Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo763

av Roland Larsson och Anna Wohlin-Andersson
(båda c)

Vättern

Vättern är i vår förorenade värld en alldeles unik tillgång. Trots den yttre
påverkan som idag alla vatten utsättes för har Vättern hittills lyckats bibehålla
sin förstklassiga vattenkvalitet och intressanta fauna och utgör en
omistligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö.

För ungefär 280 miljoner år sedan bildades genom förkastningsrörelser i
berggrunden den gravsänka i vilken sjön ligger. Bildningssättet har skapat
en mycket djup sjö, som på sitt djupaste ställe söder om Visingsö uppmätts
till 128 m. Den höga vattenkvaliteten kan illustreras av att siktdjupet uppgår
till ca 12 m, men har när det var som störst i mitten på 30-talet uppmätts till
över 17 m.

Den höga vattenkvaliteten och det kalla vattnet har skapat förutsättningar
för en mycket krävande fauna med inslag av s k glacialmarina relikter. I
sjön finns minst 28 fiskarter, varav Vätternrödingen är den mest kända. Där
finns också öring, sik, siklöja, nors, hornsimpa, fem arter kräftdjur och en
fiskparasit. Vättern och dess utflöde genom Motala ström är dessutom
dricksvattentäkt för flera hundratusen människor. Det sammanlagda uttaget
för kommunal och industriell vattenförsörjning har beräknats att vid
sekelskiftet uppgå till minst 180 m3.

Det råder således inget tvivel om att Vättern är av ett oskattbart nationellt
intresse och därför i avvaktan på generella förbättringar av vår miljö, genom
radikala selektiva skyddsåtgärder måste räddas undan förstörelse.

De tecken på försämringar av den fortfarande höga vattenkvaliteten som
kan förmärkas talar för att detta måste ske snarast, eftersom erfarenheten
visat att förstörelsen ofta går mycket fort när den väl börjat märkas. Vätternvattnet
är utsatt för en rad olika föroreningskällor. Från industri och
gruvverksamhet vid t ex Aspa bruk, Munksjön och Zinkgruvan (Åmmeberg),
från luftutsläpp från bl a förbränningsanläggningar i omgivningarna,
från jordbruket och kommunernas reningsverk etc.

För att man skall kunna sätta in konkreta åtgärder behöver ytterligare
undersökningar göras. Man bör kartlägga tillförseln av olika föroreningar
och vilka källor som kan finnas utöver de redan kända. Det är också viktigt
att få klarlagt hur olika föroreningar transporteras och lagras i sjön. För det
behövs resurser för kontinuerlig mätning och provtagning.

Med den kännedom som idag finns om vilka föroreningskällor Vättern
är utsatt för är det angeläget att kraftfulla åtgärder sätts in mot dessa omgå

ende. Det finns enligt vår mening inte någon tid att förlora, och därför bör Mot. 1988/89

det som kan göras, göras redan nu. Jo763

I avvaktan på att de generella åtgärder som krävs för att förbättra miljön

leder till resultat bör följande selektiva åtgärder vidtagas för att skydda

Vätten:

— Utsläppen av klororganiska föreningar från Aspa bruk stoppas omgående.

— Nyetablering av vattenförorenande verksamhet vid Vättern förbjudes.

— De kommuner som släpper ut sitt avloppsvatten i Vättern och dess tillflöden
åläggs att vidta åtgärder för att minska utsläppen av tungmetaller,
kväve och nonylfenoler.

— Miljöfarliga transporter på vägarna utmed Vättern förbjudes.

— Begärda medel anslås till Kommittén för Vätterns vattenvård, för kontinuerlig
provtagning och kartläggning av vilka näraliggande verksamheter
som genom sina luftutsläpp förorenar Vättern samt jordbrukets påverkan.

— Med utgångspunkt från denna kartläggning bör en åtgärdsplan snarast
upprättas i syfte att minska utsläppen.

— Förutsättningarna att omhänderta miljöpåverkande avfall som lagrats i
sjön, t ex resterna från malmbrytningen vid Zinkgruvan, utredes.

— Statliga medel anslås för de åtgärdskostnader som industrin och kommunerna
inte rimligen själva kan bära.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för skydd av Vättern.

Stockholm den 23 januari 1989

Roland Larsson (c) Anna Wohlin-Andersson (c)

5