Motion till riksdagen
1988/89:Jo781
av Jens Eriksson och Inger René (båda m)
Miljön och livsbetingelserna på västkusten
Mot.
1988/89
Jo781—788
Den svenska västkusten är utsatt för föroreningar, som allteftersom tiden
lider blir allt kännbarare för de vid kusten bosatta och i ännu högre grad för
dem som tar sin bärgning ur havet. Ingen kunde under 1988 undgå att höra
och ta del av den förstörelse som pågår. Det gavs under fjolåret, som ju var
ett valår, många löften om åtgärder som skulle ge en bättre miljö och det
återstår nu att se, om de utfästelserna som gavs var seriösa.
Hotet från Norge
Industrierna i Östfold och samhällen längs Glömma och Oslofjorden släpper
ut stora mängder föroreningar och gifter, som förs med strömmarna i
Oslofjorden. Detta är utan tvekan orsaken till att den norra delen av Bohusläns
skärgård sedan 7-8 år tillbaka saknar torsk och rödspätta. Detta fiske
gav tidigare försörjning åt ett stort antal skärgårdsfiskare.
Det är inte rimligt att ett land skall förstöra områden i sitt grannland. Det
borde ligga i norskt intresse lika väl som i svenskt att behålla bohuskusten
ren, då norska fritidsbåtar i tusental, campare och bilister utnyttjar den
bohuslänska skärgården för semester och rekreation.
Sportfisket, som drog tusentals människor till norra Bohusläns skärgård
varje helg, finns nu inte längre kvar på grund av att det inte finns någonting
att fiska.
Nedsmutsningen har haft till följd att vi sommaren 1988 hade badförbud
inom stora områden av vår skärgård och även turisterna börjar nu alltmer
överge västkusten.
Det räcker inte längre med att det norska Miljövärndepartementet ger ut
glättade broschyrer med vackra naturbilder med titlar som ”Aksjon rent
vann i Östfold”. Det krävs åtgärder och det har krävts åtgärder sedan minst
20 år tillbaka, ty så länge har åtminstone Idefjorden varit död och tom på
liv.
Den svenska regeringen bör ställa krav på Norge för det första på rening
och för det andra på återställande av livet i vattnen i den norra delen av
Bohuslän. Detta kan ske genom utplantering av i första hand torsk och
rödspätta, arter som är helt utrotade sedan 7-8 år tillbaka.
Internationellt
Frågan om havsmiljön måste också drivas med större kraft internationellt,
då föroreningar förs till bohuskusten med den jutska strömmen från länder- 1
1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Jo781—788
na runt Nordsjön, främstfrån England, Västtyskland, Holland och Belgien. Mot. 1988/89
Även från Danmark kommer stora utsläpp, som i höggrad påverkar miljön Jo781
i Kattegatt, men som även med strömmarna förs upp iängs bohuskusten.
Förstörelsen i Kattegatt har orsakat stort inkomstbortfall för fiskarna i
Halland och de har begärt ersättning för detta bortfall. Det är inte rimligt att
fiskaren skall betala förstörelsen av våra hav. Det är ett självklart rimligt
krav att den som drabbas på detta sätt skall hållas skadeslös och de som
förstör skall betala.
Säldöden
Sommaren 1988 dog cirka två tredjedelar av sälstammen på västkusten efter
att under många år fritt fått föröka sig. Fiskarna har under många år begärt
en reducering av sälstammen, då den antagit proportioner som ligger långt
över vad som kan anses vara en normal stam. Nu kom valpsjukan, som
kraftigt decimerade stammen. Men fortfarande ligger den över det som
varit en normal stam under tider som gått. Det har kostat djuren mycket
lidande, när de fått ligga och självdö, ofta under svåra plågor, då man envist
har nekat att avliva de sjuka djuren.
Följden blir troligen att valpsjukan hårt kommer att reducera kommande
års kullar av sälungar. Det är därför angeläget för framtiden att sälstammen
kontrolleras så att den omfattar ett sådant antal djur att stammen har livsutrymme
med hänsyn till areal och föda. Detta bör göras klart för naturvårdsverket
så att historien slipper upprepas. Ingen vill se djur plågas, ingen vill
hämta sälarna i form av kadaver i vår skärgård och ingen kommun vill ha
den kostnaden.
Det torde därför stå klart att om fisket, sportfisket, turismen och det
rörliga friluftslivet på västkusten skall ha en framtid krävs radikala åtgärder.
Det behövs rening av utsläppen på svensk sida, men det krävs framförallt
åtgärder i våra grannländer och det behövs en minskning av trafiken på
E6 och en reducering av utsläppen från bilismen. Det krävs också att livet i
havet återställs genom utsättning av fisk inom de områden där fiskarter
slagits ut.
Vi kräver därför
1. att Norge minskar sina utsläpp så att livet återställs i norra Bohusläns
skärgårdar,
2. att krafttag tas för att få länderna runt Nordsjön att minska giftutsläpp
och föroreningar,
3. att sälstammen och djurlivet för övrigt hålls under kontroll och i alla
lägen anpassas i förhållande till utrymme och livsbetingelser,
4. att fiskare som drabbas av avbräck på grund av miljöförstörelse hålls
skadeslösa,
5. att utslagna fiskarter återinplanteras samt
6. att kommuner som drabbats av säldöden inte får stå för kostnaden för
hopsamlande av döda sälar och för destruktion.
2
Hemställan Mot. 1988/89
Jo781
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöproblemen på västkusten.
Stockholm den 23 januari 1989
Jens Eriksson (m) Inger René (m)
1 * Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Jo 781 — 788