Motion till riksdagen
1988/89:Jo732

av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (båda c)
Miljöeffekterna av Ringhals kärnkraftverks utsläpp av klor

Mot.

1988/89

Jo732

I mer än tio är har Ringhals kärnkraftverk varit i drift. Det innebär vissa
utsläpp av radioaktivitet, men som vid väl fungerande drift sannolikt inte har
någon större påverkan pä omgivningen.

Mindre uppmärksammade är de stora mängderna kylvatten: 175 m3 per
sek vid full drift. Detta betyder att Ringhals använder mer kylvatten än den
sammanlagda vattenmängd som tillförs Kattegatt från Nissan, Ätran, Viskan
och Rolfsån. Kylvattnet värms upp 6-10 grader av spillvärmen från
Ringhalsverket. Spillvärmen utgör två tredjedelar av den energi som
produceras i Ringhals och är mer energi än all elvärme i Sverige.

För att döda alger, plankton, havstulpaner, musslor m m som annars skulle
sätta igen kylsystemet används årligen ca 20 000 ton 15-procentig natriumhypoklorit.
Vid kontakter med ansvariga vid Ringhalsverket sommaren 1988 så
försäkrade man kategoriskt att allt klor i natriumhypokloriten omvandlades
till natriumklorid (koksalt). Det var helt uteslutet att det skulle bildas
organiska klorföreningar. Det var helt fel att göra några som helst jämförelser
med skogsindustrins kloranvändning.

Tillverkaren av natriumhypokloriten var inte lika kategorisk. Deras
kemister tillstod att det inte gick att utesluta att det bildades organiska
klorföreningar, men sannolikt i mycket små mängder och att det sannolikt
saknade praktisk betydelse. Detta var sommaren 1988.

Vid dioxinkonferensen i Umeå hösten 1988 konstaterades att all klorering
innebär risk för att det bildas dioxiner, och man diskuterade tom risken för
att klorering av dricksvatten kan ge upphov till dioxinbildning i dricksvatten.

Efter dioxinkonferensen i Umeå blev de ansvariga vid Ringhalsverket
betydligt försiktigare i sina uttalanden.

Men först när Hallands centerdistrikt i ett brev till naturvårdsverkets
generaldirektör Valfrid Paulsson efterlyser hur naturvårdsverket avser att
agera och vilka resurser som kommer att sättas in för att klarlägga hur mycket
dioxiner som bildas i samband med kloreringen av kylvattnet vid Ringhals
förklarar ansvariga vid Ringhals att prover skall tas och en omfattande
utredning sättas igång för att kartlägga eventuell förekomst av dioxiner.

Naturvårdsverket besvarade Hallands centerdistrikts brev i november
1988 och redovisar ett undersökningsprogram för Barsebäcks kärnkraftverk.

Enligt uppgift har Barsebäcksverket - på grund av andra vattenförhållanden
- aldrig använt natriumhypoklorit för rening av kylvattnet. Vid förnyade
kontakter med naturvårdsverket försäkras att provtagning pågår även vid
Ringhals kärnkraftverk, men att provtagning m m i huvudsak utförs av 1

1 Riksdagen 1988/89.3 sami. NrJo732-734

personalen vid Ringhalsverket. Naturvårdsverket saknar resurser att utföra
provtagningen i egen regi.

Det måste - med tanke på miljösituationen i Kattegatt - vara av största vikt
att så snabbt som möjligt få klarlagt hur mycket dioxiner och andra organiska
klorföreningar det bildas i Ringhals kylvatten och att nödvändiga resurser
ställs till förfogande för detta. Det måste vara av intresse även för Vattenfall
att detta sker i t ex naturvårdsverkets regi så att opartiskheten inte kan
ifrågasättas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen begär att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för att
snabbt och säkert klarlägga miljöeffekterna av klorutsläppen från
Ringhals kärnkraftverk.

Stockholm den 18 januari 1989

Ivar Franzén (c) Rolf Kenneryd (c)

Mot. 1988/89
Jo732

2