Motion till riksdagen

1988/89:Jo614

av Inger Schörling m.fl. (mp)
Genteknik

Allmänt

Den moderna biotekniken och dess vidareutveckling medför såväl stora
möjligheter som stora risker. Utvecklingen går på detta område så fort att
samhället och människorna inte hinner med att utveckla motsvarande sociala
och etiska normer. Kunskapen om effekterna av den nya tekniken hänger
inte med.

Ett uttryck för detta är den i vissa avseenden inflammerade debatten, där
kontrahenterna antingen fördömer både vetenskap och utveckling eller
hävdar att all teknik och utveckling är problemfri och enbart av godo. Ett
annat uttryck för detta är det faktum att Sverige fortfarande saknar en
särskild bioteknik- eller gentekniklag.

Gentekniklag

Miljöpartiet de gröna kräver att en särskild gentekniklag inrättas. Denna
lagstiftning ska dra upp nödvändiga gränser för såväl forskning och utveckling
baserad på gentekniska metoder som tillverkning och användning av de
produkter som kan tas fram med genteknik.

Med ”genteknik” avses här metoder där fragment av en individs gener
överförs från en cell till en annan, så att dessa gener kommer att ingå i
mottagarcellens gener. Traditionella avels-, hybridiserings- och urvalsmetoder
baserade på överförande av könsceller och naturlig befruktning räknas
däremot inte hit. Traditionell växt- och djurförädling berörs således inte av
den föreslagna gentekniklagen.

Det är alltså delar av en växts, ett djurs eller en bakteries arvsanlag som
förs över på konstlat sätt. Med den tekniken kan den naturliga artbarriären
överskridas. Man kan rentutav inplantera mänskliga arvsanlag i bakterier,
eller överföra bakterieanlag till växter! Produkten blir ett slags hybrid, som
naturen själv aldrig skulle kunna åstadkomma.

Riskerna med detta är flera:

- Överföringen av arvsanlag innebär alltid att en viss felprocent uppstår,
dvs. en del av de överförda anlagen vet man inte vad det är och i detta kan
naturligtvis oönskade, eller rent utav farliga, anlag ligga - om detta
inträffar riskerar vi att förlora kontrollen över vad som sedan händer.

- Naturfrämmande hybrider kan ställa till stora problem om de kommer ut i
ekosystemet; eftersom vi ytterst är beroende av naturliga och produktiva

ekosystem för vår överlevnad, så kan i värsta fall såväl välståndet som
civilisationen och överlevnaden hotas.

- Har anlag överförts till könsceller (eller deras moderceller) blir det också
ärftligt; om det då visar sig att hybriden beter sig på ett oönskat sätt, så
kan man sannolikt inte hindra den särskilt effektivt, i synnerhet inte om
den har spritts i ekosystemen.

- Det kan bli möjligt att även genmanipulera människor, och med hänsyn
till oförutsebara effekter, eventuell ärftlighet och att bl.a. rasbiologiska
föreställningar åtminstone historiskt har tillämpats i s.k. positiv eugenik,
så vore det en oönskad utveckling.

Med hänsyn till dessa och liknande perspektiv på tänkbara negativa
återverkningar är det angeläget att vi skaffar oss bättre kunskaper kring dessa
frågor, att vi utvecklar sociala och etiska normer med vilka vi kan hantera den
nya tekniken på ett bra och klokt sätt och inte minst att vi får en lagstiftning
på området som ger denna process konsekvens och stadga. I Danmark finns
sedan 1986 en lag om miljö och genteknologi. Vi bör kunna hämta
erfarenheter från den lagstiftningen och studera hur den har fungerat i
praktiken.

Gränser för gentekniken

Vi anser att tydliga och bestämda gränser måste sättas upp för vad som kan
accepteras som tillåtligt inom den gentekniska verksamheten. Vi vill
förbjuda:

- genteknisk, manipulation av könsceller; den gentekniska hybriden får
inte kunna bli ärftlig och föröka sig

- genmanipulation på människor; gentekniska hybrider av människor eller
delar av människor (t.ex. vissa organ eller vävnader) får under inga
omständigheter tillverkas

- genmanipulation med patogent genmaterial; överförande av arvsanlag
som kan orsaka sjukdomar eller insättande av andra anlag i organismer
som är patogena

- spridning av genmanipulerade organismer i naturmiljön; vi motsätter oss
således utplantering av gentekniska hybrider, eller på annat sätt spridning
av dessa utanför de strikt kontrollerade laboratorierna

- patent på organismer, alldeles oavsett om de är resultat av genteknisk
manipulation eller ej; liv bör inte betraktas som mänskliga uppfinningar
eller smarta maskiner.

Möjligheter för gentekniken

En utvecklad gen- och bioteknik kan ge mycket stora möjligheter i vår
strävan efter ett framtida miljövänligt och energisnålt grönt samhälle.
Genom att kunna utnyttja t.ex. bakterier i produktionsprocesser kan mycket
specifika kemiska produkter tas fram till en mycket låg kostnad, liten
energiinsats och lätthanterliga miljöproblem. Dessutom kan produktionsmetoder
utvecklas som har sitt ekonomiska optimum i form av relativt små och
decentraliserade anläggningar.

Mot. 1988/89

Jo614

13

Biotekniken har en synnerligen stor utvecklingspotential, som sannolikt
endast är känd tillen försvinnande liten del ännu. Vi anser att det är av största
vikt att stimulera forskning och utveckling på det här området, naturligtvis
med en "grön” anstrykning, dvs. med inriktning mot ökad energieffektivitet,
minskad sårbarhet, ökad lokal kontrollerbarhet och mot ökad miljövänlighet.
Vi vill i sammanhanget framhålla att de restriktioner som vi ändå föreslår
för viss genteknisk utveckling är begränsade och syftar till att förhindra att
onödiga problem uppstår där egentligen stora möjligheter för framtiden
föreligger.

Moratorium för genteknisk utveckling

För att kunna få fram en acceptabel lagstiftning och också för att få till stånd
en bredare debatt och information om den nya gen- och biotekniken i
samhället, föreslår vi ett moratorium för den gentekniska utvecklingen vad
gäller eukaryota organismer till dess gentekniklagen har trätt i kraft.
Moratoriet avser gälla strikt genteknisk verksamhet enligt ovanstående
definition, dock undantaget genteknisk verksamhet med prokaryota organismer.

Prokaryota organismer är bakterier och blågröna alger. Dessa kännetecknas
av att de saknar cellkärna. De är starkt skilda från eukaryota organismer,
alltså levande varelser som består av celler med cellkärna, dit växter, djur,
svampar och människor hör. En del bakterier utbyter spontant genmaterial
under naturliga förhållanden på ett liknande sätt som utnyttjas av gentekniken.
Den gentekniska forskningen och tillämpningen har hittills nästan helt
dominerats av arbeten med vissa bakterier. I några fall har det gett upphov
till nyttigheter, som t.ex. produktion av mycket specifika läkemedel. Denna
verksamhet anser vi kontrolleras i tillräcklig utsträckning av nuvarande
lagstiftning och föreskrifter.

En diskuterad avart av genteknisk tillämpning är framtagande av växtsorter
som har gjorts beroende av vissa bekämpningsmedel. Dessa gentekniskt
manipulerade växter avses säljas tillsammans med bekämpningsmedlet och
denna kombination görs ekonomiskt lönsam. På så vis kan gentekniken
användas till att göra oss mer beroende av bekämpningsmedel och de företag
som såväl tillverkar bekämpningsmedlet som den genmanipulerade växtsorten.
Detta anser vi, naturligtvis, vara helt oacceptabelt.

Övrig bioteknisk utveckling omfattas inte av moratoriet

Under moratorie-tiden bör en fördjupad insikt kring dessa frågor och dess
sociala och etiska konsekvenser, kunna utvecklas i samhället. Vi bör kunna
utveckla de nödvändiga sociala och etiska normer som krävs för att kunna
hantera denna utveckling på ett sunt, konstruktivt och bra sätt. Gentekniklagen
bör kunna uttrycka denna nya mognad.

Det är vår bedömning att ett sådant moratorium inte behöver få några
särskilda negativa effekter. Näraliggande biokemisk, cytologisk och genteknisk
kompetens kommer ju att i övrigt att kunna utvecklas fritt och Sverige
har i vetenskapliga sammanhang sedan länge en tätposition på dessa
områden. Ett moratorium av detta slag skulle däremot sannolikt leda till en
fördjupad debatt även internationellt i dessa frågor.

Mot. 1988/89

Jo614

14

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en särskild gentekniklag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om begränsningar av genteknisk verksamhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett moratorium för genteknisk forskning och
utveckling.

Stockholm den 19 januari 1989

Inger Schörling (mp)

Claes Roxbergh (mp)

Åsa Domeij (mp)

Roy Ottosson (mp)
Carl Frick (mp)

Mot. 1988/89

Jo614

15