Motion till riksdagen
1988/89:Jo64
av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c)
med anledning av prop. 1988/89:140 om reglering
av priserna på jordbruksprodukter, m.m.
Konsekvenser för Kalmar län
Nära 25% av alla som arbetar i Kalmar län är på ett eller annat sätt beroende
av hur lantbruksnäringen utvecklas. Ungefär 25 000 personer i länet har
härigenom sin försörjning.
Under den gångna 25-årsperioden har antalet jordbruksföretag halverats
i Kalmar län. Det är de mindre företagen i storlek 2 —30 ha som minskat.
Under 1980-talet har också gruppen 30 — 50 ha börjat minska.
Inom länet är det stora skillnader hur utvecklingen varit. Emmaboda
kommun har mist 2/3 av jordbruksföretagen sedan 1960-talets början. Vimmerby,
Hultsfred, Högsby, Nybro och Västervik har tappat 55—60% av
dessa under nämnda tid, medan Mönsterås, Borgholm, Oskarshamn och
Tvesås har en minskning till ungefär hälften. Längst ner på skalan i fråga
om minskning av antal företag ligger Mörbylånga och Kalmar med ca 40%.
I förhållandet till riket har minskningen av arealen varit snabbare i Kalmar
län med 17% mot 11% totalt.
Situationen är mycket allvarlig. Enligt gjorda beräkningar kommer sex
av tio företag i länets skogsbygder och på norra Öland att ytterligare försvinna
om inget görs.
Prisförhandlingarna, GATT-överenskommelsen, de strängare djurskydds-
och miljökraven, gödselvårdslagen, avregleringarna, borttagna
mjölksubventioner; allt sammantaget gör att jordbruksföretag snabbt kommer
att försvinna. Det är dags att välja väg. Om vi ska ha ett levande landskap
med öppna ängar och fält måste åtgärder sättas in nu. När åkrarna
växt igen och människorna flyttat är det för sent. Ett arealbidrag för kostnader
att hålla landskapet öppet bör utgå till aktiva brukare.
Omställning 90
1 propositionen om reglering av priserna på jordbruksprodukter föreslås att
omställningsprogrammet ska vara avslutat i och med innevarande år. De
utlovade fem åren är då visserligen tillända men i förutsättningarna för den
politiska överenskommelsen i riksdagen ingick att systemet med ett anställningsprogram
skulle utvärderas.
Näringen har solidariskt ställt upp på programmet som omfattat ca
250 000 ha. Spannmålsöverskottet beräknas under år 1988 ha minskat med
ca 700 000 ton. Detta har givit en positiv nettoeffekt för spannmålskassan
på ca 150 milj. kr.
Återkomsten av 250 000 ha i produktion kommer att vålla näringen stora
problem.
I Kalmar län kommer konkurrensutrymmet för specialgrödor som lök,
bruna bönor bl a att hårdna. Här finns fortfarande ännu täckningsbidrag
och man kommer därför att söka sig till dessa grödor, när omställningsprogrammet
upphör. Lönsamheten för hela denna odling kommmer därmed
att minska.
Regeringen måste därför tala om vad arealen ska användas till. Ska det
bli skogsplantering som ska gälla i stor utsträckning måste näringen få veta
det.
1 det nu uppkomna läget borde en ordentlig satsning på bioenergin vara
det ur alla synpunkter angelägnaste. Det bästa sättet att satsa på miljön är
att satsa på bioenergin.
Jordbruk och miljö
Jordbruket kan hjälpa till att lösa miljöproblemen i andra delar av samhället.
En ökad odling av alternativa grödor skulle kunna ge råvaror som kan
ersätta fossila drivmedel som diesel och bensin. Biomassa kan också få
ökad användning som råvara inom industrin.
Miljövänliga drivmedel
Med en låg inblandning av etanol i bensinen kan vi utnyttja svenska råvaror,
svensk industri och samtidigt minska importen av bensin, proteinfoder,
stärkelse och andra produkter. 200 000 ha åkermark kan användas för att
producera spannmål till etanolframställning. I stället för trädesbruk med
bl a kväveurlakning som följd, kan jorden producera råvaror till ett miljövänligt
drivmedel.
Redan i dag är etanol väl prövad för låginblandning i bensinen — därmed
kan en större del av bilparken köra på blyfritt — enligt energiverkets
beräkningar.
På kort sikt kan också taxi, busstrafik med flera fordon som går i tätbebyggda
områden gå över till ren etanol — därmed skulle man uppnå stora
miljöfördelar i de större tätorterna. På förslag av centern har etanolfrågan
utretts. En lokal studie visar att en etanolfabrik med fördel kan lokaliseras i
anslutning till Mönsterås Bruk.
För att komma i gång med en fullskalig etanolsatsning måste först etanolen
skattebefrias i likhet med andra svenska bränslen. Tyvärr har socialdemokraterna
tillsammans med moderaterna och folkpartiet avslagit centerns
förslag i den frågan.
Sockerbetsodlingen
I propositionen föreslås en minskning av sockerbetsarealen för 1989 års
odling till 50 160 ha. Arealminskningen ska inte beröra odlingen under
bruken i Mörbylånga och Roma, vilket ur regionalpolitisk synpunkt är 10
Mot. 1988/89
Jo64
riktigt. Däremot vidhåller regeringen sin avsikt att på sikt ge utrymme för Mot. 1988/89
10— 15-procentig import och därmed sänkt självförsörjning. Jo64
En låg självförsörjningsgrad ökar Sveriges importberoende. Redan i dag
är Sverige ett av de mest importberoende länderna i Europa. Det finns
anledning för riksdagen att slå fast en självförsörjningsgrad på 95% för att
göra Sverige mindre sårbart i en krissituation. Hela den svenska sockerproduktionen
motsvarar ca 0,3% av världens sockerproduktion på ca 100 milj
ton. Betydelsen för U-länderna av en sänkning av den svenska självförsörjningsgraden
motsvarande någon tiondels promille av världsproduktionen
får inte överdrivas. Ett betydande exportöverskott kommer dessutom alltjämt
från bl a EG.
Centern anser att självförsörjningsgraden bör uppgå till 95%, vilket också
tidigare utredningar förordat.
Kostnadskompensationen
Kompensationen ska enligt föredragande statsråd grundas på uppgifter om
produktionen från 1988. När det gäller ”kobidraget” ska det beräknas per
den 1 juli 1988. Inget datum kan vara sämre för mjölkproducenter i vårt län.
På grund av liten nederbörd och därmed dåliga sommarbeten förekommer
en intensiv höstkalvning i länet.
Den omfattande byråkrati för att dela ut bidragen som kommer att bli
följden av det föreslagna systemet ligger fjärran från allt tal om avregleringar.
Det måste därför som statsrådet också anför endast betraktas som ett
provisorium.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen att som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om kostnaden för det öppna landskapet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om förlängning och utvärdering av omställningsprogrammet
för jordbruket — Omställning 90,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om att självförsörjningsgraden för svensk sockerproduktion
bör uppgå till 95%,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om den föreslagna metoden för kostnadskompensation.
Stockholm den 9 maj 1989
Marianne Jönsson (c) Agne Hansson (c)
11