Motion till riksdagen
1988/89:Jo603

av Lennart Andersson m.fl. (s)
Fritidsodlingen av grönsaker m.m.

Olika undersökningar visar att fritidsodling hör till de fritidssysselsättningar
som har flest utövare. Enligt en undersökning av Sveriges lantbruksuniversitet
har två tredjedelar av alla hushåll möjligheter till någon form av
fritidsodling och av dem som saknar möjligheter till fritidsodling är ca en
tredjedel intresserade av att få sådana möjligheter (Janssen m.fl. 1985).
Andra undersökningar visar att också en mycket stor del av den vuxna
befolkningen ägnar tid åt trädgårdsskötsel (se t.ex. naturvårdsverkets
rapport nr 3185 Fritiden i din kommun, s 80). Samtidigt har i andra
sammanhang konstaterats att trädgårdsskötsel ger hälsosam sysselsättning
och motion för utövare i olika åldrar.

Koloniträdgårdsverksamhet - som ger många storstadsbor möjlighet att
själva odla - ger utöver möjligheter till fritidsodling också social gemenskap
och kontakter i bostadsområdena samtidigt som koloniträdgårdar sett ur
kommunal synpunkt är en fritidsverksamhet med låga ekonomiska driftskostnader.
Koloniträdgårdsverksamheten svarar också väl mot den typ av
tätortsnära fritidsboende som riksdagen vid tidigare tillfällen ansett bör
stödjas på olika sätt.

Fritidsodlingen har även en samhällsekonomisk betydelse genom värdet
av producerade livsmedel, blommor m.m. Fritidsodlingen främjar intresset
för ur folkhälsosynpunkt lämplig föda och har produktionsmetoder med låg
sårbarhet. Intresse för växter och växtodling bidrar samtidigt till ökade
kunskaper inom områden som anknyter till de i dag allt viktigare miljöfrågorna.

Det finns således en rad skäl till att utifrån olika samhällsaspekter värna
om och främja fritidsodlingen. Med tanke på all den tid som fritidsodlarna
ägnar åt odlingsverksamheten är det både för dem själva och för samhället
angeläget att de får ett gott utbyte av sin möda.

Behovet av forskning, försök och växtförädling

Yrkesmässig trädgårdsodling bedrivs numera av allt större och specialiserade
företag samtidigt som yrkesodlarna tvingas arbeta i hård konkurrens med
utländska yrkesodlare. Yrkesodlingen avser allt mera sorter anpassade till
yrkesodlingens krav på samtidig och enkel (maskinell) skörd, lagrings- och
transporttålighet, optimal utveckling vid intensiv gödsling, kemisk bekämpning
m.m. Dagens sorter och odlingsteknik för yrkesodlingen bygger på

omfattande forskning, försök och växtförädling såväl inom som utom
landet.

För fritidsodlingen gäller delvis helt andra odlingsförutsättningar: En
successiv mognad och skörd är ofta en fördel, liksom en större tolerans hos
växterna mot varierande odlingsbetingelser. Likaså är kravet på resistens
mot olika skadegörare viktigare för fritidsodlarna, eftersom dessa som regel
har mindre kunskaper om olika bekämpningsmetoder och ofta vill undvika
kemisk bekämpning.

Under de senaste årtiondena har fritidsodlingens behov och problem
knappast beaktats vare sig inom lantbruksuniversitetet eller av andra organ
på trädgårdsodlingens område. I stället har som regel inriktningen mot
yrkesodlingens problem betonats. Den utredning som för två år sedan
gjordes inom lantbruksuniversitetet om forskningen inom trädgårdsområdet
behandlade t.ex. inte de särskilda behov som finns av forskning, försök och
växtförädling för fritidsodlingen.

Inom lantbruksuniversitetet och hos andra berörda myndigheter finns i
många fall enskilda tjänstemän med intresse även för fritidsodlingens
förhållanden och problem. Den ensidiga styrningen av verksamheten på
olika sätt mot yrkesodlingen medför dock att forskning, försök och växtförädling
fortfarande i allt väsentligt inriktas mot yrkesodlingen. De tillfälliga
insatser för fritidsodlingen som under de senste åren har kunnat ske genom
bidrag av s.k. handelsgödselavgiftsmedel från hemträdgårdsodlingen - och
som i många fall har tillkommit genom initiativ från fritidsodlingens
organisationer - har inte inneburit att fritidsodlingen fått ett ökat utrymme
inom den ordinarie verksamheten.

För att ge fritidsodlingen en mera jämbördig ställning - som bättre svarar
mot fritidsodlingens stora samhällsbetydelse - måste fritidsodlingen på ett
helt annat sätt än hittills beaktas vid fastställande av instruktioner för
myndigheter med anknytning till trädgårdsområdet liksom vid fördelningen
av olika anslag, vid tillsättandet av olika styrelser, beredningar, referensgrupper
och utredningar.

Vid förädlingsarbete med sikte på att skapa nya växtsorter som är mera
resistenta mot olika skadegörare måste behovet av sådana sorter även för
fritidsodlingen särskilt uppmärksammas, eftersom fritidsodlingen i vissa
andra avseenden har andra sortkrav än yrkesodlarna och eftersom fritidsodlingen
av t.ex. frukt sker även i Norrland.

Ökat stöd och inflytande för fritidsodlingens organisationer

I äldre tider var gränsen mellan yrkesodling och fritidsodling mindre skarp än
vad som numera är fallet. Man odlade i stort sett samma växter och sorter och
skillnaderna i odlingsteknik var inte så stora. Många fritidsodlare var också
på ett helt annat sätt än i dag beroende av sin skörd samtidigt som en del
fritidsodlare också sålde grönsaker, bär och frukt då skörden var god. I
början av seklet bodde också flertalet människor i Sverige på landsbygden,
där det fanns en naturlig koppling till lantbruket.

De mindre skarpa gränserna i äldre tider mellan yrkesodling och fritidsodling
bidrog till att fritidsodlingen först i relativt sen tid fått egna intresseorga

Mot. 1988/89

Jo603

3

1* Riksdagen 1988189.3 sami. NrJo602-605

nisationer, vilka rekryterar fritidsodlare, arbetar för att tillvarata fritidsodlingens
intressen och därmed också representerar fritidsodlama. Svenska
Förbundet för Koloniträdgårdar och Fritidsbyar, grundat år 1921, torde vara
det äldsta förbundet för enbart fritidsodlare. Förbundet har f.n. nästan
30 000 medlemmar och omfattar huvuddelen av de fritidsodlare som odlar på
koloniområden av olika slag. Den andra stora fritidsodlingsorganisationen är
numera Riksförbundet Svensk Trädgård, med ungefär lika många medlemmar.

I vårt land finns en väl utvecklad tradition att låta olika intressegrupper i
samhället få insyn i samhällsverksamhet som direkt berör dem och att låta
företrädare för olika grupper delta i planering eller beredning av olika beslut.
Denna praxis tillämpas dock endast i ringa utsträckning när det gäller
fritidsodlingen och fritidsodlarnas egna organisationer. Först under de
senaste åren har kontakter etablerats mellan fritidsodlarnas organisationer
och olika berörda myndigheter och fortfarande saknar företrädare för
fritidsodlingen de möjligheter till kontakter med berörda samhällsorgan som
t.ex. yrkesodlarna har eller som är en självklarhet för företrädare för andra
stora fritidsområden.

Åtgärder för fritidsodlingen i Norrland

Fritidsodling förekommer i hela landet, trots att de klimatiska förutsättningarna
härför är väsentligt olika. Den inledningsvis nämnda undersökningen
från Sveriges lantbruksuniversitet har t.o.m. visat att intresset för fritidsodling
är ungefär lika stort i Norrland som i sydligare delar av landet, där de
klimatiska förutsättningarna är väsentligt gynnsammare.

Det härda vinterklimatet och den korta men intensiva odlingssäsongen i
Norrland ställer särskilda krav på i stort sett alla växtslag som odlas där.
Tidigare fanns det lokala plantskolor och annan lokal förökningsverksamhet
som efter bästa förmåga tillgodsåg behovet av växter för det extrema
klimatet. Övergången under de senaste årtiondena till storskalig växtproduktion
och växtförsäljning, ökad import - och ett i praktiken minskat
samhälleligt stöd till fritidsodlingen - har inneburit att det har blivit allt
svårare att få tag på lokalt anpassat växtmaterial. Detta gäller särskilt
Norrland, där det särskilt drabbar parkskötsel och fritidsodlingen. Fritidsodlarna
har dock, i brist på yrkesmässiga kunskaper, allra svårast att finna bästa
möjliga växtmaterial.

Även odlingsmetoderna måste anpassas till de speciella odlingsbetingelsema
i Norrland. Den försöksverksamhet som bedrivs i dag är emellertid
inriktad mot yrkesodlingens speciella odlingsförutsättningar.

Det är väsentligt att man såväl inom lantbruksuniversitetet som inom
övriga myndigheter som handlägger frågor som berör sortval, frökontroll,
kvalitetskontroll av plantskoleväxter, odlingsmetoder etc. uppmärksammar
behovet av olika växtslag och särskilda odlingsanvisningar anpassade för
norrländsk trädgårdsodling. Härvid måste även fritidsodlingens behov
beaktas.

Mot. 1988/89

Jo603

4

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
forskning, försöksverksamhet och växtförädling inom trädgårdsområdet
i större utsträckning måste inriktas även mot fritidsodlingens
behov så att på sikt fritidsodling och yrkesodling erhåller en jämbördig

' ställning i dessa avseenden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att behovet
av resistensförädling även för fritidsodlingens behov särskilt måste
uppmärksammas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
fritidsodlarnas organisationer måste ges en ökad insyn och ett ökat
inflytande i sådana frågor som direkt berör fritidsodlingens villkor och
möjligheter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid
forskning, försök och förädlingsarbete inom trädgårdsområdet måste
behovet av särskilda åtgärder för fritidsodlingen i Norrland uppmärksammas.

Stockholm den 19 januari 1989

Lennart Andersson (s)

Björn Ericson (s)

Ewa Hedkvist-Petersen (s)

Bruno Poromaa (s)
Lena Boström (s)

Mot. 1988/89

Jo603

5