försurning och luftföroreningar föreslås få ytterligare 45
milj kr för bl. a. vitaliseringskalkning av skogen.

Naturvården föreslås få 25 milj kr till en särskild hagmarksersättning för
att bevara flora och fauna i odlingslandskapet.

För att bevara den fjällnära skogen ska en naturvårdsgräns upprättas.
Ovanför denna får endast lokalt anpassat skogsbruk bedrivas.

Centerns miljöpolitiska utgångspunkter

Hushållning med naturresurser och en god miljö skapar framtidsmöjligheter,
medan en miljöskadlig utveckling undergräver framtiden. Miljöpolitiken
måste ges stimulans, styrmedel och tydliga signaler för en utveckling
som skapar en uthållig produktionsförmåga. Eftersom miljön är helheten
måste den också ha sin givna plats i allt samhällsarbete. Centern arbetar
för att skapa ett decentraliserat samhälle, som ger överblick, som hushållar
med resurserna och därför använder förnybara resurser i största möjliga
utsträckning.

Centerns politik är en naturresurspolitik. Energipolitiken bygger på
förnybara energikällor som kraftigt minskar utsläppen av svaveldioxid och
kväveoxider. I ett decentraliserat samhälle är kollektivtrafiken utbyggd,
långväga godstransporter går på järnväg och bilarnas motorer har förändrats
eller ersatts så att de drivs med miljövänligt drivmedel, t. ex. etanol,
metanol eller vegetabilisk olja. Industrin arbetar med slutna system, där
avfallet blir mindre, men det som kvarstår kan återanvändas. I bistånds-,
utrikes- och handelspolitiken är det centralt att främja samverkan över
gränserna för att förbättra vår gemensamma miljö. Vi har i riksdagsmotioner
lagt fram förslag om detta.

Centern anser att god miljö är ett centralt ekonomiskt mål. De direkta
skadorna på miljön i Sverige har uppskattats till ca 60 miljarder kr per år.
Det motsvarar ungefär exportintäkterna från en av våra basnäringar,
skogsindustrin. För att ge en varaktig tillväxt i samhället behövs både
ekonomisk och ekologisk balans. Centern anser därför att god miljö måste
vara ett centralt mål för den ekonomiska politiken.

Lagar och andra rättsliga begränsningar är nödvändiga, men måste
kompletteras med ekonomiska styrmedel. Vi vill bygga in miljöhänsyn i
marknadsekonomin genom råvaruskatter och miljöavgifter. Ekonomiska
styrmedel, avgifter och skatter, är viktiga för att i snabbare takt nå resultat
på miljöområdet.

Det blir alltmer uppenbart att internationell ekonomisk utveckling och
välfärd förutsätter en framsynt resurspolitik. Förslagen från Världskommissionen
för Miljö och Utveckling ger en grund för att skapa en uthållig
utveckling. Miljöarbetet förutsätter ett gränslöst agerande. Vi anser att en
strategi för Sveriges internationella agerande måste utarbetas. Vi anser
också att Sverige bör analysera hur svensk miljöpolitik står i samklang
med Världskommissionens rekommendationer.

Världen står inför flera ekologiska kriser. Koldioxidutsläppen, försurning
och förgiftning av vatten, ökenutbredning, avskogning och hot mot
ozonskiktet riskerar att leda till svåra skador i generationer framöver.

Mot. 1988/89

Jo797

fl Riksdagen 1988/89. 3 sami. NrJo797

Miljöproblemen kräver att vi alla tar ett personligt ansvar. Vi vill förbättra
den politiska beslutsprocessen och beslutens kvalitet genom att
förkorta avståndet mellan forskning och beslut, genom miljökonsekvensanalyser
och naturresursräkenskaper, framtidsstudier och ökad tyngd för
miljökunnande och miljöengagemang.

Vi vet i dag mer än någonsin om sambanden i naturen. Vi har större
kunskap än tidigare om hur olika gifter påverkar ekosystem och människa.
Vi har också större ekonomiska resurser än någonsin tidigare. Vi måste ta
vara på möjligheterna att bruka bättre och förbruka mindre, att göra mer
av mindre.

Materiellt välstånd har skapats till priset av miljöförstöring och överexploatering
av naturresurser, men det får inte förleda oss till pessimism.
Framtiden måste i stället ta vara på produktionens möjligheter att vara
resurseffektiv och utnyttja en miljövänlig teknik. Vi måste i stället ta vara
på kunskap, engagemang, och teknik. I ett sådant samhälle skapas förutsättningar
för en hållbar utveckling utifrån naturens förutsättningar och
inom de gränser naturen ställer upp.

Global miljöstrategi

Mänskligheten står inför en stor utmaning. Människans ekonomi måste
bringas i harmoni med naturen. För att klara detta krävs vilja, strategi och
ekonomiska resurser, som ett första steg.

Centerpartiet föreslår därför att en omfattande global miljöfond inrättas.
Den skall finansieras genom att industriländerna avsätter en andel av
sin bruttonationalinkomst varje år. Detta bidrag bör inledningsvisas till
0,1 % för att successivt byggas upp till 0,5% inom en femårsperiod. Det
skulle innebära att fonden första året tillfördes ca 100 miljarder och när
den är fullt utbyggd erhåller 500 miljarder per år. Medlen skulle användas
för att möta de ur global synpunkt allvarligaste miljöhoten som utplåningen
av regnskog, ökenutbredningen, jordförstöringen i bergstrakter, försurningen,
havsföroreningarna, risken för klimatförändringar på grund av
ökande koldioxidhalt m.m. Fonden kan lämpligen administreras av FN:s
miljövårdsprogram UNEP. Arbetet för att få till stånd en global miljösatsning
av det slag vi här föreslagit bör ha högsta prioritet i Sveriges utrikespolitik,
såväl internationella organ som vid bilaterala kontakter.

Icke-spridningsavtal för miljön

De nordiska länderna måste effektivisera sitt samarbete om miljöfrågor.
Vi anser att de nordiska länderna tillsammans måste arbeta för ett internationellt
icke-spridningsavtal gällande miljöföroreningar. Länder som
skriver under avtalet ska förbinda sig att inte sprida där angivna föroreningar
utanför sina gränser, till atmosfären eller havet. De nordiska länderna
måste arbeta för att stärka FN:s miljöorgan UNEP och ECE samt för
att ge miljöfrågorna en central roll i övriga organ. För att komma till rätta
med koldioxidproblemet behövs t. ex. en global konvention. För detta och
för en skärpning av Montrealprotokollet angående ozonskiktet måste de
nordiska länderna samarbeta.

Mot. 1988/89

Jo797

Nordisk miljölagstiftning

De nordiska länderna måste gå längre i sina miljöambitioner än vad man
hittills lyckats med. Det gäller såväl i programarbetet som i lagstiftning och
konkreta åtgärder. Den nordiska miljöplanen och havsmiljöplanen som
antogs 1988 var helt otillräcklig. Regeringen forsöker i propositionen
framställa dessa planer som en ambitionshöjning för det nordiska miljöarbetet.
Riksdagen var däremot inte nöjd och gav regeringen ett tillkännagivande
om detta.

Centerpartiet anser att de nordiska länderna ska harmonisera sin miljölagstiftning.
I Helsingforsavtalet från 1974 anges att ”de nordiska länderna
ska eftersträva harmonisering av sin miljöskyddsregler i syfte att uppnå
största möjliga överenstämmelse i fråga om normer och riktlinjer för
utsläpp av föroreningar, användning av miljögifter och andra störningar
av miljön.”

Den svenska regeringen bör ta initiativ till en gemensam ramlagstiftning
för miljön utifrån principen om varje lands högsta ambitionsnivå. En
samordning av de nordiska reglerna skulle kunna tjäna som förebild i
strävandena att på internationellt plan få ett långtgående ansvarstagande
för miljön.

Internationell luftvård

Från svensk horisont kan man säga att vi får svavlet från öst och kvävet
från väst. Luftföroreningsproblemen kan bara lösas genom internationella
överenskommelser och åtgärder.

En internationell luftvårdsfond måste tillskapas. Det har riksdagen
krävt. De östeuropeiska svavelutsläppen drabbar bl. a. Sverige hårt. Ökningar
snarare än minskningar av dessa utsläpp är troliga i framtiden, och
flera av dessa länder bedömer sig inte ha råd att investera i reningsanläggningar.
Det räcker inte att sprida kunskap om ny teknik. Sverige måste
därför aktivt medverka till att andra stater investerar i reningsteknik,
övergår till miljövänligare energislag och gör energieffektiviseringar.

Vi anser att riksdagen ska slå fast, att Sverige måste ta intitiativ till
överläggningar med länderna inom ECE eller med en grupp av dem för att
få till stånd en internationell luftvårdsfond, varifrån bidrag eller lån kan
lämnas till miljöförbättrande luftvårdsinvesteringar.

Internationella försurningssekretariatet som är miljöorganisationernas
organ, måste ges ökade resurser inom anslaget för åtgärder mot försurning.
Sekretariatet öppnade under 1989 ett kontor i London för att söka förändra
landets syn på luftföroreningar.

Nya överläggningar om internationella överenskommelser om svaveloch
kväveoxidbegränsningar måste initieras. Sverige måste utifrån den
vetenskapliga kunskap som finns om naturens kritiska gränser söka få till
stånd en ökad ambitionsnivå bland Europas länder. Sverige har en ansvarsfull
uppgift att driva dessa frågor i samband med uppföljningen av
Brundtlandkommissionens rapport.

Sverige måste ta initiativ till överläggningar med den danska regeringen

Mot. 1988/89

Jo797

om begränsningar av luftföroreningarna från Danmark och särskilt Köpen
hamnsom rådet, som har stor påverkan på det hårt försurningsdrabbade
sydvästra Skåne.

Miljöfrågorna är viktiga också i kontakterna med Finland. Det gäller
bl. a. utsläppen från Outokompo Oy som bl. a. drabbar Tornedalen. Sverige
bör ta initiativ till att utvidga gränsälvskommissionens uppgifter till att
också omfatta luftföroreningar.

Räddningsplan för östersjöstaternas miljö

Det internationella miljöarbetet måste bli en viktig del av samarbetet
mellan länder och solidaritetsarbetet. Hoten mot våra havsområden har
under de senaste årtiondena blivit alltmer uppenbara. Effekterna är vittomfattande.
Tillförseln av miljögifter är oroande. Algblomning och syrebrist
illustrerar tydligt behovet av åtgärder.

Sverige bör ta initiativ till en räddningsplan för Östersjön och östersjöstatemas
miljö.

Situationen i flera östersjöstater är allvarlig. En stor andel av de försurande
utsläppen som drabbar Sverige kommer därifrån, samtidigt som vi
exporterar luftföroreningar till andra östersjöländer.

Den havsmiljökonferens som anordnas av Nordiska rådet hösten 1989
bör följas av en särskild konferens om Östersjön. De nordiska länderna bör
ekonomiskt medverka till miljöförbättrande åtgärder genom förmånliga
lån via den nordiska investeringsbanken, i enlighet med miljöministrarnas
förslag.

Internationella miljöteknikmässor måste anordnas för att sprida kunskap
om effektivaste miljöteknik. Svensk industri har här en stor kapacitet
och en viktig potentiell marknad. Göteborgs kommun kommer, efter
centerinitiativ, att anordna en stor miljöteknikmässa hösten 1989.

Sverige ska kunna lämna exportkreditgarantier för miljöteknikexport.
De svenska exportkreditreglerna bör förändras så att de bidrar till att
sprida miljöteknik till länder som inte annars skulle satsa på det.

Utrikesdepartementet måste prioritera detta och göra nödvändiga resursförstärkningar.
Miljöattachéer bör utses vid strategiskt viktiga ambassader.
Ambassaderna måste avdela särskild personal med miljökompetens
för miljöbevakning.

Vi föreslår att naturvårdsverket får i uppdrag att utarbeta ett handlingsprogram
för att begränsa tungmetallhalterna till en nivå som motsvarar de
naturliga variationerna i Östersjön. Vi utvecklar detta senare i motionen.

Expertutbyte och forskningssamarbete utgör viktiga delar i en sådan
räddningsplan.

Internationell naturvård

Sverige måste aktivt delta i det internationella naturvårdsarbetet genom
bl. a. Världsnaturunionen. Centern har i biståndsmotionen understrukit
betydelsen av samarbete med Världsnaturunionen i biståndsprojekt. Vi

Mot. 1988/89

Jo797

föreslår bl. a. också att ett särskilt anslag införs för miljövårdsinsatser i
biståndet.

Antarktis är det enda större område som ännu inte utsatts för mänskliga
ingrepp i någon större omfattning. I Brundtlandkommissionens rapport
uppmanas länderna till internationellt samarbete för att skydda Antarktis.
Sverige blev under det gångna året konsultativ medlem i enlighet med
Antarktisfördraget och undertecknade mineralkonventionen. Sverige
deltar med en expedition i forskningsarbetet på på Antarktis. Vi anser det
viktigt att Sverige klargör att vi inte kommer att medverka till en exploatering
genom mineralutvinning. Vi anser också att Sverige bör ta initiativ,
genom FN:s miljöorgan UNEP, för att få Antarktis förklarad som internationell
naturpark.

Regnskogarna

Skövlingen av regnskogarna är en vårt tids tragedier. Den tropiska regnskogen
förstörs fortare än någan annan naturtyp på jorden. Mellan 40 och
50% av världens växt-och djurarter lever i dessa skogar. Av alla de nyttigheter
som finns har människan bara undersökt ca en tiondel av dessa.
Regnskogarna måste bevaras. Centerpartiets förslag om resurser till en
internationell miljöfond kan bli ett verksamt instrument i arbetet med att
rädda de tropiska regnskogarna. Några andra exempel på vad Sverige kan
göra är:

— ge svenska biståndsinstatser ökad miljöinriktning

— genom ökade internationella kontakter bidra till en positiv attityd till
en biologisk mångfald

— driva miljöaspekterna i Världsbanken, de regionala bankerna, och FAO

— medverka och stödja forskningsprojekt och kunskapsöverföring

— förmå svenska företag att inte medverka i skövlingen.

Lag och tillämpning

De allvarligaste miljöskadorna är de som ger långvariga ekologiska störningar
eller ärftliga skador på djur och människor. All mänsklig verksamhet
påverkar naturen. Men den påverkan får aldrig bli större än vad
naturen tål. Hänsyn måste också tas till särskilt känsliga områden. För att
ge verkligt innehåll åt denna utgångspunkt bör miljökvalitetsnormer utarbetas
som anger gränsvärden för acceptabel påverkan av ekosystemen.
Gränsvärdena kan grundas på följande synsätt:

I. Naturfrämmande ämnen som är eller kan befaras vara långlivade, som
t. ex. organiska klorföreningar. Dessa bör över huvud taget inte spridas
i miljön. Det enda acceptabla gränsvärdet är alltså 0.

II. Tungmetaller och andra sällsynta grundämnen är inte naturfrämmande
men kan i onaturliga koncentrationer orsaka bestående eller långvariga
skador i miljön, koldioxid och naturliga gaser med växthuseffekt
likaså. Halterna i miljön bör hållas inom de naturliga variationerna.

III. Alla övriga ämnen. Dessa får inte öka mer än vad naturen förmår bryta
ned eller kan tolerera.

Mot. 1988/89

Jo797

f2 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Jo797

Centern anser, att miljölagstiftningen skall ses över för att ge ett mer
heltäckande skydd för miljön. Alla lagar och verksamheter måste syfta till
en utveckling, där vi utgår från naturens förutsättningar, vad naturen tål.
De olika miljölagarna, naturresurslagen, miljöskyddslagen, naturvårdslagen,
lagen om kemiska varor, plan- och bygglagen är sinsemellan inte
samordnade. Miljöskyddslagen bör omarbetas utifrån de miljökriterier
som vi ovan angett. Vi anser att miljöarbetet måste prioriteras utifrån
detta synsätt.

Sedan miljöskyddslagens tillkomst för nära 20 år sedan har 90 fällande
domar avkunnats. Den genomsnittliga påföljden har varit 35 dagsböter.
Dagsböter är en vanlig påföljd för lindrigare brott som t. ex. snatteri. Av
den tillgängliga statistiken skulle man kunna tro att överträdelser mot
miljöskyddslagen är ovanliga och regelmässigt av lindrig art. Men av de
avkunnade fallande domarna framgår att företagen ofta under lång tid och
upprepade gånger orsakat skadliga utsläpp till mark, vatten och luft. Riksdagen
har vid upprepade tillfällen uttalat att brott mot miljöskyddslagen är
allvarliga. Senast under förra riksmötet beslutade riksdagen om ändringar
i påföljdsreglerna för miljöbrott som träder i kraft den 1 juli i år. Men
enligt vår uppfattning är detta inte tillräckligt. Bl. a. behövs mera skärpt
syn på miljöbrotten i påföljdshänseende — det ska vara kännbart för den
skyldige att förstöra miljön — och vidare är det nödvändigt med större
möjligheter till differentiering vid bedömningen av överträdelser mot
miljöskyddslagstiftningen. Vi anser att påföljdssystemet bör ses över vid
revideringen av lagstiftningen på miljöområdet.

För att verifiera eller vederlägga en misstanke om miljöbrott krävs ofta
komplicerade och tekniskt avancerade undersökningar. Förundersökningsledaren
måste ha ingående kunskaper i miljöfrågor. När det gäller
andra komplicerade områden har tillsatts en speciell åklagare för att leda
förundersökningen och föra talan i domstol. Vi anser att särskild statsåklagare
bör utses för miljöbrott.

I det dagliga arbetet med att utreda och beivra miljöbrott har det visat
sig vara svårt för åklagaren att fastställa vem som ansvarat för en viss
miljöförstörande åtgärd. Ansvarsförhållandena inom det misstänkta företaget
är ofta inte helt klara och sådana oklarheter måste undanröjas. Vi
anser därför att miljöskyddslagen bör kompletteras med en bestämmelse
med innebörden att en särskild miljöansvarig ska utses på varje företag
som sysslar med miljöfarlig verksamhet i sådan omfattning att koncessionsnämnden
utfärdat anvisningar för driften av företaget.

För att förbättra möjligheterna att bedöma en planerad miljöfarlig verksamhet
infördes 1981 i miljöskyddslagen skyldighet för sökande i ett
tillståndsärende att lämna en beskrivning av miljöeffekterna av verksamheten.
Detta krav har sedan inte utnyttjats av myndigheterna annat än i
undantagsfall. Vi vill nu vidga kravet till att den sökande ska redovisa
alternativa lösningar i miljökonsekvensbeskrivningarna enligt lagens 13 §.
En miljökonsekvensbeskrivning bör i skälig omfattning redovisa de direkta
och indirekta miljöeffekter som projektet kan medföra, redovisa alternativa
handlingssätt och miljöeffekter av sådana, samt alternativet om

Mot. 1988/89

Jo797

åtgärden inte vidtas (nollalternativ). Prövning av vägprojekt anser vi ska
prövas enligt miljöskyddslagen, inte som i dag enligt väglagen.

Det är nödvändigt att se övertillståndsgivningen. Tillståndskraven måste
skärpas så att fler ämnen görs tillståndspliktiga och hårdare krav sättas
vad gäller utsläppsgränser. Gamla tillstånd måste ses över och högre krav
ställas även på dem, för att ta vara på den tekniska utvecklingen och den
skärpta miljösynen. Detta bör ges regeringen till känna.

Koncessionsnämnden liksom vattendomstolen behöver tillföras i stort
sett ekologisk kompetens. Vi anser därför att det är nödvändigt att se över
koncessionsnämndens sammansättning.

Vid prövning i koncessionsnämnden ges möjlighet för sakägare och
intresserade att föra fram sina synpunkter. Miljöskyddslagen ger möjligheter
till förhandling. Det finns ingen formell skillnad mellan koncessionsnämndens
möjligheter och länsstyrelsens, men det finns en reell. Länsstyrelsen
tillämpar inte denna förhandlingsmöjlighet medan koncessionsnämnden
gör det. Vi anser att öppenheten också ska omfatta länsstyrelsernas
prövning, då det är av allmänt intresse.

Vi anser att det är viktigt att stärka naturvårdsenheternas ställning. Vi
anser därför att miljö- och naturvårdsfrågorna bör handläggas av en särskild
naturvårdsstyrelse inom länsstyrelsen.

Såväl länsstyrelsernas naturvårdsenheter som kommunernas miljö- och
hälsoskyddsförvaltningar har brist på resurser, både personella och tekniska.
Regeringens förslag till förstärkning av organisationen för tillsyn enligt
miljöskyddslagen är otillräcklig. Vi föreslår att 4,2 miljoner kronor ytterligare
anslås för kommande budgetår till förstärkning av den statliga tillsynen
av miljöskyddet. Länsstyrelsens miljöskyddsarbete förstärks med totalt
40 milj. kr för budgetåret 1988/89.

1 slutet av 1960-talet och början av 1970-talet byggdes mycket av den
svenska miljöadministrationen upp. Naturvårdsverket inrättades 1967.
Verket skulle vara en central förvaltningsmyndighet för naturvård, däri
inbegripet vattenvård, luftvård och renhållning, samt rörligt friluftsliv.
Verkets forskningsavdelning bedriver forskning och fördelar medel för
forskning. Verket har naturligtvis genomgått förändringar, men än mer har
miljösituationen och kraven på en central myndighet blivit förändrad. Vi
anser att det är hög tid att göra en genomgripande utredning av naturvårdsverket
både vad gäller uppgifter och organisation, för att anpassa den
till dagens krav och framtida krav.

Vi anser att kontrollprogrammen bör ses över. Även om företagens
egenkontroll utgör grunden i kontrollverksamheten måste myndigheten
fortlöpande följa efterlevnaden av tillstånden. Särskilda resurser måste
tillföras för att utnyttja bästa möjliga kontrollteknik, som t. ex. Opsis för
luftföroreningar. Vi anser att i kontrollprogrammen måste prioriteras mätningar
och analyser av ämnen och föreningar som ger de allvarligaste
effekterna på miljön. Miljöskyddsförordningens 7 § måste ändras så att
möjlighet ges för myndigheterna att prioritera ärendena utifrån miljöeffekt.

För att förbättra kontrollen ska varje företag som hanterar miljöfarliga
ämnen upprätta en miljöbudget över hur ämnena hanteras i den egna

Mot. 1988/89

Jo797

verksamheten och var de slutligen hamnar. Budgeten ska vara till hjälp för
såväl det egna företaget som berörd tillsynsmyndighet.

Det är angeläget att miljökunnandet och engagemanget i miljöorganisationerna
tas till vara. Vi anser därför att miljöorganisationer som uppfyller
vissa kriterier ska ha rätt att överklaga beslut om tillstånd och sådana
frågor som avses i 8 a § andra och tredje stycket. För att ge erforderlig
stadga åt systemet bör regeringen fastställa vilka organisationer som ska få
talerätt. 1 dag finns redan rätt till överklagande för kommuner och lokala
arbetstagarorganisationer.

En miljöombudsman bör tillsättas. Miljöombudsmannen bör hjälpa
allmänheten i miljömål. Miljöombudsmannen ska ges möjlighet att föra
talan i domstolar och ge rekommendationer till myndigheter.

En viktig princip är att garantera alla medborgare likhet inför lagen.
Rätten till juridiskt biträde är således väsentlig för att uppfylla denna
rättsprincip. När frågan om enskilt anspråk stödjer sig på miljöskyddslagen
eller miljöskadelagen utgår f. n. inte rättshjälp. Centern har tidigare
påtalat att kostnaderna för den enskilde kan bli omfattande. Vi anser
därför att rättshjälp i miljömål bör återinföras, i enlighet med den sk
Heurgrenska utredningens förslag till ändring av 8 § rättshjälpslagen.

Koldioxidproblemet

Konsekvenserna av en koldioxidhöjning kan bli omfattande. Forskare har
länge klassat koldioxidökningen som den största miljöförändringen, förutom
av elfekterna av krig och kärnvapensprängningar. Hotet om stora
klimatförändringar, genom en förhöjd koldioxidhalt, har emellertid inte
lett till någon omprövning av energipolitiken. Jordens klimat påverkas av
förbränningen av fossila bränslen, liksom av den omfattande skogsskövlingen
i tropikerna. De fossila bränslen som bildats under hundratals
miljoner år förbränns nu i snabb takt. Kolet i de fossila bränslena bildar
koldioxid, som släpper igenom solljuset, men hindrar värmestrålningen
från att stråla tillbaka mot rymden. Det kallas även drivhuselfekten.

Om de befarade temperaturhöjningarna, till följd av ökad koldioxidhalt
i luften skulle inträffa, kan effekten bli såväl ökad ökenutbredning som att
havsnivån stiger när isarna vid polerna smälter och att havsytan därigenom
stiger. Det är svårt att exakt förutse vilka effekterna blir. Förändringarna
kommer att påverka flora och fauna. Jordbruk och skogsbruk kommer
att få radikalt förändrade villkor. Detta kommer att innebära allvarliga
försörjningsmässiga och politiska konsekvenser.

För Norden tros en ökad koldioxidhalt få mer drastiska konsekvenser än
för jorden som helhet. Värmehöjningen är f. n. beräknad till 0,3 grader per
tioårsperiod. En fördubblad koldioxidhalt kan höja temperaturen på våra
breddgrader med 4 — 5° om ca 50 år. Vintertemperaturen väntas öka mer
än sommartemperaturen. Nederbörden väntas öka med 15 — 40 procent.
Växtbetingelserna kommer dramatiskt att förändras.

Växthuseffekten orsakas inte bara av koldioxid utan också av en rad
andra gaser, som metan, dikväveoxid och freon. Freoner står t. ex. för ca

Mot. 1988/89

Jo797

15% av den beräknade uppvärmningen. Användningen av freoner minskar,
men inte i den takt som är nödvändig.

För koldioxiden gäller främst användningen av fossila bränslen. Det är
hög tid att energipolitiken förändras. Användningen av fossila bränslen
måste drastiskt minskas och ersättas med bl. a. bioenergi. Regeringen fick
förra året riksdagens uppdrag att klarlägga energianvändningens effekter
på koldioxidhalten och utarbeta ett program för att minska utsläppen till
vad naturen tål. Som ett första steg skulle koldioxidhalterna inte tillåtas
öka. Den internationellt erkände professor Henning Rodhe bedömde att
Sverige bör minska koldioxidhalten med 85%. Regeringen bör redovisa
vilka åtgärder man vidtagit med anledning av riksdagens beslut.

För att åstadkomma en sådan omläggning av energipolitiken föreslår vi
att ekonomiska styrmedel används. Vi föreslår att en miljöavgift tas ut på
koldioxidutsläpp från industri- och energianläggningar, samt från trafiken.
Tillsammans med en omfördelning av energibeskattningen, skulle den
verksamt kunna bidra till att driva på utvecklingen av ny teknik. Centern
har i riksdagen lagt fram en förnyelseplan för energianvändningen som är
en förutsättning för minskade utsläpp av koldioxid. Kärnkraften är inget
alternativ till fossilbränslen. Nu kända urantillgångar motsvarar endast
fyra års fossilförbrukning.

Koldioxidproblemet kan endast lösas internationellt. Fyra forskare från
fyra olika världsdelar presenterade förra året en långsiktig global energistrategi
som är förenlig med fortsatt ekonomisk utveckling, utan att öka
världens totala energiförbrukning och därmed sammanhängande problem.
Centerpartiet har i annat sammanhang föreslagit att regeringen verkar för
att en global energistrategi utarbetas inom FN och att resurser omfördelas
till förmån för förnybara energikällor, effektivisering och hushållning. Vi
vill erinra om att den internationella miljöfond vi föreslagit kommer att
skapa resurser för sådana åtgärder.

Luftföroreningarna och försurningen

Luftföroreningarna beräknas varje år innebära en värdeförlust för skogsägarna
i södra Sverige med drygt 200 milj kr. En uppskattning tyder på att
den svenska skogsnäringen i sin helhet har förlorat miljardbelopp under
80-talet på grund av skogsskadorna. De försurande luftföroreningarna
drabbar vatten, mark, skog, växter och djur samt människors hälsa och
vårt kulturarv. Luftföroreningarna är ett akut och omfattande miljöproblem.
Åtgärderna mot försurningen kan därför inte avstanna förrän luftföroreningarna
har begränsats till vad naturen tål.

Dagens internationella målsättningar för att begränsa utsläppen av
svaveldioxider och kväveoxider är helt otillräckliga. De senaste vetenskapliga
rönen visar att naturens toleransgränser innebär att Europas utsläpp
av svaveldioxider måste minska med 90 procent och för kväveoxidutsläppen
med 75 procent om skador på de mest känsliga ekosystemen ska kunna
undvikas. Även med en 80-procentig reduktion bedöms ca 3000 sjöar i
Sverige förbli försurade.

Mot. 1988/89

Jo797

För att uppnå de nödvändiga utsläppsminskningama måste hårda utsläppsnormer
inforas för både industrier och fordon, energiförbrukningen
måste minskas genom effektivisering och sparande, användningen av alternativa
energikällor ökas och transportsystemen förändras.

Under förutsättning att industrins processutsläpp halveras skulle exempelvis
följande krav, om de införs i Europa, kunna åstadkomma en 80procentig
minskning av utsläppen:

— 0,15 procent högsta tillåtna svavelhalt i lätt eldningsolja, i Sverige gäller
0,2 procent,

— 0,2 procent högsta tillåtna svavelhalt i tung eldningsolja, regeringen
föreslår en sänkning till 0,8 procent,

— 0,03 g svavel per megajoule bränsle vid koleldning, i Sverige gäller
0,05 — 0,17 g svavel per megajoule.

Centern anser att målet för det svenska arbetet måste vara att begränsa
svaveldioxidutsläppen med 90 procent och kväveoxidutsläppen och kolväten
med 75 procent.

Åtgärder i industri- och energianläggningar

Avsvavlingskapaciteten måste byggas ut. På så sätt skulle 30000 ton svavel
kunna tas bort vid effektivare avsvavling av tjocka och tunna eldningsoljor
och dieselbrännoljor. Målet bör vara att skapa kapacitet för att sänka
svavelhalten i tunga eldningsoljor till 0,2 procent och tunna eldningsoljor
till 0,15 procent.

Utredningen om ekonomiska styrmedel avser att komma med ett första
betänkande 1989. Vi anser att förslagen måste omfatta såväl utsläpp från
olja som kol. I avvaktan på utredningsförslaget föreslår vi att en miljöavgift
med 30000 kr per ton svaveldioxid införs för kommande budgetår.
Avgiften motsvarar 30 kr/0,1 % svavelhalt. En del av dessa medel anser vi
bör användas till miljöteknisk utveckling.

Regeringen bör stimulera utnyttjande av effektiv reningsteknik som lågNOx-brännare
(minskar kväveoxidutsläppen med ca 50%), absorbenter
vid förbränning av sten-och brunkol (minskar svavelutsläppen med 40 —
60%), fluidiserad bädd (minskar svavelutsläppen med 90%) och rökgasnitrifikation
(minskar kväveoxidutsläppen med 80%).

Förbättrad tillsyn av anläggningarna, genom bl. a. utbildning av tillsynspersonal
är en annan viktig åtgärd.

Kalkning

Det sura nedfallet har lett till att många växtnäringsämnen har lakats ut ur
marken. Därmed hotas markens långsiktiga produktionsförmåga. Kalkningsbehovet
är stort. Det gäller t. ex. kalkning av försurade brunnar.
Naturvårdsverket har föreslagit att en försöksverksamhet genomförs med
en kombination av kalknings- och vitaliseringsinsatser, samt skogsbruksåtgärder.
Vi anser att det är angeläget att dessa åtgärder kommer till stånd
och föreslår att 15 milj kr anslås för detta ändamål i ett första steg från
anslaget åtgärder mot försurning och luftföroreningar.

Mot. 1988/89

Jo797

Åtgärder i kulturminnesvården

Luftföroreningarna har förödande effekter på byggnader, monument och
kulturföremål, såväl i stad som på landsbygden. I dag står europeiska
kulturminnesmärken inför ett hot som anses större än t.o.m. de krig som
förrätt delar av Europa. Det är nödvändigt att rädda vårt kulturarv.

Vårt förslag om internationell luft vårdsfond kommer att kunna ge ytterligare
resurser till miljöåtgärder i kulturminnesvården.

Trafik och miljö

Bilavgaserna står för en stor andel av koldioxidutsläppen, kolvätena och
kväveoxidutsläppen. Utsläppen av kväveoxider i Sverige har nästan tredubblats
sedan mitten av 1950-talet. Det beror framför allt på att bilama
ökat i antal. Bilavgaserna bidrar dessutom till bildandet av det marknära
ozonet, bly, koloxid och sotpartiklar. Bilavgaserna ger både skador på
miljö och hälsa. De är en viktig orsak till städernas miljöproblem. Enligt
OECD är Stockholm en av de städer som genomgår den snabbaste miljöförsämringen
i Europa. Storstäder som Stockholm kan inte bygga upp sin
trafikstruktur på bilismen utan att allvarliga miljö- och hälsoproblem
uppstår.

Vägtrafiken fortsätter att öka. På tre år har trafikvolymen vuxit med
mer än 15 %. Samtidigt ökar hastigheterna. Jämsides med detta blir olyckorna
svårare och miljöproblemen värre. Det är en oacceptabel utveckling.

Trafikpolitiken missköts av den socialdemokratiska regeringen på ett
lika allvarligt sätt som energipolitiken. Regeringens nya trafikpolitik är
redan gammal. En ny trafikpolitik måste syfta till en radikal minskning av
trafikens miljöskador, till minskade olyckor och bättre resurshushållning.

Åtgärder som skapar
alternativ

utbyggnad av kollektivtrafiken

40 miljarder till järnvägar (c)
utbyggnad av kombitrafik

Åtgärder som
begränsar utsläppen

utveckla miljövänliga
motorer

utnyttja miljövänliga drivmedel
införande av reningsteknik
effektivare kontroll, ex. bilprovning
hastighetssänkning

Centern har i en trafikpolitisk motion lagt fram förslag till en sådan
politik. Vi tar därför här bara upp särskilda miljöåtgärder.

Före utbyggnad av olika transportalternativ måste enligt vår mening
miljökonsekvensbeskrivningar göras i enlighet med miljöskyddslagen. Sådana
aktuella objekt är motorvägar och eventuell broförbindelse över
Öresund. Västra Sverige är särskilt illa drabbat av försurningen och därför
är det angeläget att beslutade men ej igångsatta vägprojekt bör omfattas av
denna prövning. I prövningen bör ingå att jämföra effekterna av förbättringar
av andra trafikaltemativ.

Vi vill att samhället ska stimulera utvecklande av miljövänliga motorer

Mot. 1988/89

Jo797

och miljövänliga drivmedel, som etanol och rapsolja, och infora skattebefrielse
för dessa drivmedel. Alla bilar som uppfyller bestämda krav på
bränsleförbrukning, miljövänlighet och anpassning till förnybara bränslen
ska få nybilsrabatt på t.ex. 10% genom reducering av accis och/eller
moms.

Trafikproblemen i de större tätorterna måste begränsas genom insatser
för att minska trafikintensiteten, genom satsningar på kollektivtrafik och
trafikreglering samt bilfria citykärnor. Kommunerna ska kunna införa
bilförbud vid höga halter av avgaser, miljöavgifter på privatbilism eller
infartsavgifter i särskilt belastade tätorter.

Vi vill införa skärpta avgasreningskrav för lätta lastbilar och bussar
fr. o. m. 1990 års modeller och för tunga fordon fr. o. m. 1992 års modeller.
Avgasrening för dessa fordon finns redan såväl i USA som Canada. Det
finns ej anledning att avvakta längre. Om problem med leverenser skulle
uppstå kan temporära dispenser medges i kombination med en miljöavgift
för förorenande fordon. Stimulanser bör utgå till kompletterande reningsutrustning
eller byte av motorer i lastbilar och bussar. De medel som
regeringen anvisat för stimulanser för inköp av lastfordon med katalytisk
rening bör bl. a. användas till detta.

Riksdagen har, efter centerinitiativ, beslutat om stimulanser för kompletterande
reningsteknik. De ca 700000 bilar som körs på blyfri bensin
kan på detta sätt minska sina kväveutsläpp med 70%. Kompletterande
reningsutrustning kan också införas på bilar som körs med blyad bensin.

Eftersom regeringen har dröjt så länge med åtgärder kommer huvuddelen
av bilparken att sakna effektiv rening ännu under lång tid. Vi anser att
åtgärder måste vidtas för att åstadkomma en omedelbar minskning av
utsläppen. De förorenande utsläppen från biltrafiken har ett tydligt samband
med hastigheten. Vi föreslår att riksdagen beslutar om en temporär
sänkning av hastighetsgränserna till 100 respektive 80 km/tim. Undantag
bör göras för de minst försurningsdrabbade Norrlandslänen. Övervakningen
av hur hastighetsgränserna hålls måste skärpas.

Utredningen om ekonomiska styrmedel bör utarbeta förslag till utsläppsavgifter
för kväveoxid och koldioxid.

Regeringen bör ta initiativ till en miljöavgift också på utrikesflyget för
att begränsa utsläppen av kväveoxider och kolväten.

Anslag till försurningsåtgärder

Vi föreslår att ytterligare 45 milj kr anslås, dvs. 210 milj kr för åtgärder
mot luftföroreningar och försurning.

Ozonskiktet

Uttunningen av ozonskiktet över Antarktis var under 1987 den största
som uppmätts. Under oktober månad hade 50% av den normala ozonmängden
försvunnit. Sedan 60-talets slut har en generell minskning skett
över hela norra halvklotet. Under vintermånaderna har minskningen varit
upp till 9%. Omfattande internationella undersökningar pågår för närva

Mot. 1988/89

Jo797

rande. Det är emellertid helt klart att ozonproblemet har övergått från att
vara en teoretisk framtida risk till att bli ett aktuellt och i högsta grad
påtagligt miljöproblem med globala dimensioner. Det är därför självklart
att utsläppen av freoner och liknande ämnen måste minskas drastiskt. Vi
använder här freoner som ett samlingsnamn för dessa ämnen. Även med
mycket långtgående restriktioner kommer ozonuttunningen att fortsätta
att förvärras under flera årtionden framöver.

Den centerledda regeringen förbjöd år 1979 freon som drivmedel i
sprejförpackningar. Initiativ togs år 1981 till en internationell konvention
om ozonskiktet. Sedan 1983 har centern i riksdagen krävt ett särskilt
åtgärdsprogram för att minska freonanvändningen. Riksdagen har beslutat
om avveckling av freonanvändningen.

Företagen har nu insett att freonanvändningen utgör ett hot mot ozonskiktet.
En snabb utveckling av alternativ till CFC sker nu. Till de prioriterade
områdena måste vara att utveckla system för uppsamling av freon
som används i dag. Ett pantsystem bör övervägas.

Regeringen vidtar inga åtgärder mot import av produkter som innehåller
freon. Förbud mot sådan import måste införas samtidigt som tidsgränserna
för freonanvändningen löper ut.

Sveriges beslut att förbjuda freon kommer att stimulera fram en teknisk
utveckling som också kommer andra länder till godo. Det är viktigt att
regeringen utnyttjar dessa möjligheter till skärpningar av såväl den internationella
som den nordiska handlingsplanen så att freonanvändningen
får en global avveckling.

Havsmiljön

Föroreningssituationen i haven är allvarlig. Utsläppen av klorföreningar
och tungmetaller måste upphöra och kväveutsläppen kraftigt begränsas.
Havet är en resurs och dess många möjligheter ska tas till vara — inte
förrödas, som i dag sker.

Situationen i framför allt det kustnära havet blev akut under sommaren.
Regeringen utlovade resurser och insatser. Den förstärkning som gjordes
under hösten visade sig vara av engångskaraktär. I budgetpropositionen
föreslås en marginell ökning av åtgärderna till havsföroreningarna med 1,5
milj kr. Vi vill här erinra om de förslag till åtgärder mot olika typer av
havsföroreningar som vi lade fram hösten 1988.

Naturvårdsverkets marina kommitté har begärt en kraftig ökning av
forskningen kring de storskaliga miljöeffekterna i Östersjön och Västerhavet.
Kommittén begär en satsning på 30 milj kr per år i fem år. Inriktningen
på programförslaget är en avvägning mellan nödvändig grundforskning
och mera riktade undersökningar. Forskningen ska också bilda underlag
i det internationella arbetet. Liknande forskningsatsningar har redan
bifallits i Västtyskland och Storbritannien. Marin forskning och övervakning
sker på flera områden som SMHI. Vi anser att 30 milj kr bör anslås
till forskningsinsatser som fördelas av naturvårdsverket och SMHI.

Mot. 1988/89

Jo797

Miljögifter

Så länge stabila organiska miljögifter släpps ut direkt eller indirekt kommer
ett långsiktigt miljöhot att kvarstå för våra hav. En åtgärdsstrategi
måste därför utgå från att eliminera tillförseln av sådana naturfrämmande
ämnen. Det är angeläget att dessa miljögifter prioriteras i såväl det nationella
som det internationella arbetet.

Varje år släpper den svenska skogsindustrin ut stora mängder klorerade
föreningar, i vattendrag och utmed kusten. Utsläppen av klorföreningar
ger skador på sjöarnas och havens ekosystem. Dioxiner bildas i och med
blekningsprocessen. Spridningen sker i samband med utsläpp till luft och
vatten, men också via den färdiga produkten vid användning och förbränning.
Riksdagen begärde 1988 att regeringen skulle vidta åtgärder som
gjorde att dioxinutsläppen upphörde.

Såväl konsumenternas intresse av miljövänliga pappersprodukter som
en ökad medvetenhet inom skogsindustrin har gjort att utsläppen på tio år
har halverats från 27 000 ton/år TOCL till för närvarande ca 14000 ton/år.

Regeringen föreslår att utsläppen av organiskt bundet klor bör minskas
till 1,5 per ton klorblekt massa. Åtgärden bör ha påbörjats före utgången av
år 1992, anser regeringen. Målet angav regeringen ”bör vara att på sikt i
stort sett eliminera utsläppen av klorerat organiskt material”. Regeringen
har därefter insett att utvecklingen hade sprungit ifrån dem och gav
naturvårdsverket i uppdrag att utreda en avveckling av klorutsläppen. Vi
anser att utsläppen av klorerade föreningar bör i stort sett kunna vara
avvecklad till 1995. Gällande tillstånd för massaindustrin måste omprövas
och starkare krav ställas så att en övergång till miljövänliga teknik forceras.

Vi anser att en miljöavgift på organiska klorföreningar bör tas ut med 50
kr per kg organiskt bundet klor för att stimulera en miljövänlig utveckling,
enligt AOX- metoden.

Sverige bör också ta fram en mönsteranläggning i Vallvik med slutna
processer. Det skulle vara styrka i såväl det nationella som internationella
arbetet.

Det finns nu god tillgång till miljövänligt papper som uppfyller rimliga
vithetskrav. I många fall är blekningen onödig. Hushållspapper fungerar
lika väl vare sig de är blekta eller ej. Konsumenterna har genom sina val
möjlighet att påverka så att efterfrågan på blekt papper blir begränsad.

Vi anser att kommuner och myndigheter bör övergå till att använda
miljövänligt papper. Centern har för övrigt i en skrivelse till riksdagen
påpekat att riksdagen bör övergå till miljövänligt papper. Vi förväntar oss
en redovisning av vidtagna åtgärder.

Andra klorutsläpp

Samtidigt som kloranvändningen minskar inom cellulosaindustrin ökar
den vid tillverkning av PVC-plast. En mycket stor användare är kärnkraftverken.
Enbart Ringhals kärnkraftverk släpper ut 20000 ton natriumhypoklorit.
Insatserna för att begränsa klorutsläppen måste omfatta all klor

Mot. 1988/89

Jo797

användning.Vi anser att regeringen snarast bör vidta åtgärder för att
klorutsläppen från kärnkraftverken omedelbart ska upphöra.

För PVC-produkter finns i de flesta fall miljövänligare alternativ. Vi
föreslår i en särskild motion om avfallshanteringen en avveckling av dessa.

Tungmetaller

De metaller som tillförs haven samlas till slut i sedimenten, med undantag
av arsenik. Den totala tillförseln av vissa metaller till Östersjön framgår av
bilaga 1.

Tillförseln av kadmium är t. e. x. 140 ton/år. De svenska utsläppen är 7,5
ton/år, varav en del av dem hamnar i Östersjön.

Regeringen föreslår att de svenska punktutsläppen av metaller halveras.
Detta kommer enbart att påverka miljön lokalt. Men den kommer knappast
alls att minska metalltillförseln till Östersjön i stort.

Metallbelastningen måste reduceras till samma storleksordning som den
naturliga påverkan. Kadmiumhalterna i sedimenten är förhöjda med mer
än 10 gånger. Om man ska reducera kadmiumhalten till naturlig nivå ska
den totala tillförseln minskas från 140 ton/år till 14 ton/år. Att halvera de
svenska utsläppen från 7,5 till 3,5 ton/år hjälper då inte mycket.

På 1960-talet var höga halter av kvicksilver en larmklocka. Totalt rörde
det sig om några hundra områden som var aktuella för svartlistning. Sedan
dess har framsteg gjorts vad gäller att begränsa utsläppen av kvicksilver till
vatten. I dagsläget har vi dock tusentals sjöar där rovfiskens halter av
kvicksilver (metyl) överstiger gränsvärdena. Ofta är det små näringsfattiga
skogssjöar utan lokala utsläpp. De lokala utsläppen har minskat men
ersatts med en geografiskt större påverkan av diffusa utsläpp.

Naturvårdsverket måste ges i uppdrag att utarbeta ett program för
begränsning av metallhalterna till den naturliga variationen.

Jordbruk och miljö

Jordbruket kan hjälpa till att lösa miljöproblem i andra delar av samhället.
En ökad användning av alternativa grödor skulle kunna ge råvaror som
kan ersätta fossila bränslen. En produktion av energigrödor och råvaror till
massaindustrin och den kemiska industrin, skulle få många positiva effekter
på miljön.

Vi anser att all brukningsvärd åkermark ska brukas och användas för
livsmedelsproduktion, till att producera energiresurser och råvaror till
industrin. Jordbruket måste också ta sitt ansvar för de miljöproblem som
näringen bidrar till. Minskad användning av miljöskadliga kemikalier i
jordbruket är ett mål i sig. Den statliga jordbrukspolitiken måste främja
denna utveckling.

Jordbruket är ett av de få områden där det idag används miljöavgifter.
Användningen av kemikalier och handelsgödsel inom jordbruket är avgiftsbelagd.
Vi anser att dessa avgifter ska användas till miljöförbättrande
åtgärder, ny teknik, omställningsstöd för nya grödor och stöd för avsättning
av nya produkter.

Mot. 1988/89

Jo797

Växtföljder på åkermarken och spridning av stallgödsel har med ökande
produktionskrav fått en allt större betydelse för växtnäringsläckage från
jordbruket. Sambandet mellan växtodling och djurhållning måste bibehållas.
Stallgödseln ska utnyttjas som den resurs den är och inte vara ett
kvittblivningsproblem. En effektivare stallgödselanvändning ger också ett
minskat behov av handelsgödsel. Därigenom minskar den totala användningen
av kväve och därmed också risken för växtnäringsläckage. Åkermarken
måste hållas bevuxen under en större del av året för att motverka
läckage. Det måste skapas alternativa möjligheter för att skapa avsättning
för dessa grödor.

Igenplantering av åkermark och igenväxning av hagar och ängar utgör
ett hot mot kulturlandskapet. Landskapet måste hållas öppet. De naturliga
variationerna måste bibehållas och utvecklas för att värna mångfalden i
växt- och djurlivet. Dagens jordbrukspolitik måste ges ett miljömål med
denna utgångspunkt. Centern har i en annan motion lagt fram förslag om
detta.

Avfall

Med industrisamhällets utveckling minskas det återbruk och den återvinning
som i århundraden varit en naturlig del av vardagen för de flesta
hushåll. Stora system minskar möjligheterna för hushåll att hantera vissa
avfallstyper. Ett exempel är det organiska avfallet i hushållsavloppen, som
efter förorening med kadmium eller andra tungmetaller, bl. a. från industrin,
blir olämpligt att återföra till åkrarna som rötslam.

Avfallsfrågan håller på att växa det moderna samhället över huvudet.
Den samlade mängden industriavfall har beräknats till 4,5 milj ton. I det
ingår då inte restprodukter från gruvor, mineralberedning och jordbruk.
Byggnads- och rivningsverksamhet liksom reningsverk ger också upphov
till stora volymer avfall. Det miljöfarliga avfallet uppgår till 0,5 milj ton.
Varje år lämnar varje svensk ca 300 kg hushållsavfall. Den totala mängden
uppgår till ca 2,5 milj ton. I t. ex. Stockholm behövs en ny medelstor
soptipp vartannat år.

Det finns anledning vara starkt kritisk mot att regeringen ännu inte har
lagt fram något förslag till en ny avfallspolitik, trots att en utredning är klar
och har remissbehandlats.

Avfall kan undvikas genom en ökad styrning av de produktionsprocesser
och de konsumtionsmönster som utgör själva källan till problemen.
Samhället måste i högre grad än hittills hävda producentens ansvar för det
avfall som är ett resultat av själva produktionsprocessen, liksom för de
produkter som släpps ut på marknaden.

Det innebär en inriktning mot teknik som i produktionsledet använder
färre resurser samt frambringar avfall och föroreningar i mindre omfattning
eller av mindre miljöfarlig karaktär än hittills.

Vi har lagt fram en särskild motion om om en ny avfallspolitik.

Mot. 1988/89

Jo797

Obligatorisk ansvarsförsäkring

Inom det svenska näringslivet används och saluförs ca 70000 olika kemiska
ämnen. Bara för en begränsad del av dem finns en ordentlig dokumentation
av miljö- och hälsorisker. 10000-tals kemiska ämnen uppfyller inte
vad lagen om kemiska produkter stadgar om ”tillfredsställande utredning
av vilka hälso- eller miljöskador som produkten kan orsaka” (§ 6).

Vi har tidigare föreslagit en förstärkning av resurserna till kemikalieinspektionen
och en decentralisering av organisationen för kemikaliekontroll.
Det är bra att regeringen nu förbättrar kemikalieinspektionens resurser.

Vi har under flera år föreslagit att tillverkare och importörer av kemikalier
ska åläggas att ta en ansvarsförsäkring för sina produkter för att
förstärka kontrollen av kemikalier. Vi har inte funnit något annat system
för att på ett rimligt sätt lösa ansvarsfrågan. Försäkringsbolagen är professionella
på att bedöma risker. Man gör det bl. a. utifrån de vetenskapliga
undersökningar som företaget har redovisat. En ytterligare bedömningsgrund
är om företaget hittills visat sig komma med såväl säkra produkter
som korrekta redovisningar av gjorda undersökningar.

En obligatorisk kemikalieförsäkring kommer att leda till minskad användning
av farliga kemikalier, en mer ansvarsfull hantering och för att
tillföra ekonomiska resurser till olycksförebyggande åtgärder och inte
minst som ersättning för skadelidande. Vi anser att riksdagen nu måste
begära att ett förslag till kemikalieförsäkring bör utarbetas.

Ekonomiska styrmedel

Ibland hävdas att föroreningarna är det pris vi får betala för vårt nuvarande
välstånd. Detta pris är inte känt eftersom det är framtida generationer
som får större delen av räkningen. Det bruttonationalbegrepp som vi
använder inom ekonomin innefattar inte miljökonsekvenserna. BNP-begreppet
borde i stället ersättas med ett begrepp som uttrycker nettonationalprodukten,
NNP. BNP ökar enligt de traditionella tillväxtbegreppen.
En tillväxt om 2% innebär ca 20 miljarder kronors ökade resurser i
samhället enligt det måttet. Samtidigt kan skadorna av miljöförstöringen
uppskattas till 60 miljarder kronor. Resultatet netto blir således att vi tär
på kommande generationers resurser. Utifrån detta betraktelsesätt är principen
att den natur vi utnyttjar ska återlämnas till nästa generation i ett
förbättrat eller ursprungligt skick. BNP blir NNP genom att räntan på
skulden till kommande generationer dras från summan av de producerade
varorna och tjänsterna.

Att anpassa ekonomin till ekologins förutsättningar är långsiktigt bra
ekonomi. Centern har därför föreslagit att ekonomiska styrmedel ska
användas i miljöpolitiken. Skattesystemet måste genomgå en förändring
med mindre skatt på arbete och mer skatt på råvaror. Vi vill med detta
minska efterfrågan på råvaror, vars exploatering och användning medför
miljöproblem. Ett annat motiv är att för framtiden spara knappa resurser
och främja en effektiv naturresurshantering. Vi anser att råvarubeskatt

Mot. 1988/89

Jo797

ningen först bör införas på energi. Vi har därför i annat sammanhang lagt
fram förslag om skatt på uran för elproduktion och på miljöskadliga
fossilbränslen.

Miljöavgifter

I miljöpolitiken måste användas både lagstiftning och ekonomiska styrmedel.
Miljöavgifter ska stimulera företag att vidta åtgärder för att minska
föroreningarna under den tilllåtna nivån. Miljöavgifter ska också markera
att samhället inte accepterar miljöstörningar. Dessutom skall aldrig utsläpp
uppfattas som gratis vare sig för samhället eller för företaget i fråga.

Priset på en produkt mäter bara de privata och företagsekonomiska
kostnaderna, utan att ta hänsyn till de totala samhällsekonomiska kostnaderna,
inklusive miljöskadorna. Det gör att produktionen kan ske med
metoder som skadar miljön, utan att det drabbar förorenaren. Om avgiften
sätts så att den avspeglar kostnaden för miljöförstöringen, kommer den
företagsekonomiska kalkylen att överensstämma med den samhällsekonomiska.
Men det är näst intill omöjligt att exakt fastställa kostnaderna. En
miljöavgift måste därför inte avspegla den exakta samhällsekonomiska
kostnaden enligt Polluter Pays Principle (förorenaren ska betala de kostnader
den åsamkar samhället).

Vi anser det viktigt att miljöavgiften sätts så högt att den ger tydliga
signaler att nedbringa utsläppen till vad naturen tål. Vi anser att bl. a.
följande skäl talar för att miljöavgifter ska införas:

1. Regleringar räcker inte.

2. Miljöförstöring är inte gratis.

3. Miljöavgifter påverkar såväl producenters som konsumenters beteende.

4. De ger tydliga signaler till teknisk utveckling.

5. De skapar resurser som kan bekosta en del av de investeringar i ny
teknik och nya produktionsmetoder som är nödvändiga för en bättre
miljö.

6. De skapar resurser för en effektiv tillsynsverksamhet.

Det är önskvärt att miljöavgifterna avskaffar sig själva genom att de
avgiftsbelagda utsläppen minskar. En del av de influtna medlen bör utnyttjas
till utvecklande av ny teknik och stimulanser till utnyttjande av miljöåtgärder.
I den mån de influtna medlen återförs, ska de enligt vår mening
inte räknas in i skattekvoten.

En utredning om ekonomiska styrmedel har tillsatts. Ett första betänkande
om avgifter på svaveldioxid och klorutslpp väntas under 1989. Vi
föreslår här i motionen att miljöavgifter införs omedelbart på svaveldioxid,
organiska klorföreningar, liksom på miljöfarliga tungmetallhaltiga
batterier som föreslås i avfallsmotionen. Dessutom begär vi förslag om
miljöavgifter på kväveoxid och koldioxid.

Mot. 1988/89

Jo797

Miljöutbildning

En nödvändig förutsättning för att samhället ska kunna utvecklas på en
hållbar ekologisk grund, för att människor också på lång sikt ska kunna
garanteras en rimlig livskvalitet, är att alla har goda insikter om miljön och
dess krav. Utbildningen i miljövård måste avsevärt förbättras. Det är
viktigt att miljöfrågorna blir en integrerad del av såväl tekniska, naturvetenskapliga
som administrativa utbildningslinjer. Lärarutbildningen måste
förstärkas med grundkurser i ekologi.

Vi anser att regeringen bör tillse att såväl tekniska, naturvetenskapliga
som administrativa utbildningslinjer kommer att innehålla minst 3 — 5
poäng obligatorisk miljövårdsundervisning och att denna undervisning
blir en integrerad del av utbildningen. Ett miljötänkande måste in i all
utbildning om vi ska kunna åstadkomma en uthållig utveckling. Centerpartiet
har i en högskolemotion lagt fram förslag om detta.

Naturskydd

En ekologisk grundsyn innebär att ta stor hänsyn till sambandet mellan
natur, människa och samhälle. Naturen är en för människan gemensam
resurs som ska skyddas och vårdas för nuvarande och kommande generationers
välfärd. Var och en ska bidra till skyddet och vården av naturen
genom att visa hänsyn och varsamhet samt genom att undvika åtgärder
som kan vara skadliga för naturen. Vi måste hushålla med naturresurser
även om det inte finns ett omedelbart ekonomiskt utbyte. Vi måste ha råd
att skydda natur också för dess eget värde.

Naturvård i skogsbruket

Den fjällnära skogen är unik eftersom den rymmer stora urskogsområden.
För skogsbruket i de fjällnära skogarna måste lokalt anpassade skogsbruksmetoder
tillämpas. Bondeskogsbruket har traditionellt kunnat bedrivas
småskaligt, utan konflikt med naturvårdsintressena. De stora markägarna,
domänverket och bolagen, bedriver nu ett utpräglat storskaligt skogsbruk i
de fjällnära skogarna. Därför bör en naturvårdsgräns på biologiska grunder
upprättas. Ovanför denna får inget storskaligt skogsbruk bedrivas.
Särskilt skyddsvärda områden bör avsättas som naturreservat. För att
klargöra hur en sådan gräns ska utformas bör en parlamentarisk utredning
tillsättas under medverkan av företrädare för naturvården och ortsbefolkningen.

Krav på miljökonsekvensbeskrivningar bör införas för olika skogsbruksmetoder
som hyggesplöjning, stubbrytning, inplantering av främmande
trädslag, samt skogsplantering på jordbruksmark. Stödet till igenplantering
enligt skogsvårdslagens 5:3 § måste upphöra.

Mot. 1988/89

Jo797

Mark för naturvård

I den urskogsinventering som SNV gjort av vårt lands urskogar är 20
objekt (1177 ha) i södra Sverige av högsta prioritet och 40 objekt (18055
ha) i norra Sverige. I valet av objekt är det viktigt att olika naturtyper
bevaras. Många urskogar hotas nu av avverkning. Det finns därför särskilda
skäl att prioritera dessa.

I norra Sverige ägs huvuddelen av urskogen av domänverk och bolag. Vi
anser att den skyddsvärda mark som ägs av domänverket ska överföras till
naturvårdfonden utan att staten ska betala ersättning. På så sätt kan en
stor del av den fjällnära skogen skyddas. Hälften av den särskilt skyddsvärda
marken i södra Sverige är privatägd. För de enskilda skogsägare som
blir berörda ska möjlighet finnas till ersättningsmark från domänverket.

Naturvårdsdelen av länsstyrelsernas miljövårdsenheter, den s. k. gröna
sidan, har länge haft oförändrade eller t.o. m. krympande resurser. När
regeringen nu anslår ökade medel till inköp av urskogar är det förvånande
att inga pengar har räckt till handläggning av dessa frågor. De två milj kr
som regeringen tänkt ta in via ökade täktavgifter ska enligt riksdagsbeslut
finansiera kostnader för kontroll och tillsyn av täktverksamheten. Vi föreslåratt
10 milj kr anslås till förstärkning av länsstyrelsernas naturskyddsarbete.

Skötsel av naturvårdsobjekt

Centerpartiet har under flera år föreslagit åtgärder för att förstärka skyddet
av naturvården. Ideella organisationer och markägare bör anlitas i vården
av naturvårdsobjekten. Kommuner och landsting bör få ett ökat ansvar för
friluftsreservat. De statliga insatserna bör koncentreras till insatser för att
bevara omistliga naturvärden. Skötselplaner ska upprättas vid bildande av
naturreservat. En översyn bör ske av alla naturvårdsobjekt.

Nya finansieringskällor ska prövas. En fond bör skapas för vård och
inköp av naturvårdsobjekt. Företag och allmänhet ska ha möjlighet att
lämna bidrag via fonden, likaså bör det vara möjligt att testamentera
pengar dit.

Naturvårdsåtgärderna i odlingslandskapet, de sk NOLA-insatserna är
angelägna. Naturvårdsverket har föreslagit att ytterligare 10 milj kr ska
anslås för detta. Vi anser att NOLA bör kompletteras med att en särskild
hagmarksersättning införs. Vi har i annat sammanhang föreslagit att 25
milj. kr. av omställningsstödet för jordbruket överförs till anslaget B 6
Särskilda projekt på miljövårdens område.

En strategi bör utformas för bevarande och hantering av genetiska
resurser. Den bör beskriva dels allmänna övergripande mål, dels mål som
rör utsatta arter och mål för vissa områden som jordbruk och fiske.
Strategin bör vara inriktat på att klarlägga och bevara den existerande
genetiska variationen, inklusive mikroorganismer, inte endast hotade arter,
raser och sorter. Den bör omfatta genbanksverksamhet och forskningsbehov.
Vi föreslår därför att ytterligare 5 milj kr för bevarande av genetiska
resurser till anslaget Vård av hotade arter.

Mot. 1988/89

Jo797

Bioteknik

Regeringen berör över huvud taget inte i propositionen bioteknikens effekter
på miljön. Det finns risker med att genetiskt manipulerat material
sprids på ett okontrollerbart sätt. Flera länder har infort förbud mot detta.
Vi har i en särskild motion föreslagit en lag för bioteknikens utnyttjande.
Användandet av biotekniken måste prövas utifrån etiska, sociala och
ekologiska krav. Ansvarsfrågorna måste klarläggas. Produkter inom bioteknikområdet,
tillskapade med hjälp av genteknik, måste omfattas av en
obligatorisk ansvarsförsäkring.

Skydd av älvar

De fyra outbyggda norrlandsälvarnas framtid är osäker trots riksdagsuttalanden
om att skydda dem. Regeringen lägger inte fram något förslag om
förstärkt skydd. Vi har redan tidigare föreslagit att de fyra outbyggda
norrlandsälvarna ska förklaras som nationalälvar och ges ett skydd som
motvarar nationalparkernas. Dessutom föreslår vi att följande älvar och
älvsträckor anges som undantagna från vattenkraftsutbyggnad i förteckningen
i naturresurslagen:

— Ammerån

— Edänge

— Emån

— Hårkan

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar uttala att en god miljö är ett centralt
ekonomiskt mål,

2. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till en internationell
miljöfond, i enlighet med motionen,

3. att riksdagen begär att regeringen verkar för ett icke-spridningsavtal
på miljöområden i enlighet med motionen,

4. att riksdagen begär hos regeringen att ta initiativ till en gemensam
nordisk miljölagstiftning utifrån högsta ambitionsnivå,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om räddningsplan för Östersjön,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om internationella åtgärder mot havsföroreningar,

7. att riksdagen beslutar hos regeringen att begära ett program för
begränsning av metallhalterna i enlighet med motionen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om internationella åtgärder mot försurningen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om internationell naturvård,

Mot. 1988/89

Jo797

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om att Sverige inte skall medverka vid en mineralexploatering
av Antarktis,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om initiativ för att rädda regnskogarna,

12. att riksdagen begär hos regeringen en parlamentarisk översyn
av miljölagarna i enlighet med motionen,

13. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts om
påföljd vid miljöbrott,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om omprövning av gamla tillstånd enligt miljöskyddslagen,

15. att riksdagen hos regeringen begär initiativ till en översyn av
naturvårdsverket i enlighet med motionen,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om miljötillsynen,

[att riksdagen beslutar anslå 4,2 milj kr ytterligare till länsstyrelsernas
tillsyn enligt miljöskyddslagen,1]

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om koncessionsnämndens sammansättning,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om öppenheten vid tillståndsprövning,

19. att riksdagen som sin mening ger miljöorganisationer rätt att
överklaga enligt 8 a § miljöskyddslagen,

20. att riksdagen beslutar att en miljöombudsman skall tillsättas,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som

i motionen anförts om statsåklagare för miljöbrott,2]

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om miljöansvarig vid företag som bedriver miljöfarlig
verksamhet,

22. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändring av
rättshjälpslagen i enlighet med motionen,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om åtgärder för att begränsa koldioxidutsläppen,

[att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag till en
miljöavgift på koldioxidutsläpp,3]

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om målsättningen för att begränsa försurande
luftföroreningar,

[att riksdagen beslutar införa en miljöavgift på svaveldioxid
med 30000 kr/ton,3]

25. att riksdagen beslutar anslå 45 milj kr ytterligare, dvs. 210 milj
kr, till anslaget Åtgärder mot luftföroreningar och försurning, därav
15 milj kr till vitaliseringskalkning,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om åtgärder för att minska utsläppen från trafiken,

Mot. 1988/89

Jo797

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om åtgärder för att påskynda avvecklingen av freonanvändningen,

28. att riksdagen beslutar anslå 30 milj kr ytterligare till åtgärder
mot havsföroreningar, i enlighet med motionen,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om åtgärder för att avveckla klorutsläppen,

[att riksdagen beslutar införa en miljöavgift på organiska klorföreningar
med 50kr/kg organiskt bundet klor,3]

30. att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att
klorutsläppen från kärnkraftverken skall upphöra,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om miljöåtgärder i jordbruket,

[att riksdagen hos regeringen begär förslag till en obligatorisk
ansvarsförsäkring för kemikalier,4]

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om vad
som anförts om översyn av naturvårdslagstiftningen,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om naturvård i skogsbruket,

35. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning
om naturvårdsgräns i enlighet med motionen,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om mark för naturvård,

[att riksdagen anslår ytterligare 10 milj kr till länsstyrelsens
naturvårdsåtgärder, i enlighet med motionen,1]

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om skötsel av naturvårdsobjekt,

38. att riksdagen anslår ytterligare 15 milj kr till särskilda projekt
på miljövårdens område för hagmarksersättning, i enlighet med
motionen,

39. att riksdagen beslutar anslå 5 milj kr ytterligare till vård av
hotade arter för bevarande av genetiska resurser, i enlighet med
motionen,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om skydd av outbyggda älvar1].

1988/89: Bo 307
1988/89: Ju 301
1988/89: Sk 646
1988/89: L 616

Mot. 1988/89

Jo797

Stockholm den 23 januari 1989
Olof Johansson (c)

Karl Erik Olsson (c)

Bertil Fiskesjö (c)

Gunnar Björk (c)

Pär Granstedt (c)

Karin Israelsson (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Mot. 1988/89

Jo797

Görel Thurdin (c)

Karin Söder (c)

Gunilla André (c)

Börje Hörnlund (c)

Agne Hansson (c)

Larz Johansson (c)

Bilaga Mot. 1988/89

Jo797

Metallutsläpp

De metaller som tillförs haven samlas till slut i sedimenten, med undantag
av arsenik. Den totala tillförseln av vissa metaller till Östersjön framgår av
tabellen nedan.

Tabell 1. Metalltillförseln till havsområdena runt Sverige (ton/år)

Område	Cu	Pb	Zn	Cd	As	Hg	Cr	Ni
Östersjön inkl. Kattegatt och Bältsjön - från land	2000	300	6 500	60	180	5
— luftnedfall	380	2900	3200	80	40	10	—	—
Totalt	2400	3 200	9700	140	220	15
Kattegatt och Bältsjön — vattendrag	59	38	590	7.4		0.30	29	88
kommunala — avlopp	33	33	100	1.6		0.90	13	13
fartygstrafik	23	6	4	0.5	—	0.30	0	3
luftnedfall	55	260	400	3.7	—	2.4	7	18
Totalt	170	340	1 100	13	—	3.9	49	120
Skagerrak — punktkällor	3.0 1.3 9	0.1		0.02	1.0
vattendrag (Göta älv)	25		130	0.24
— luftnedfall	28	220	340	2.8		0.4	0.5	—
Totalt	56	220	480	3.1		0.5

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989