Motion till riksdagen
1988/89:Jo785

av Torsten Karlsson m. fl. (s)
Vattenvårdsåtgärder vid Vättern

Vättern har unika värden att skydda och bevara. Sjön är av riksintresse för
naturvård och är betydelsefull som råvattentäkt för en stor region. Den
vattenvårdsplanering och de åtgärder som vidtagits, framför allt på initiativ
av kommittén för Vätterns vattenvård, har gett mycket värdefulla resultat.
Ett påtagligt resultat är det förbättrade siktdjupet. Generellt sett har vidtagna
reningsåtgärder minskat utsläppen av en rad olika typer av föroreningar.
Successivt vidtas ytterligare åtgärder, t.ex. vid omprövning av tillstånd enligt
miljöskyddslagen.

Kommittén för Vätterns vattenvård genomför under hösten 1988 och
våren 1989 en översyn av vattenvårdsplanen för Vättern. Den nya vattenvårdsplanen
beräknas vara klar i juni 1989 och blir den tredje vattenvårdsplanen
som framtagits av kommittén för Vätterns vattenvård sedan 1970.

Avsikten med den kommande vattenvårdsplanen för Vättern är att fastställa
nya vattenkvalitetsmål samt att presentera de åtgärder som behövs för
att uppnå dessa. Kommittén har bl.a. med anledning av arbetet med den
nya vattenvårdsplanen anlitat limnolog på halvtid. Denne är ansvarig för
information om kommitténs verksamhet och är stationerad på länsstyrelsen
i Jönköping.

Inför vattenvårdsplanen utförs en rad kompletterande undersökningar
bl. a. med avseende på tillförsel av kväve, tungmetaller och klororganiska
föreningar i olika tillflöden och i nedfall. För att få en god bild av föroreningstillförseln
från luften i form av våt- och torrdepositioner har tre nedfallsmätningsstationer
etablerats. Dessa är belägna vid Lyckås (i Jönköpings
kommun), på Visingsö och i Askersunds kommun. Dessutom genomförs
en studie av eventuellt förekommande läckage av metylkvicksilver från
Munksjö. Dessa moment har finansierats genom en extra utdebitering från
kommitténs medlemmar på sammanlagt 200 000 kr.

I varje ”strandkommun” utförs dessutom analyser av kväve- och tungmetallutsläpp
till Vättern från reningsverk och bräddavlopp samt beräkning
av uttransport av främst metaller från dagvattenutsläpp. Gjorda undersökningar
har visat att dagvattenutsläpp medför en betydande recipientbelastning
av vissa metaller, närsalter och oljekolväten (jfr. medd. SNV 1.83 Dagvattenhantering
och 3.83 Sanering av avloppssystem). Det är därför nödvändigt
att beräkna tillförsel av föroreningar till Vättern via dagvattenutsläpp.

Kommittén för Vätterns vattenvård har vidare beslutat att begära medel
från miljö- och energidepartementet för att kunna genomföra ytterligare
några viktiga moment som:

1. Anskaffande av en spridningsmodell för Vättern. En sådan modell är Mot. 1988/89

ett mycket viktigt instrument för att bedöma spridningen av olika kemiska Jo785

ämnen i vatten samt vid åtgärder efter en olycka med farligt gods i Vätterns
närhet.

2. Modellering av föroreningsbelastning från trafiken runt Vättern
främst med tanke på trafikens bidrag till kvävebelastningen.

3. En detaljerad genomgång av tungmetallflödena i och runt Vättern.

För att kunna bedöma nödvändiga åtgärder på lång sikt kommer kommittén
för Vätterns vattenvård att begära hos nämnda departement samt
hos statens naturvårdsverk att ett 6-årigt forskningsprogram upprättas (till
en bedömd kostnad av 12 milj kr).

Vättern är, som vi framhåller, en unik sjö med sitt källklara vatten och
den utgör vattentäkt för flera hundratusen människor och husdjur. Därför
är det viktigt att uppmärksamma vad som händer i Vättern och runt omkring
och att erforderliga åtgärder görs för att bevara sjöns kvalitet ur miljösynpunkt.
Kommittén för Vätterns vattenvård bör därför erhålla stöd i sitt
arbete i detta syfte.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av medel för genomförande av planerade
forskningsprogram rörande Vätterns vattenvård.

Stockholm den 24 januari 1989
Torsten Karlsson (s)

Sture Thun (s) Sonia Karlsson (s)

10