Motion till riksdagen
1988/89:Jo753
av Erling Bager m.fl. (fp)
Nedskräpningen av västkusten från Nordsjön och
Kattegatt
Några decenniers plastålder har påtagligt förändrat bilden av de bohuslänska
och halländska stränderna. Efter vintrarnas olika stormar kan skräpvallar
upp till en höjd av en meter ibland mätas i vissa vrakvikar. I vrakhögarna
går det ofta att utläsa varifrån skräpet kommer, t.ex. på förpackningar med
produktnamn och ursprung tydligt synligt. Internationella konventioner
mot dumpning i Nordsjön finns, men dessa har hittills till stor del varit
verkningslösa.
När det gäller att stoppa utsläppen av fast avfall beslutade Nordsjökonferensen
1987 att Nordsjön skulle bli s.k. specialområde i den internationella
sjöfartslagstiftningen. Detta innebär att det i år är förbjudet att släppa ut
fast avfall. Trots detta fortsätter fast avfall under vinterstormarna att spolas
upp på den svenska västkusten.
Praktiskt taget allt skräp på havsstränderna kommer från andra länder,
från yrkessjöfarten eller oljeutvinning i Nordsjön. Det fasta avfall som
kommer från kommunernas egna invånare eller från fritidsfolket är i sammanhanget
av marginell betydelse. Plast är det dominerande materialet i
skräpet.
Ett intressant experiment har genomförts i Storbritannien. Vid olika tidpunkter
har man dumpat behållare med meddelanden längs den brittiska
nordsjökusten. Behållarna har i stor utsträckning hittats längs den svenska
västkusten.
Havsströmmar och vindar samverkar så, att det blir den svenska västkusten
som till stor del blir mottagare av avfallet. På den svenska kusten är
hallandskusten och bohuskusten i särklass mest nedskräpat. Värst är situationen
i norra Bohuslän. Orsaken till detta är strömsättningar i Kattegatt,
Nordsjön och Skagerack.
Den Baltiska strömmen från Östersjön förenar sig utanför bohuskusten
med Jutska strömmen från Nordsjön och Engelska kanalen. Strömmarna
fortsätter norrut för att sedan vika av utefter norska sorlandet och vidare ut i
Nordsjön. Uppe vid Tjärnö möter den nordgående strömmen vattnet från
Oslofjorden, uppblandat med föroreningarna från Idrefjorden och den
norska älven Glömma. Det mesta av det avfall som strömmarna för med sig
kommer sedan av vind och vågor att drivas in mot bohus- och hallandskusterna
där det så småningom hamnar på stränder och i vikar.
Västkuststiftelsen har under 1987 genomfört en städkamanj utefter västkusten.
Uppslutningen från kustbefolkningen har varit stor:
— 11 000 människor har städat stränder, däribland 320 skolklasser.
1 * Riksdagen 1988/89. S sami. Nr Jo751 — 761
— 57 000 arbetstimmar har lagts ner.
— Skräp motsvarande 27 000 sopsäckar har samlats in.
Mot. 1988/89
Jo753
Förutom skolelever har föreningar av skilda slag deltagit, hembygdsföreningar,
byalag, båtklubbar, STF m.fl. Människor har frivilligt gått ut för att
städa och plocka upp avfall som andra släppt ut. Trots den massiva arbetsinsatsen
har uppskattningsvis endast ca 30% av kusten kunnat städas. Arbetsinsatsen
har gjorts trots vetskapen om att det redan efter ett par höststormar
ser likadant ut igen.
Den övermäktiga uppgiften visar på nödvändigheten att förutsättningslöst
utreda hur kustkommunernas stora nedsmutsningsproblem i ett längre
tidsperspektiv skall kunna lösas. Den nya Plan- och Bygglagen och Naturresurslagen
lägger dessutom ytterligare krav på kommunerna när det gäller
planeringen av vattenområden vid kusterna. En statlig utredning bör inväga
synpunkter från Naturvårdsverket och Kommunförbundet och kan även
styra över en del befintliga forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU) till
dessa problem. I redan pågående FoU-projekt uppmärksammas nedsmutsningsproblem
som är gemensamma för norska och svenska kommuner.
Det är också viktigt att en sådan utredning utarbetar förslag på hur det
internationella informationsarbetet kan utformas. Västkuststiftelsen har
under flera år erbjudit sig att vara ciceroner för en ambassadörsresa om
denna förläggs till en vrakvik i Bohuslän. Detta för att andra länders representanter
skall få möjlighet att på ort och ställe bilda sig en uppfattning om
den mängd avfall som når den svenska västkusten från utlandet.
Det är viktigt att den föreslagna utredningen snabbt kan komma igång,
och att riksdagen redan innevarande år kan fatta beslut om att ställa medel
till förfogande från det särskilda skatteutjämningsbidraget för kustkommunernas
kostnader för strandstädning.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppgift att som i motionen beskrivits utreda hur kustkommunerna
långsiktigt skall hjälpas att lösa problemen med nedsmutsningen
från Nordsjön och Kattegatt,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ställa medel till förfogande inom ramen för de
särskilda skatteutjämningsmedlen som bidrag till kustkommunernas
kostnader för strandstädning,']
3. att riksdagen hos regeringen begär att den tar initiativ till förnya
4
de överläggningar mellan nordsjöstaterna om hårdare förbudslag- Mot. 1988/89
stiftning mot nedskräpning till havs. Jo753
Stockholm den 19 januari 1989
Erling Bager (fp)
Kerstin Ekman (fp)
Anders Castberger (fp)
Ingela Mårtensson (fp)
' 1988/89 :Fi303.